Proaktiv testning ger försprång inför EU:s nya dricksvattendirektiv

– Mitt råd är att jobba proaktivt. Det kan ta tid att genomföra nödvändiga provningar och samla in dokumentationen som krävs. Därför är det klokt att börja i god tid för att säkra sin regelefterlevnad, säger Robert Gladh.

När övergångsperioden är slut, efter 2032, behöver du godkännande enligt EU:s gemensamma regler även för produkterna som tidigare varit nationellt godkända. Det nya godkännandet måste utfärdas av ett så kallat anmält organ (notified body), en aktör som är registrerad hos EU. RISE har ansökt om att bli ett av de svenska organen.

Det är många hållpunkter att hålla koll på, hur ska man ta sig an det här? 

– Det första steget är att reda ut om ni omfattas. När en tillverkare kommer till oss i ett tidigt skede ber vi om vissa underlag och jämför dessa mot underlagen i dricksvattendirektivet. Om tillverkaren omfattas, vilket de oftast gör, kan vi lägga upp en plan för att säkerställa regelefterlevnaden genom ett typgodkännande, säger Robert Gladh. 

För att få ett typgodkännande krävs ordning och reda på dokumentationen. Du som till exempel tillverkar plaströr till ledningssystem behöver samla in information om plastblandningen som ni använder. Och för dig som levererar plastblandningen gäller det att vara beredd på frågor från uppdragsgivare.     

– Redan nu får RISE samtal från halvförtvivlade entreprenörer som har fått frågor från kunder om deras produkter uppfyller kraven i dricksvattendirektivet, och så kan man inte riktigt svara på den frågan. Att inte ha på fötterna där kan skapa osäkerhet i nästa led. Det är inte säkert att man får sälja så mycket som man vill om man inte kan ge raka svar kring regelefterlevnad, säger Robert Gladh och fortsätter: 

– Kan man däremot säga att ”Vi håller på materialprovning just nu tillsammans med RISE, och kommer inom kort att kunna dela en rapport”, då är det en konkurrensfördel. 

Produktsäkerheten hänger ihop med större syftet – att säkra försörjningen

Det reviderade dricksvattendirektivet har två parallella syften. Skydd av människors hälsa är det ena. Det andra är att skydda dricksvatten som resurs genom att minska vattenförluster. EU har identifierat läckaget av dricksvatten som ohållbart, och vill att medlemsländerna ska investera i nya ledningssystem för att säkra dricksvattenförsörjningen. Där kommer produktsäkerheten in i bilden – materialen och komponenterna som används till ledningssystemen måste vara förutsägbara i kvalitet, säkra och hållbara över tid. 

– I Sverige är det mellan 15 och 17 procent av dricksvattnet som läcker ut från att det produceras på ett vattenverk till att det kommer fram till konsumenten. Samma problematik finns i hela Europa. Kommuner eller VA-bolag måste nu lista ut vilka ledningar som är särskilt kritiska för dricksvattenförsörjningen, säger Robert Gladh och fortsätter: 

– RISE bedriver forskning på området, bland annat hur ledningar kan riskklassas med hjälp av AI. Vi jobbar också med organisationer för att hitta smarta arbetssätt och fatta kloka beslut när det gäller upprustning av ledningsnätet. 

Robert Gladhs medskick till kommuner, VA-bolag och tillverkare av produkter i kontakt med dricksvatten är tydligt: Bättre stämma i bäcken än i ån.