Kontaktperson
Peter Ylmén
Teknologie doktor
Kontakta Peter
Värmeböljor skapar ohälsosamt inomhusklimat – svenska hus måste klimatanpassas
Klimatförändringarna gör värmeböljor vanligare och hetare – även i kalla Norden. Det ställer nya krav på våra byggnader som är byggda för att behålla värme, inte släppa ut den. RISE angriper den brännande frågan från flera håll.
Om vi inte får ett stopp på den globala uppvärmningen kommer värmeböljor att bli fem gånger vanligare i Norden inom 80 år, enligt World Weather Attribution, WWA. Forskarnätverket konstaterar att detta ställer nya krav på samhället när det gäller byggnader, inte minst sjukhus och äldreboenden, som behöver anpassas till att klara av högre temperaturer.
Byggnader i Sverige utformade för sträng vinterkyla
Eftersom byggnader i Sverige är utformade för att stå emot sträng vinterkyla kan det vara svårt att få ner inomhustemperaturen under särskilda varma sommardagar. Det kan bli ett problem, eftersom hög värme kan vara påfrestande för hälsan. 2024 valde Folkhälsomyndigheten att uppdatera sina allmänna råd om inomhustemperaturer, och gjorde gällande att det max bör vara 26 grader inomhus på sommaren och max 24 grader resten av året.
Värmeböljor och dess påverkan på inomhusklimatet i våra byggnader är ett växande problem.
Men hur ska vi göra för att följa råden, när våra hus är byggda för något annat?
– Vi kan konstatera att värmeböljor och dess påverkan på inomhusklimatet i våra byggnader är ett växande problem. Vi svenskar gillar att ha stora fönster i söderläge med mycket solinstrålning, speciellt under vintern när det är så mörkt. Under sommartiden kan det istället bli problematiskt. Hur en byggnad är utformad har stor betydelse, säger Jutta Schade, senior forskare och projektledare inom hållbart byggande på RISE.
– Det blir en konflikt där, för det finns ju krav på att vi ska ha ett visst ljusinsläpp av dagsljus i byggnader. De här aspekterna krockar, tillägger Peter Ylmén, teknologie doktor och expert på RISE inom bland annat energisimulering och hållbarhetsfrågor kopplade till byggnader.
Solavskärmning och vädring bevisat effektivt
Det finns faktiskt relativt enkla lösningar för att komma till rätta med för höga inomhustemperaturer. Solavskärmning i form av markiser kan stoppa upp till 90 procent av instrålningen innan den hinner värma upp fönsterglaset och rummet. I dag finns det också lösningar med semitransparent tyg som släpper in dagsljus men stoppar en stor del av värmeinstrålningen.
– Vi kan också lösa rätt mycket genom att vädra på natten då vi oftast har en lägre temperatur. Men det kräver att man kan öppna sina fönster, och det kan vi inte alltid beroende på var vi bor. I städer kan smog och oväsen göra att vi inte vill sova med öppet fönster. Effekten blir dessutom mindre om man bara kan öppna i ett väderstreck som ofta är fallet i lägenheter, helst vill man få till ett korsdrag, säger Peter Ylmén.
Iordan Palma är doktorand vid RISE och Malmö universitet och forskar på bosättningsmönster hos befolkningen. I sitt arbete har han tagit del av litteratur om hur trångboddhet och höga partikelhalter i luft kan påverka de kognitiva funktionerna och akademiska resultat. Han kan konstatera att de dåliga förutsättningarna för vädring som Peter Ylmén nämner, finns i områden med låg socioekonomisk status.
– De höga byggnaderna som är särskilt vanliga i utsatta områden har ofta lite solavskärmning och dålig ventilation, vilket skulle kunna peka på att problemet med för höga inomhustemperaturer skulle kunna vara ett större problem där. Kombinationen av dålig ventilation och en befolkning med många barn och äldre, som tillhör riskgrupper vid värmeböljor, gör att problemet riskerar att bli särskilt allvarligt i dessa områden, säger Iordan Palma.
Ventilationen i svenska byggnader är oftast gjorda för att motverka lukt och fukt, inte för att hantera värme.
Klimatanpassningar för att sänka inomhustemperaturen
Ventilationen i svenska byggnader är oftast gjorda för att motverka lukt och fukt, inte för att hantera värme som är fallet i länder med ett generellt varmare klimat.
– Vid ombyggnation, renovering och nybyggnation behöver man ha detta i åtanke. Många väljer att hantera problemet genom att sätta in kylaggregat, men det är ju ingen bra miljölösning. Du ökar energianvändningen och du får extra utrustning som ska styras och underhållas, resonerar Peter Ylmén.
Fasförändrande material, alltså material som kan lagra och släppa ifrån sig värme genom att växla mellan fast och flytande form, är en annan möjlig, mer energieffektiv lösning. När inomhustemperaturen stiger över en viss grad smälter det fasförändrande materialet, till exempel paraffinvax, som då tar upp mycket energi utan att materialet i sig blir varmare. När temperaturen sjunker stelnar materialet igen och avger den lagrade värmen. Fasförändrade material kan byggas in i väggar, tak eller golv.
– Det är dock ganska dyrt, och vad jag vet har man inte sett jättestora effekter på detta. Man jobbar med frågan, men jag skulle inte säga att det finns någon innovativ lösning som är bättre än till exempel solavskärmning eller vädring, säger Peter Ylmén.
Simulerar hur värmeenergi rör sig i byggnader
Inom RISE finns de senaste rönen inom byggfysik (hur värme, luft och fukt rör sig i och genom byggnader och deras material). Det finns också en testbädd för ventilationslösningar, samt omfattande kompetens inom stadsplanering, fastighetsutveckling och arkitektur. Genom samarbeten med byggbranschen går det att säkerställa att idéer och lösningar som arbetas fram genom forskning också fungerar i verkligheten.
– På byggfysik där jag och Jutta arbetar designar vi inte byggnader, men vi hjälper till med energi- och temperatursimuleringar och kan utvärdera genom att göra mätningar på plats. Vi kan vara ett stöd i utvecklandet av bostäder och byggnader, både på en ren policynivå och ända ner till den enskilda fastighetsägaren, säger Peter Ylmén.
Budskapet från forskarna är tydligt: Solavskärmning, vädring och medvetenhet om riskerna med en alltför varm boende- eller arbetsmiljö är en god start för att möta en utveckling där värmeböljor blir fler och mer intensiva.
