En förlorad möjlighet i sekunden

Det är som att vi bygger ett allt större bibliotek och samtidigt som förmågan att ta till sig allt som finns i detta bibliotek ökar så låser vi dörrarna. Böckerna finns där, men ingen har åtkomst till att använda dem för att bygga kunskap, kompetens och förmåga.  

Sverige backar – när andra accelererar

Den senaste europeiska mätningen Open Data Maturity 2025 visar något som borde fungera som en väckarklocka: Sverige ligger kvar i bottenligan – och är dessutom det enda EU-land som backar i total mognad under den senaste mätperioden.

Samtidigt händer något fundamentalt i Europa.

EU investerar just nu strategiskt i så kallade Common European Data Spaces – strukturer som gör det möjligt att dela data säkert, kontrollerat och värdeskapande över sektorer och landsgränser. Ett konkret exempel är satsningen på ett europeiskt dataområde för smarta samhällen, där elva pilotprojekt redan testar hur städer kan dela data om energi, mobilitet, klimat och samhällsplanering över gränser och domäner. 

Detta är inte visioner. Det är implementation. 

Jag ser fram emot att bidra till utvecklingen, bland annat genom Omställningslabbet SVADA där vi utforskar formerna för ett dataspace för VA-data tillsammans med Göteborg stad, Tjörns kommun, VA-bolaget VIVAB och deras innovationsekosystem för smart vattenhantering.

Samverkan är den nya infrastrukturen

Två parallella samhällsutmaningar kräver snabbare och smartare beslut än någonsin:

• klimatförändringarnas effekter
• ett försämrat säkerhetsläge i vår omvärld

Båda handlar i grunden om att förstå komplexa system i realtid och agera proaktivt. Det kräver data – inte bara som råvara, utan som bas för insikter och innovationer som utvecklas i samverkan. För framtidens lösningar kommer inte utvecklas isolerat inom en organisation. De växer fram i ekosystem där kommuner, myndigheter, företag, forskningsinstitut och startups delar data, modeller och insikter. Därför är datadelning inte en teknisk fråga. Det är en strategisk samhällsförmåga. Samverkan är den nya infrastrukturen! 

Samtidigt är former för att utveckla tillit centralt. 

Dataspaces – nyckeln till tillit och tempo

En avgörande pusselbit i denna utveckling är framväxten av dataspaces – strukturer som möjliggör datadelning med kontroll, spårbarhet och tydliga spelregler. I europeiska initiativ definieras ett dataspace som ett interoperabelt ramverk med gemensamma principer, standarder och styrning som möjliggör betrodda datatransaktioner mellan deltagare.

Det betyder i praktiken att dataspaces gör det möjligt att:

• dela känsliga data utan att tappa kontrollen över denna
• samverka mellan offentlig och privat sektor
• träna AI på relevanta datamängder
• skapa värde utan att förlora ägarskap

De adresserar därmed ett av de största hindren för datadriven innovation: bristen på tillit.

Där den verkliga nyttan uppstår

De mest intressanta europeiska initiativen är inte sektorsvisa. De är horisontella. I stället för att bara hantera data inom ett område – till exempel energi eller mobilitet – kopplar de ihop flera domäner samtidigt. 

Det är just i korsningen mellan sektorer som samhällsnytta uppstår:

• klimatdata + energidata → bättre prognoser och styrning
• mobilitetsdata + planeringsdata → smartare stadsutveckling
• miljödata + realtidsdata → snabbare krisrespons

Med andra ord: värdet ligger inte i datapunkterna. Det ligger i kopplingarna mellan dem. Det är här vi finner lösningarna på komplexa samhällsutmaningar! 

Europa bygger – Sverige står och stampar?

Den europeiska modellen bygger på federerade strukturer: lokala aktörer behåller kontrollen över sina data men kan samtidigt samverka inom gemensamma ramverk. Det förenar två mål som ofta ställs mot varandra – autonomi (eller suveränitet) och interoperabilitet.

Här borde Sverige ha ett försprång. Vi har:

• hög digital mognad
• stark offentlig sektor
• världsledande innovationsmiljöer
• hög tillit i samhället

Därför är det paradoxalt att vi inte ligger i framkant när det gäller datadelning. Vi både kan och borde göra mer. Det är hög tid att växla upp!  

Förarsätet eller passagerarsätet – ett strategiskt vägval

I den AI-era som nu accelererar avgörs konkurrenskraft inte längre bara av teknik. Den avgörs av förmåga att jobba data- och insiktsdrivet i samverkan. De organisationer och länder som kan kombinera:

• tillgång till relevant data
• förmåga att dela och återanvända den
• kompetens att analysera den
• kapacitet att omsätta den till värde och innovation

kommer att leda utvecklingen.

Resten kommer att konsumera lösningar skapade någon annanstans. Det handlar om att välja plats på resan: förarsätet där man är med och ser vägen och kan påverka riktning och vägval, eller baksätet, där möjligheten att påverka vart resan går är begränsad. 

För inom EU ses data som strategisk infrastruktur – lika viktig som energi, transport och kommunikation. Frågan är därför inte om datadelning kommer bli avgörande. Frågan är om Sverige ska vara med och forma denna infrastruktur – eller ansluta oss till den när andra redan byggt den. 

Vi har så mycket att bygga på och så mycket att vinna genom att sitta med i förarsätet när utvecklingen tar fart på allvar.  Förutsättningarna finns. Kompetensen finns. Tilliten finns. Det som saknas är tempo, samordning och en uttalad vilja att agera.

För varje dag vi stannar vid visioner och övergripande beskrivande strategier växer gapet mellan att låta data bli den tillgång som skapar nya möjligheter, lösningar och innovationer. 

Och varje sekund som data inte används är fortfarande en förlorad möjlighet.

Låt oss fånga möjligheterna genom samverkan!