Camilla Berggren-Tarrodi
Projektledare
Kontakta Camilla
Foto:
Taylor Flowe
Vackra skolor och fungerande lärmiljöer
Denna vecka har diskussionen gått varm om skolmiljöns utformning när Liberalerna gick fram med ett förslag om att lagstifta bort fula skolor. Oavsett vilken politisk färg man bekänner sig till eller vad man uppfattar som vackert finns det en viktig poäng i att överhuvudtaget prata om skolans fysiska miljö. Den spelar roll.
Men här kommer en nyhet: vi behöver inte luta oss mot subjektiva uppfattningar om vad som är vackert. Det finns forskning att använda när vi utformar skolmiljöer. Forskning som visar hur rumslig utformning, ljus, ljud, material, färg, naturkontakt och möjlighet till rörelse påverkar elevers inlärning, kognition, minne och mentala välbefinnande.
Samtidigt publicerade Socialstyrelsen nyligen en rapport om vård och stöd vid adhd och autism. Den visar att inte ens hälften av alla barn med misstänkt adhd eller autism får det stöd de har rätt till innan en diagnos är fastställd. Trots att behovet ofta är tydligt långt tidigare får många elever vänta på insatser tills en medicinsk utredning är klar.
Socialstyrelsen är tydlig: det är behovet som ska avgöra stödet, inte diagnosen.
Så tänk om det också finns ett samband mellan hur våra lärmiljöer är utformade och hur stort behovet av individuella stödinsatser blir? Många av de svårigheter som elever upplever i skolan som koncentrationsproblem, stress, kognitiv överbelastning eller svårigheter att filtrera bort störningar påverkas av faktorer som ljudmiljö, ljus, orienterbarhet, visuellt brus och möjlighet till återhämtning. Om dessa grundförutsättningar inte fungerar riskerar fler elever att få svårt att tillgodogöra sig undervisningen.
En sådan ansats skulle självklart inte ersätta diagnoser, pedagogiskt stöd eller specialpedagogiska insatser. Men den skulle kunna minska onödiga hinder i vardagen och göra lärmiljön mer inkluderande för fler elever. Det skulle också kunna bidra till större jämlikhet, eftersom stödet då inte är beroende av tillgång till diagnos, resurser i enskilda skolor eller var i landet man bor utan är inbyggt i själva miljön.
Studier visar till exempel att:
- god akustik förbättrar taluppfattning och koncentration
- dagsljus och naturkontakt kan stärka både kognitiv prestation och välbefinnande
- tydlig rumslig orienterbarhet minskar stress och kognitiv belastning
- variation mellan fokusmiljöer, rörelseytor och lugna zoner stödjer olika typer av lärande och olika behov hos elever
Man kan kalla det estetik om man vill. Men i slutändan handlar det om hur skolmiljön påverkar barns möjligheter att lära och må bra i skolan.