Projekt inom betong och cement

Projektet utvecklar förbättrade produktionsmetoder för klimatförbättrad betong för att minska klimatpåverkan utan att kompromissa med beständighet och teknisk prestanda. Genom laboratoriestudier och validering i verkliga projekt tas metoder fram som möjliggör kravbaserad och klimatsmart infrastrukturutbyggnad, även i kallt klimat.

Prefabricerade betongelement, såsom HDF-plattor, plattbärlag, pelare och sandwichväggar, är vanliga material för stomkonstruktioner i Sverige. Återbruk av betongstommar bedöms ha stor potential, men är en stor utmaning är marknaden.

I denna studie har det tagits fram förbättrade lösningar med ett andra hinder eller sekundärtätning och dränering som verifierats genom laboratorietester. Vanligt förekommande fasaddetaljer har inrymts såsom flera varianter av horisontella och vertikala elementskarvar, balkong-, fönster-, tak- och sockelanslutningar.

- Alternativa bindemedel för betong - Verifieringsmetoder för klimatförbättrade material och konstruktioner

E3D-projektet syftar till att integrera 3D-printing i fasadbetongelement för att förbättra energieffektiviteten och hållbarheten i den svenska byggbranschen. Genom att minska materialanvändningen och byggtiden, samtidigt som innovativa konstruktioner införlivas, kan kunderna göra kostnadsbesparingar och slutföra projekten snabbare.

Cementliknande tillsatser används för tillverkning av betong med lägre miljöavtryck. Leror kan användas som sådana. ClayAct lerprojektet fokuserar på aktivering av svenska leror för att ersätta en del av cement.

Traditionell grundläggning av betong, stål och isolering står för 15-40% av CO2 utsläppen vid uppförande av nya byggnader med trästomme. Genom att använda alternativa material och innovativa konstruktionslösningar finns det potential att minska klimatpåverkan och ändra tekniken till att vara mer anpassad till dagens industrialiserade husbyggande.

Besiktningarna visade ex. på att för smal fogbredd används vilket kan förklara en del vidhäftningssläpp samt att fasader inte uppnår jämnställning av tryck med aktuella TDV-öppningar. Labbförsöken visade på inläckage vid olika anslutningar och detaljer under slagregnsbelastning. Sammantaget pekar studien på ett kunskaps- och förbättringsbehov.

Användar-driven testbädd för utveckling, provning och upp-skalning av innovativa material för byggnadens skal som bidrar till att uppnå nära-nollenergibyggnader (nZEB), RISE kommer att stödja iClimaBuilt pilotlinjer när det gäller cellulär lättbetongisolering och högpresterande textil-armerad betong för fasadelementen

Projektet fokuserar på utveckling, karaktärisering och uppskalning av lätta material och komponenter och introducerar nya funktioner som self-sensing, lättrengörande, fotokatalytiska material genom tillsats av nanopartiklar. Projektet syftar också till att påskynda marknadsledtiden genom innovationstjänster för lätta material.

Hållbart betongmaterial som leder till förbättrade underkonstruktioner för förnybar energiteknik till havs.

Varje år behöver våra städer en stor mängd material för att bygga och förnya vägar, gångvägar, torg och parkeringsplatser. Vanligtvis används nytt krossat berg, vilket inte bara är kostsamt utan också belastar miljön. Vi tror att vi kan göra det bättre! 

Cementindustrin i Sverige står inför en stor klimatomställning. En central del i omställningen är koldioxidavskiljning och lagring (CCS) som med ambitiöst uppsatt mål ska implementeras i Sverige 2030. För att CCS skall kunna realiseras krävs ett tillförlitligt samt kostnads- och miljöeffektivt logistiksystem för CO2.

CCUS (Carbon Capture Utilisation and Storage) har utpekats som en av flera nyckelåtgärder för att kunna nå både Sveriges och de globala klimatmålen. Projektet CO2Crete kommer att utvärdera och validera olika metoder för karbonatisering och därmed bidra till att än mer CO2 kommer att kunna lagras permanent.

Projektet syfte är att undersöka och förbättra det kontinuerliga förebyggande underhållet som består av bland annat tvättning, rengöring av dräneringssystem och övergångskonstruktioner samt borttagning av växtlighet. Praktisk erfarenhet har visat att det underhåll som görs har varit bättre än att inte göra något alls. I övrigt är det relativt okänt hur underhållet påverkar material och konstruktion.