Vi står inför ett stort behov av renovering särskilt av fastigheter byggda mellan 1950- och 1990-talet. Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att förbättra byggnadsbeståndet genom att förlänga dess livslängd och uppdatera det till nuvarande energikrav. Vid renoveringar är en tilläggsisolering en vanlig åtgärd som ofta påverkar fasadens estetiska uttryck negativt. Det innebär en driftekonomisk vinst men ofta en förlust av den ursprungliga gestaltningen. I ett tidigare projekt Fasaden i Staden, Snabb, Snygg, Smart (finansierat via BioInnovation), som leddes av RISE Träbyggande utvecklades ett innovativt träfasadsystem för nybyggnation i stadsmiljön.

Genom att inom projektet ”E2B2 Klimatsmart renovering med innovativ träfasad” (finansiär Energimyndigheten) fortsätta utveckla och anpassa fasadsystemet till renovering av miljonprogrammets byggnader går det att spara energi. 

-Dessutom kommer fasadsystemet att utformas med fokus på en anpassningsbar och digitaliserad designprocess, samt att komponenterna ska vara möjliga att demontera i framtiden säger projektledaren Karin Sandberg, RISE. 

Fasadsystemet ska också utformas så att det kan tillverkas i fabrik och sedan på ett enkelt sätt kunna monteras på byggarbetsplatsen. 

-Via fallstudier verifieras hur väl fasadsystemet är designat för tillverkning, LCA energioptimering, digitalhantering av information och variation i gestaltningsmöjligheten för arkitekten. Resultatet ska presenteras i en digital plattformsmodell säger Camilla Schlyter, RISE som jobbar som instituts doktorand med frågan.

Projektets syfte är att se till att hela kedjan från design till produktion fungerar i praktiken. Prototyper tillverkas av parterna i projektet Hedlunda Industrier och SCA med Kiruna Bostäders renovering av Lombolo i åtanke och Equator Arkitekter bidrar med projekteringskunskap.

-Vi ser en ökad efterfråga på fasadsystem som är klimatneutrala och optimerade avseende låg material- och energiförbrukning, samt ger möjlighet till estetisk frihet och variation för arkitekter, byggherrar och förvaltare säger Camilla Schlyter. 

-Projektet bidrar till utvecklingen av tilltalande biobaserade fasader central för samhällsbyggnadsbranschens omställning mot ett minskat fossilberoende avslutar Karin Sandberg.

Det här är en artikel ur vår tidskrift Trävärden, den finns i sin helhet här! (Länk)

Svensk sågverksindustri är väldigt beroende av gran och tall därför har RISE nu tagit fram underlag som visar hur två ”nya” träslag skulle kunna användas i konstruktiva tillämpningar. Träslagen är björk, som är Sveriges tredje vanligaste träslag, och contortatallen, som är det tredje vanligaste barrträdslaget. Varken contortatall eller björk har gått att sortera och CE-märka till konstruktionsvirke i Sverige eller Europa1 tidigare. Att använda fler träslag skulle kunna bredda råvarubasen för konstruktionsvirke och potentiellt ge högre hållfasthetsklasser än idag. Två nyligen genomförda projekt, BizWOOD Småland2 och Konstruktionsvirke – Contorta3 har undersökt möjligheten för hållfasthetssortering av björk och contortatall.

Björk som sågad vara används inom möbelindustrin, men användningen är idag ringa och ligger på ca 50 000 m3fub4. Björken som egentligen består av två sågbara träslag, vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (Betula pubesens) har genom en del i BizWOOD Småland projektet provats av RISE. Undersökningarna visar att björk har en betydligt högre hållfasthet, styvhet och densitet än våra normalt använda barrträslag. Dessutom visar den att det skulle gå att sortera björk med samma tillvägagångsätt som barrträd både visuellt ock maskinellt. Sorteringen skulle kunna ge ett högt utbyte och sortera ut höga hållfasthetsklasser, i klasser upp till C45 för konstruktionsvirke.

Fortsättning följer och resultaten från projektet kommer att sampubliceras tillsammans med norska resultat från provningar gjorda på RISE för NIBIO, Norsk institutt for bioøkonomi. Även en rapport kommer läggas fram för CEN/ WG123/TG1, vilket utgör grunden till en AGR (Approves Grading Report) som är ett godkännande för sortering för norsk och svensk björk. När rapporten är publicerad kommer det vara möjligt att sortera konstruktionsvirke av björk.

Contortatallen är Sveriges tredje vanligaste barrträdsslag och kommer ursprungligen från Nordamerika, där den återfinns hela vägen från Kalifornien i Söder till Alaska i norr. I detta vidsträckt naturliga utbredningsområde finns den som flera underarter. Den svenska contortan har sitt ursprung i de inre delarna av mellersta British Columbia i Kanada. I dag talar vi om contorta, contortatall eller vridtall. I dess naturliga habitat i Kanada går den under namnen. Lodgepole pine och Shore pine. Contortatallen växer snabbt på rätt marker i det svenska klimatet, med upp till 40 % bättre volymtillväxt än vår inhemska tall.

I projektet Konstruktionsvirke – Contorta fick maskintillverkare av sorteringsmaskiner möjlighet att i deras egna maskiner genomföra mätningar på insamlat provmaterial. I kombination med brottprovningar genomförda på RISE beräknades inställningsvärden fram för sorte- ringsmaskinerna. I nuläget har en maskintillverkare fått en AGR rapport godkänd och de övriga medverkande företagen har data för att kunna ta fram sina AGR rapporter. När maskin­ tillverkarna fått sin rapport godkänd är det möjligt för sågverken som använder sorteringsmaskiner från dem att sortera konstruktionsvirke av contorta. Resultat från projektet visar att contortatallen har både lägre böjhållfasthet och styvhet än den inhemska tallen, vilket var förväntat på grund av den högre tillväxthastigheten. Det bör dock framhållas att sortering skulle kunna ge ett högt utbyte för hållfasthetsklass C16, vilket är tillräckligt bra för många ändamål.

Det här är en artikel ur vår tidskrift Trävärden, den finns i sin helhet här! (Länk)

För att minska klimatbelastningen och utarmningen av jordens resurser måste vi ställa om och använda mer hållbara material. Materialomställning handlar om att ersätta resurskrävande material med mer hållbara alternativ. Det kan handla om råvarorna, att gå ifrån att använda en ändlig resurs, som tex olja, till en förnyelsebar råvara, som tex trä. Det kan också handla om att ställa om till cirkulära produktionsprocesser, dvs vi försöker återanvända och återvinna de material som redan finns i omlopp som råvaror till nya material och produkter. Inom byggsektorn används en hel del limmade träprodukter, som spånskivor, plywood, limträbalkar och korslimmat trä. Limmerna somanvänds idag är nästan uteslutande fossilbaserade. I den mindre av de två svenska spånskivefabrikerna används idag ca 4 000 ton fossilbaserat lim/år.

Proteinlim, en nygammal idé

Limmade träprodukter tillverkades långt innan det fanns tillgång till råolja. Då ofta med proteinbaserade limmer som hade väldigt bra egenskaper. Ett exempel är de limträbalkar som bär upp taket på Stockholms centralstation som tillverkades för snart 100 år sedan och fyller sin funktion än idag. De är limmade med kaseinlim, ett lim framställt från mjölkprotein. Ett annat biobaserat alternativ, som finns på marknaden idag, är stärkelsebaserade limmer, vilka används vid tex tillverkning av wellpapp. Stärkelsebaserade limmer har också börjat användas vid produktion av spånskivor. Då stärkelse även kan användas som föda till människor och djur, är det relevant att också titta på andra alternativ. Att i stället utgå från en tillgänglig resurs, tex uttjänt jäst, spar både energi och fossilbaserad råvara utan att använda ytterligare mark- och vattenresurser. Sen en tid tillbaka har RISE utforskat potentialen i att använda jästprotein från uttjänt jäst som råvara och sett lovande resultat både för limmade träprodukter, som plywood och spånskivor, men även för wellpapp. Det här vidareutvecklas nu inom projektet Reflows där uttjänt jäst för första gången används i en värdekedja för framställning av nya biobaserade produkter.

– Uttjänt jäst är en proteinrik restström som kontinuerligt uppstår i vår ölbryggning. Den har traditionellt gått till bönder där den använts som grisfoder eller som jordförbättring, men i det här forskningsprojektet undersöker vi om det också finns andra användningsområden. I bästa fall kan vi knyta ihop en hel värdekedja där lim skapas från vår jäst, som sedan kan användas till våra förpackningar, säger Raimo Liikamaa som är driftchef för ölprocessen på Spendrups Bryggeri i Grängesberg.

Jästråvara genereras även från andra fermenteringsprocesser, så som vid vinproduktion och i bioraffenaderier. Mängden jästråvara som finns tillgänglig i världen är därmed mycket stor och potentialen för storskalig produktion för biobaserat lim och andra produkter är därför god.

– Att kunna använda en befintlig restprodukt som råvara för att ta fram nya efterfrågade produkter känns angeläget. Vi vill därför ta fram ett alternativ till dagens fossilbaserade och mer resurskrävande limmer baserat på uttjänt jäst. Projektet är ett första steg, men i en förlängning är det också intressant att titta på hur vattnet i restströmmen kan tillvaratas och om det utvunna proteinet kan vara lämpligt som foder. Det här är ett oerhört spännande projekt, säger Marielle Henriksson som är projektledare och forskare på RISE.

Det verkar som att tiden nu är mogen och att träskivebranschen är redo för att utforska möjligheterna med jästprotein. – Byggelit har alltid använt skogsråvara från norrländska skogar, som vi vet är av hög kvalitét och så ren som möjligt. Utvecklingen inom hela skivbranschen har stått still under ett flertal år och Byggelit ser projektet som en del av den nya tillväxtresan. Vi vill driva innovativa lösningar med miljön i förarsätet där vi ser kundnyttan på kort och långt perspektiv, säger Kent Ögren, miljö/kvalitétsansvarig på Byggelit.

Det här är en artikel ur vår tidskrift Trävärden, den finns i sin helhet här! (Länk)

1. Ett hållbart skogsbruk tillgängliggör förnybart material och sätter grunden för en cirkulär trävärdekedja. Sedan fortsätter processen i sågverket där målet är att omvandla så stor andel av råvaran som möjligt till långlivade produkter. Ett exempel på hur vi optimerar användningen av råvaran är inskanning av stockar med hjälp av bildanalys och AI. Ett annat exempel är virkestorkning där det idag kasseras stora mängder material på grund av fel torkningsmetod. Här är spårbarhet, datahantering, sortering och standardisering viktiga metoder som förfinas för att ta vara på materialet på bästa sätt. Ännu ett exempel är möjligheten att ta in andra trädslag och återvunnet virke i processen för att öka biologiska mångfalden och klimatanpassa skogen.

2. Under utvecklingen av nya material och träprodukter är målet ofta att minska beroendet av fossila råvaror och förlänga livslängden. Ett exempel är projektet ”100 % fossilfria skivor” där RISE tillsammans med industrin utvärderat fossilfritt lim för träskivor. Ett annat exempel är att ta fram nya mindre miljöskadliga träskyddsbehandlingar för att förlänga livslängden på träprodukter. Det är också möjligt att ta fram behandlingar som ökar träets skydd mot fukt och brand.

3. Träprodukterna kommer att användas i byggnader, inredning eller möbler. RISE medverkar i många projekt tillsammans med industrin för att göra produktionen mer resurseffektiv, med ett lägre klimatavtryck. En del i detta är att försöka hitta nya lösningar för byggnadsdelar med höga klimatavtryck, men lika viktigt är också att förbereda för flexibel användning, renovering, ombyggnation och återanvändning när den först tillverkade produkten tjänat ut.

4. För att skapa byggnader med lång livslängd och med förutsättningar för återanvändning är det av stor vikt att de håller de kvalitetskrav som ställs idag och i framtiden. Detta innebär att säkerställa att produkter är säkra med avseende på hållfasthet och brand- och fuktsäkerhet och att de garanterar en god livsmiljö med avseende på t.ex ljud och inneklimat. En del i detta är att visa hur trä kan användas i nya typer av konstruktioner såsom höga hus, sjukhus eller vindkraftverk.

5. För att sluta värdekedjan är system viktigt för att bevara och vårda de produkter som tillverkats och används. Detta innebär att kunna återvinna produkterna eller materialet. Ett sätt kan vara att använda den utrustning som redan finns i sågverken för att kvalitetskontrollera det återvunna materialet. När materialet till slut har tjänats ut kan det energiåtervinnas och återgå till koldioxid som binds i skogen.

Det här är en artikel ur vår tidskrift Trävärden, den finns i sin helhet här! (Länk)