Energieffektiva livsmedelslokaler - Köldmedier

Energimätningar och energikartläggningen utfördes i en Max Hamburgerrestaurang och nio energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger värmeåtervinning av ventilationsluften som bedöms minska det totala fjärrvärmebehovet med ca två tredjedelar. En elenergibesparing på drygt 10 % kan erhållas genom att minimera drifttiderna för grillarna. Om alla nio åtgärder genomförs blir besparingen cirka 20 % av elen och knappt 90 % av fjärrvärmen, eller 42 % av den totala inköpta energin.

Några alternativa köldmedier till R404A i en frysapplikation i en livsmedelsbutik har undersökts med hjälp av en teoretisk modell och resultaten indikerar att energiförbrukningen blir bättre med samtliga alternativ.

Ett dokument som sammanställer vad som gäller vid säker hantering av brandfarliga köldmedier t.ex. propan och som kan godkännas som riktlinje av berörda svenska myndigheter, samt att driva på utveckling av effektiv energianvändningen i livsmedelslokaler och på så sätt bidra till att nationella energi- och miljömål uppnås har tagits fram. Dokumentet har använts vid framtagandet av Svensk kylnorm för aggregat med brandfarliga köldmedier.

Syftet med den här förstudien är att undersöka tre olika systemlösningar för livsmedelskyla och hur de på bästa sätt skall konstrueras för att nå högsta möjliga energieffektivitet med fokus på den tekniska potentialen. Resultaten visar att dimensionering av komponenter, och möjligheterna till reglering i ett stort arbetsområde, inverkar mer på energiprestanda än valet mellan de tre optimerade undersökta kylsystemen. Det är viktigt att dimensionera komponenterna optimalt för de driftförhållanden som är vanligast förekommande, sett till timmar/år.

Denna förstudie som blev klar i februari 2018 konkretiserar hur ett kommande genomförandeprojekt ska läggas upp vad gäller teknisk lösning (mätning och applikation/gränssnitt) samt test och utvärdering.

Denna rapport presenterar möjliga alternativ för att avveckla R404A, eftersom R404A får säljförbud år 2019 och serviceförbud från 2020 – det idag vanligaste köldmediet i butiker, storkök och mindre livsmedelsindustri.

Temperaturen i frysdiskar i livsmedelsbutiker skall vara -18 °C, som är en passande temperatur för många varor men inte alla. Den låga temperaturen gör att kvalitetsförsämrande processer bromsas.

Målet med detta projekt är att föreslå lämpliga livsmedel för och beräkna elbesparingen vid en höjning av frysförvaringstemperaturen från - 18 till -12 °C i olika butikskoncept och nationellt. Sammanfattningsvis kan man genom en höjning av frysförvaringstemperaturen på frysta grönsaker göra besparingar men dessa är måttliga och bör föregås av studier av livsmedelskvaliteten.

Målet med förstudien har varit att ta fram en prioriterad sammanställning av de viktigaste åtgärderna för energieffektivisering i livsmedelslokaler. Resultatet visar att energieffektivisering inte behöver vara dyrt – mycket kan göras snabbt och till en låg kostnad. Oftast behövs inga större investeringar i komponenter eller utrustning.

Syftet med den här förstudien är att jämföra och definiera nya plug-inlösningar för butikskyla med centralkyla. Avvecklingen av köldmedier som har stor klimatpåverkan, bl.a. R404A, är en drivkraft för att välja en hybrid plug-inlösning. Det finns en risk att utfasningen av R404A resulterar i investeringar i kyldiskar med sämre energiprestanda. Här har arbetet med Ekodesignkrav och energimärkning en viktig uppgift att fylla.

I Sverige förbrukas årligen cirka 7 TWh för kylning av livsmedel, vilket utgör cirka fem procent av Sveriges totala elförbrukning. Butikernas andel av elförbrukningen är mindre än hushållens, men är ändå av storleksordningen TWh. Det motsvarar årliga kostnader i miljardklassen. Därför finns det alltså anledning att undersöka denna förbrukning och huruvida den kan minskas. 

Dörrar på kylar i affärer minskar energiförbrukningen drastiskt. Men gör det att kunderna handlar mindre? Ulla Lindberg, doktorand vid SIIR, Swedish Institute for Innovative Retailing, vid Högskolan i Borås, undersöker kundernas upplevelser och beteenden i butiker när de köper kyld mat.

RISE Research Institutes of Sweden har undersökt hur tre olika systemlösningar för livsmedelkyla ska konstrueras för att nå högsta möjliga energieffektivitet med fokus på teknisk potential. Dessa har definierats som "Best Available Technology" (BAT). Målet är att ökade kunskaper om systemet ska leda till att energiprestandan ökar i framtidens kylsystem. 

Energimätningar och energikartläggningen utfördes i restaurang och kök på IKEA och sex energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger en ombyggnation av kylsystemet som kan minska elförbrukningen med 40 MWh/år eller 6 % av kökets totala elförbrukning. Om alla analyserade åtgärder genomförs beräknas restaurangen kunna spara 14 % av elen till kök och restaurang.