AI kan frigöra tid, stärka beslut och bidra till att lösa kompetensbrist. För offentlig sektor är frågan inte längre om tekniken ska implementeras – utan hur. Om det görs rätt kan relationen till medborgarna stärkas.
Att AI är avgörande för svensk välfärds framtid tycks makthavarna vara överens om. Fördelarna verkar till synes oändliga: bättre effektivitet, högre kvalitet, säkrare och mer rättvisa beslutsunderlag – utan ökade kostnader.
“Offentlig sektor har inget val – måste anamma AI”
– Offentlig sektor måste anamma AI, man har egentligen inget val. Tekniken kommer att hjälpa till att lösa kompetensfrågan, som är en stor utmaning inom offentlig sektor. Den är jättebra på sådant som vi tycker är tråkigt – att hantera stora mängder data, repetitiva arbetsuppgifter, analysera och sammanställa, säger Conny Björnehall, fokusledare för digitalisering och AI inom offentlig sektor på RISE.
Han ger ett exempel: En rektor sitter med ännu ett komplicerat elevärende, vad får hon egentligen göra?
En rektor i det svenska skolsystemet har runt 20 lagar och förordningar att förhålla sig till. I stället för att öppna lagboken kan hon nu mata in fallet i en rektorsassistent – ett AI-verktyg som på bara några sekunder söker i skollagen, GDPR och andra styrdokument för att leverera ett beslutsunderlag med exakta hänvisningar.
– Hon sparar mycket tid och vet dessutom att hon kan hänvisa till juridiken bakom beslutet, säger Conny Björnehall.
Många frågor när AI implementeras
Men att implementera AI i offentlig sektor är inte helt enkelt. Det finns en rädsla hos många aktörer, eftersom flera frågor fortfarande är obesvarade.
– Vad ska AI få tillgång till? Vilken data och vilka uppgifter vill vi släppa ifrån oss? Var lagras datan? Det är några av de stora utmaningarna, säger Conny Björnehall.
Det väcker också frågor om etik och transparens. Vilka värderingar är AI-modellerna tränade med? Hur ska medborgarna få insyn i vad systemen gör?
– Om det finns AI-stöd i en beslutsprocess, kan man då begära ut den prompten som en offentlig handling? Riktlinjerna är inte tydliga, det juridiska hänger inte med. Men om inte Sverige ska halka efter övriga Europa måste offentlig sektor börja provtrycka systemen – och sedan vända sig till rätt instanser när man kommer till de här brytpunkterna, säger Conny Björnehall.
– I dag är det mycket teori. Vi måste börja våga prova, utan att vara dumdristiga.
Man kan inte bara tänka att man köper in licenser för någon av de stora AI-tjänsterna och sedan är det klart.
Rätt sorts AI krävs för att bygga förtroende
Det handlar också om förtroende. Kan AI hjälpa till att stärka relationen mellan medborgare och offentlig sektor – eller riskerar den snarare att underminera den?
Här är rätt sorts AI centralt. En chattbot som ger goddag-yxskaft-svar intill bygglovsansökan bygger knappast tillit.
– Däremot vore det bra om en AI direkt kunde säga: ”Det här fältet har du fyllt i felaktigt” eller "Den här informationen saknas”. Att sådant behöver kompletteras ligger ofta till grund för att ansökningar tar lång tid och fastnar i systemet, säger Conny Björnehall.
Sådana lösningar frigör tid för personal och kan i förlängningen bidra till att öka medborgarnas förtroende.
– Många upplever att det är svårt att kommunicera med offentlig sektor – det upplevs som trögt, det tar tid och informationen är ofta svår att hitta. AI kan hjälpa till att ge snabbare, mer korrekt och tillgänglig information, korta handläggningstiderna och på sikt stärka tilliten. Det blir en ökad tillgänglighet, säger Conny Björnehall.
Samtidigt är det viktigt att ha rätt förväntningar. Conny Björnehall menar att många har en felaktig bild av AI som ett magiskt trollspö som kan lösa alla problem.
– Men den är ju väldigt beroende av att den har en specifik uppgift att lösa för att den ska bli relevant, säger han.
En kommun eller en myndighet kan till exempel behöva flera olika AI-tjänster som är anpassade för olika delar av verksamheten. Därför måste man också se AI som något större än ett ”dataprogram” som IT-avdelningen ansvarar för.
– Man kan inte bara tänka att man köper in licenser för någon av de stora AI-tjänsterna och sedan är det klart. Det kanske räcker för individuell effektivisering, men inte om vi ska nå verksamhetsnytta på bred front. Då måste man se över sina processer och när och hur man kan lyfta in tekniken, säger Conny Björnehall.
Det kommer också att behövas nya yrkesroller och det handlar inte bara om tekniska tjänster. Det behövs även kompetens för att hantera AI etiskt och moraliskt.
AI-partnerskap ett sätt att testa lösningar på ett säkert sätt
För att kunna dra nytta av tekniken behövs stöd och kunskap. RISE erbjuder detta – bland annat genom AI-utbildningar.
– Under våra AI-partnerskap har vi utbildat nästan 5 000 personer. Det får ju ett enormt genomslag när de går hem och tittar i sin verksamhet: Vad kan vi göra bättre? Det är då det blir på riktigt, säger Conny Björnehall.
Inom ramen för AI-partnerskapen kan aktörer också utforska och testa AI-lösningar på ett säkert sätt – utan att behöva implementera dem fullt ut i sin verksamhet. Det gör det möjligt att pröva tekniken, undersöka etiska och säkerhetsmässiga aspekter, och lära sig vilka möjligheter och risker som är relevanta för just deras organisation.
RISE hjälper också till att utveckla AI-verktyg – den tidigare nämnda rektorsassistenten är bara ett exempel.
– Vi har tagit fram flera prototyper som efterfrågas ur ett verksamhetsperspektiv, och just nu kör vi ett pilotprojekt med hemtjänsten i Kiruna med en AI-assistent som löser många utmaningar med språk och transkribering, säger Conny Björnehall.
Vad som gör RISE unikt är dels att man är ett oberoende forskningsinstitut och delar med sig av sin kompetens kring möjligheter, hot och risker med AI. Men det handlar också om den tvärvetenskapliga bredden.
– Vi är 300 som jobbar bara med AI. Men sedan har vi alla andra forskare som är specialister på allt från förändringsledning och beteendeförändring till offentlig sektor och digitalisering, det blir väldigt kraftfullt. Jag brukar säga att vad du än har för behov så har vi en forskare som är bäst i Sverige på just det, säger Conny Björnehall.
SKA AI FATTA EGNA BESLUT I OFFENTLIG SEKTOR?
I nuläget handlar AI i offentlig sektor framför allt om assistenter som kan effektivisera och förbättra arbetet. Men framöver kan det också handla om mer avancerade agenter som i teorin skulle kunna ta egna beslut och genomföra dem.
Men ska vi tillåta det?
– Skulle en AI fungera perfekt hade vi ju kunnat se den som en helt objektiv beslutsfattare. Men problemet är ju att den inte är objektiv – den är färgad av sin träningsdata, så den är i högsta grad partisk. Därför ska man se AI som ett stöd, säger Conny Björnehall.
– Vi kan inte låta AI vara beslutsfattaren, det måste hela tiden finnas en mänsklig verifiering. Sedan får vi se vart det tar vägen på sikt, men i dagsläget är det bland det viktigaste.
Det är också viktigt att behålla skärpan – att förslag från en AI inte godkänns slentrianmässigt.
– I värsta fall kan det bli så att man är jättekritisk i början, sedan mindre kritisk efter tio beslut och mycket mindre kritisk efter hundra beslut. Man måste se till att hela tiden hålla kontrollen, säger Conny Björnehall.
