Blogginlägg om artificiell intelligens

Vissa jobb passar inte drönare. Trånga utrymmen, marknära inspektioner eller miljöer där flygförbud gäller – där kan en markbaserad rover vara lösningen istället. RISE-forskaren Richa Upadhyay berättar om en ny roverdemonstration som kombinerar autonom mobilitet, AI och edge computing via 5G.

Året är 2036 och elektrisk flygtrafik har blivit en del av ett alltmer autonomt ekosystem. Det är tidig morgon och jag är på väg till Helsingfors för att tala på Autonomous Systems Forum. Flygplatsen ligger bara några kvarter bort och påminner mer om en mindre tågstation än om de stora flygplatser vi var vana vid tio år tidigare.

Ett samtal om AI, kompetens och människans roll i arbetslivet. AI-bolag anställer filosofer. Kommunikatörer kallar sina AI-verktyg för ”kollegor”. Att AI ökar produktivitet ses idag som en självklarhet. Men vad innebär det egentligen för människans roll i arbetet?

Ett samtal om agentisk AI, tillit, felmarginaler, gränssnitt – och människans förmåga att navigera komplexitet

När AI blir en aktiv del av arbetet förändras också vad människor behöver kunna. Det handlar inte bara om att producera svar, utan om att formulera uppgifter, styra processer och ta ansvar för konsekvenserna.

Året är 2035. En socialsekreterare i en medelstor svensk kommun går in i dagens sista möte. På vägen dit har hennes AI-agent redan sammanställt journaler, tidigare beslut och relevanta avvikelser från tre olika system. Den har markerat var informationen är osäker och föreslagit flera möjliga vägar framåt.

Det regnar utanför fönstren i Scharinska villan i Umeå. Det rykande kaffet hälls upp medan Spanska salen fylls av människor. Några pratar om AI-agenter, andra om känslan av att försöka hänga med i utvecklingen. Frågan om hur tekniken faktiskt ska användas och vad som är värt att satsa på är fortfarande långt från självklar.

Det är något som håller på att hända med AI och det är inte det vi talade om för ett år sedan. Samtalet har förflyttats från vad AI kan göra till vad den faktiskt gör, var den används och vad det kräver av oss i drift. Ett mognare och viktigare samtal. I år ser vi tre skiften som formar ett nytt kapitel.

Den här Futureframing-texten tar avstamp i år 2035. Jag delar mina tankar om hur AI kan komma att förändra hur vi arbetar med cybersäkerhet under det kommande decenniet — vilka nya hot som växer fram och hur vårt försvar samtidigt utvecklas.

När AI förändrar samhället räcker det inte att bara prata om det. Ett inlägg om AI, jämställdhet och varför ett escape room-inspirerat arbetssätt kan förändra hur vi lär och engagerar oss.

AI-utvecklingen går snabbt. Det märks inte minst genom ökade investeringar, fler patentansökningar och en snabb spridning av generativa verktyg i arbetslivet. Samtidigt visar statistik att många små och medelstora företag tvekar att ta steget. Varför väntar ni med AI?

Vi befinner oss i en farlig tid av digital naivitet. Idén om att teknik bara är ett dött verktyg – en hammare som kan användas för både gott och ont – är en bekväm lögn som döljer en obekväm sanning. Teknik är aldrig neutral. Den är kodad politik, och det är hög tid att vi börjar granska vad som faktiskt döljer sig i de svarta lådorna.

Hur en behovsbaserad undersökning bidrog till en lättviktig metod för att definiera digital infrastruktur – lärdomar från ett AI-baserat användningsfall för kvalitetsinspektion

Vad är egentligen skillnaden mellan en AI-modell och en AI-tjänst, och varför spelar den roll för säkerheten? I debatten om AI i offentlig sektor blandas ofta molntjänster, lokal drift och modellernas beteende ihop. Här reder vi ut begreppen och visar vilka risker som faktiskt avgör.

År 2035 sitter jag i Göteborg och söker residéer med ett AI-verktyg byggt på internationell forskning, levererat av europeiska och svenska aktörer. AI:n står på min sida och skyddar mina data. På jobbet avlastar AI både rutinuppgifter och simuleringar. Sverige arbetar sex timmar per dag och jag hjälper en dag i veckan på ett äldreboende.

Året är 2035. Med morgonkaffet i handen ser jag en kvartersrobot passera och synka sin lokala modell med stadens digitala tvilling: markfukt, energiflöden, reparationer. På ytan är allt som vanligt, men under den pulserar ett tyst nät av robotar, sensorer och AI-agenter som håller staden vid liv.

År 2035 är AI ryggraden i våra offentliga digitala tjänster och infrastrukturer. Öppen källkod och AI är avgörande för att länder, industrier och medborgare ska behålla transparens, kontroll och suveränitet över modeller och dataflöden och undvika beroende av enskilda teknikaktörer.

Multimodala stora språkmodeller kan skapa rapporter, tolka bilder och stödja beslut i akademi och industri. Men de är oväntat sårbara: små, för människan omärkliga adversarial-störningar kan få dem att göra grova fel och producera osammanhängande eller skadliga resultat.

När AI-ambassadörerna från hela RISE nyligen möttes blev det tydligt att vi står mitt i ett systemskifte. Femtio presentationer, femtio röster, en gemensam insikt: AI håller på att bli ett bärande lager i allt vi gör. Tre nedslag visar hur brett och djupt AI nu genomsyrar vårt arbete på RISE – från jordens åkrar till Europas digitala självständighe

Den här reflektionen kommer från den två dagar långa Turing–Nordic-workshopen i Oslo, där forskare, näringsliv och beslutsfattare samlades för att utforska hur AI kan bidra till att skydda Arktis – våra hav, ekosystem och därmed vår säkerhet.

Hur säkerställer vi att framtidens AI-utveckling sker på våra villkor, med öppenhet, innovation och samhällsnytta i fokus? Nedan delar Sverker Janson, centrumledare på Centrum för tillämpad AI, sina reflektioner från en framtidsövning som pekar mot en AI-utveckling vi kan tro på – och ta ansvar för.

En omvänd designprocess med generativ AI blev ett kreativt experiment som mynnade ut i en oväntad – och unik – scenografi under Open House för Datavetenskap på RISE. Det hela började som ett skämtsamt inlägg i en Teams-chatt, men växte snabbt till en gemensam vision.

AI-året 2025 är redan i full gång och det är tydligt att utvecklingen inte saktar in – snarare tvärtom. Tempot ökar och nya modeller, begrepp och tekniker dyker upp nästan dagligen. För den oinvigde kan det kännas snårigt att följa med – och även den som är insatt kan ha svårt att få överblick i det ständigt föränderliga AI-landskapet.

Enligt en forskargrupp kan AI möjliggöra 134 av FNs globala hållbarhetsmål. De menar att nuvarande AI-teknik kan bidra till 90% av miljömålen, 70% av de ekonomiska målen och 82% av de sociala målen. Samtidigt säger andra forskare ”hold your horses” och manar till försiktighet och ifrågasätter om det idag finns hållbar AI i dess sanna bemärkelse.

Josefina Sallén och Hanna Nordenö tog en pratstund med Pontus Wärnestål om hur AI kan påverka i den cirkulära omställningen.  Pontus är en forskare med 20 års arbetslivserfarenhet inom User Experience, Service Design och människocentrerad AI. Han är författare till bland annat "Design av AI-drivna tjänster" (Studentlitteratur, 2021).

Sorteringsprocesserna för hantering av second hand kläder och i kläduthyrningstjänsterna är idag manuella. Detta gör processerna långsamma och krävande för de människor som arbetar inom industrin. I projektet AI för resurseffektivt cirkulärt mode tittar vi på hur bildigenkänning tillsammans med andra tekniker skulle kunna effektivisera sorteringspr

Under de senaste åren har naturrestaurering fått en allt mer central roll i både svensk och europeisk miljöpolitik. Ett tydligt exempel är EU:s nya naturrestaureringsförordning (Nature Restoration Regulation), som ställer ökade krav på medlemsländerna att återställa och följa upp naturmiljöer och biologisk mångfald.

AI:s överlägsenhet som hotdetektor är odiskutabel. Samtidigt är AI som våra förfäders eld, en god dräng men en dålig husbonde. Den centrala frågan är därför hur vi organiserar samhället så att vi människor behåller makten över AI:s förmågor.

OOAKI (one-of-a-kind-living) är ett svenskt start-up-företag som renoverar soffor och som samarbetat med RISE för att utveckla sin cirkulära affärsmodell. I ett samtal med RISE, OOAKIs Chief Digital Officer diskuterar hur denna transformation inspirerades av att lyssna på kunderna.

Vi är alla beroende av att digitala tjänster fungerar och är trygga, från den smarta klockan på handleden till avancerade styrsystem i industrin. Idag är cybersäkerhet en grundförutsättning för ett fungerande vardagsliv, lika självklar som elektricitet eller rinnande vatten.

Dagens utveckling av datadrivna tjänster går fort och ofta används artificiell intelligens (AI). Tillväxten begränsas dock fortfarande av tillgången på strukturerad och läsbar data. Men ju mer data som tillgängliggörs, desto fler innovationer kan utvecklas. Frågan är hur det ser ut med datadrivna innovationer i den svenska livsmedelskedjan?

Optimal prestanda för Generativ AI kräver implementering av vätskekylning! I två föregående blogginlägg, grävde vi ner oss i utmaningarna och den betydande energiförbrukningen i samband med träning och användning av utökade AI-modeller, som i fallet med ChatGPT. I det här blogginlägget är vårt mål att gå djupare in i termiska behandlingsstrategier.