Energieffektiva livsmedelslokaler - Professionella kök

Energimätningar och energikartläggningen utfördes i en Max Hamburgerrestaurang och nio energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger värmeåtervinning av ventilationsluften som bedöms minska det totala fjärrvärmebehovet med ca två tredjedelar. En elenergibesparing på drygt 10 % kan erhållas genom att minimera drifttiderna för grillarna. Om alla nio åtgärder genomförs blir besparingen cirka 20 % av elen och knappt 90 % av fjärrvärmen, eller 42 % av den totala inköpta energin.

Ett dokument som sammanställer vad som gäller vid säker hantering av brandfarliga köldmedier t.ex. propan och som kan godkännas som riktlinje av berörda svenska myndigheter, samt att driva på utveckling av effektiv energianvändningen i livsmedelslokaler och på så sätt bidra till att nationella energi- och miljömål uppnås har tagits fram. Dokumentet har använts vid framtagandet av Svensk kylnorm för aggregat med brandfarliga köldmedier.

Förstudien har sett över olika aktörers perspektiv på hur en ökad energieffektivisering kan uppnås mellan hyresgäst och fastighetsägare avseende energiavtal eller energiöverenskommelse. Det kan leda till energieffektivitet, bättre nyttjande av energin och minskad miljöbelastning.

Denna förstudie som blev klar i februari 2018 konkretiserar hur ett kommande genomförandeprojekt ska läggas upp vad gäller teknisk lösning (mätning och applikation/gränssnitt) samt test och utvärdering.

Denna förstudie har kartlagt vilka mätdata och information som är relevant för storkökspersonal att ta del av samt hur detta bör tillgängliggöras i en digital lösning (applikation) för att stödja och motivera till ett förbättrat beteende för en minskad energianvändning i det dagliga arbetet. Det är viktigt för brukarna att det digitala verktyget är lätt att använda. En önskan från brukarna är att verktyget ska ge en preciserad information om vad enskilda maskiner/zoner drar. Man vill lätt kunna härleda vart man kan justera arbetsrutiner. Brukarna vill även få direkta påminnelser vid den plats i köket där man arbetar, samt kunna få informationen samlad i en rapport/översikt som kan presenteras på dag/veckomöte och arbetslagsträffar.

Ett sätt att minska matsvinnet kan vara att sänka temperaturen i kylkedjan så att temperaturerna blir optimala. Livsmedelsverkets förslag är att förvaringstemperaturen för kylda varor ska vara max 4°C Denna förstudie har utrett och belyst vilka konsekvenser det skulle kunna medföra avseende ökad energianvändning och behov av investeringar. Resultaten visar, bland annat, på vikten av att alla branscher längs livsmedlens kylkedja/värdekedja behöver arbeta mer och bättre tillsammans mot gemensamma mål.

Stora mängder energi försvinner i smutsig frånluft från storkök. Energibesparingen i storkök, där många energikrävande apparater samsas på en begränsad yta, kan vara i storleksordning 500 kWh per m2 och år. För att kunna tillvarata denna energi kan det krävas att luften rengörs. Förstudien tittar på olika typer av utrustning för värmeåtervinning och tekniker för luftrening

Det produceras stora mängder värme vid matlagning i storkök. Energianvändning och driftkostnader för storkök kan minska genom att installera system som möjliggör värmeväxling mellan olika energiflöden i köken. Syftet med denna förstudie var att undersöka möjligheten att täcka kyl- och/eller värmebehov internt hos storkök.

Oftast är det ägandemässiga förhållanden som hindrar lösningar med värmeåtervinning i livsmedelslokaler. Ventilationssystem inklusive värmeproduktion och distribution ägs av fastighetsägaren, medan system för kylning och värme av livsmedel ägs av hyresgästen. Om båda parter anser att de kan vinna på energieffektiviserande åtgärder kommer fler energiavtal kunna slutas.

Fettreduceringssystem i storköksventilation har blivit vanligare i nya projekt och även i befintliga fastigheter. Fördelar för fastighetsägare med dessa är flera. Främst innebär behandlingen av fettet i imkanalen minskad brandrisk och luktbortagning. Men ur energieffektiviseringssynpunkt kan fettreducering även vara avgörande för att möjlighetgöra för värmeåtervinning i ventilationssystemet.

Denna delrapport beskriver hur en testmetodik tagits fram utifrån studiebesök vid olika storköksutrustningar med olika belastning och olika kombinationer fettreduceringssystem, möten med olika tillverkare och intressenter, mätning i fält, framtagande av förslag till uppbyggnad av provuppställning, provning och utvärdering av ett antal olika system.

Fettreduceringssystem i storköksventilation har blivit vanligare i nya projekt och även i befintliga fastigheter. Fördelar för fastighetsägare med dessa är flera. Främst innebär behandlingen av fettet i imkanalen minskad brandrisk och luktbortagning. Men ur energieffektiviseringssynpunkt kan fettreducering även vara avgörande för att möjlighetgöra för värmeåtervinning i ventilationssystemet.

Syftet med projektet var att ta fram en testmetodik för att mäta och utvärdera hur fettavskiljningssystem i storköksventilation kan öka möjligheten till värmeåtervinning. Syftet var kunna underlätta jämförelser av fettavskiljningssystem med avseende på effektivitet men även ta hänsyn till underhållsbehov och säkerhetsaspekter genom framtagande av riktlinjer för dessa. Denna branschrekommendation syftar till att uppnå detta senare delmål.

Med värme som tillvaratas från livsmedelsbutikernas kylanläggningar är det möjligt att minska energianvändningen, öka hållbarheten och minska kostnader för handlaren och fastigheten där livsmedelsbutiker finns som hyresgäster. I samhället, mellan aktörerna, krävs effektivare sätt att projektera, bygga och förvalta fastighetsbeståndet.

Projektet visar på stora besparingspotentialer såväl energimässigt som ekonomiskt. Det intressanta är att besparingarna är tänkta att uppnås genom att (energi-)hushålla med den befintliga energianvändningen som respektive användare har i dagsläget.

I många kyl- och frysmöbler sitter idag konventionella lysrör av T8-typ som ljuskällor. På marknaden finns idag utbyteslysrör av LED-typ som passar i de befintliga armaturerna i kyl- och frysmöbler. Ett utbyte av befintliga lysrör till de av LED-typ ger en energibesparing både vad avser direkt elenergi för belysning med också indirekt då LED-lysrören alstrar mindre värme och således minskar kylbehovet i kyl- och frysmöbeln. 

Varje år slänger vi i Sverige 1,2 miljoner ton mat. En del fullt ätbar, bara det att bäst före-datumet är passerat. SIK (Institutet
för livsmedel och bioteknik) är en lösning på spåren – ett chip på förpackningen som ger maten rätt status.

Energimätningar och energikartläggningen utfördes i restaurang och kök på IKEA och sex energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger en ombyggnation av kylsystemet som kan minska elförbrukningen med 40 MWh/år eller 6 % av kökets totala elförbrukning. Om alla analyserade åtgärder genomförs beräknas restaurangen kunna spara 14 % av elen till kök och restaurang.