Artiklar och blogginlägg om totalförsvar och krisberedskap

Så kallad ödrift, där byggnader eller hela elsystem kan fungera självständigt, är inte ett framtidsscenario – tekniken finns tillgänglig i dag. Bland annat i Ludvika kommun, som säkrar elförsörjningen för sina samhällsviktiga funktioner med grön energiproduktion och lagring.

Snabb teknikutveckling och ett nytt säkerhetsläge har gjort försvarsinnovation till en kritisk fråga. Men hur omsätts civila tekniksprång snabbt nog till försvarsförmåga? Pengar finns avsatta – nu måste parterna hitta sätt att mötas.

Den digitala världen domineras i dag av ett fåtal utomeuropeiska techbolag. Nästan all vår infrastruktur – från journalsystem och betaltjänster till kommunala e-tjänster – är kopplad till deras molntjänster. Det kan vara effektivt och bekvämt, men innebär också en risk i tider av geopolitisk oro. Därför diskuteras nu behovet av digitalt oberoende och digital suveränitet i Europa.

Hur säkerställer vi att framtidens AI-utveckling sker på våra villkor, med öppenhet, innovation och samhällsnytta i fokus? Nedan delar Sverker Janson, centrumledare på Centrum för tillämpad AI, sina reflektioner från en framtidsövning som pekar mot en AI-utveckling vi kan tro på – och ta ansvar för.

En länk, ett klick – sedan slocknar systemen. Cyberattacker mot offentlig sektor ökar kraftigt, men många svenska kommuner saknar fortfarande förmåga att skydda sig. Samtidigt implementeras NIS2-direktivet – som ställer nya krav på både beredskap och ansvar.

Vatten är en grundförutsättning för mänskligt liv, samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt. Trots detta tas tillgången till rent vatten ofta för given – särskilt i länder som Sverige, där vattenförsörjningen länge varit stabil, trygg och lågt prissatt. Men i en tid präglad av klimatförändringar, geopolitisk oro, växande investeringsskulder och digitala sårbarheter ställs VA-sektorn inför nya och komplexa utmaningar.

I en tid präglad av snabba skiften och globala utmaningar blir målen om hållbarhet, motståndskraft och konkurrenskraft alltmer centrala. Men hur vi når dem är långt ifrån självklart. Västra Götalandsregionen tror att additiv tillverkning kan spela en nyckelroll.

Om Sverige skulle utsättas för ett angrepp förväntas alla, efter bästa förmåga, bidra till att försvara landets fred och frihet. Den förmågan skapas hos myndigheter, kommuner, regioner, företag och frivilliga. Men det är i mellanrummen, där organisationer och verksamheter möts och samarbetar, som totalförsvaret blir starkt på riktigt, menar forskare på RISE.

Minst en gång per år måste varje arbetsplats genomföra en brandövning – det är lagstadgat. I nuläget finns inga liknande bestämmelser kring hur företag och organisationer ska förbereda sig inför cyberattacker. Det finns dock mycket att vinna på att sätta IT-säkerheten på prov.

Allt fler privatpersoner och fastighetsägare investerar i solcellspaneler och marknaden växer kraftigt. Patrik Ollas, forskare på RISE och tidigare industridoktorand vid Chalmers, publicerade under våren sin avhandling inom batterilagring och solenergi där han tittat på nya möjligheter för tekniken. 

Vi befinner oss i en brytningstid där vi drastiskt omprövar hur vi använder material. Omställningen kräver att vi rör oss mot en betydligt mer effektiv användning av planetens resurser. För att säkerställa att våra lösningar är genuint hållbara finns flera parametrar att ta i beaktan. Vad behöver materialet klara av? Och hur länge behöver det hålla?

Kan de glest befolkade områden med långa avstånd och krävande klimat i norra Europa spela en nyckelroll när det gäller att ta sig ur energikrisen? Att frigöra sig från den fossila ekonomin har blivit ett gemensamt mål i Europa, både av geopolitiska skäl och i kampen mot klimatförändringen.

Under sommaren hade jag en diskussion med en kollega om vad begreppet ”Sverige AB” betyder. Definitionen kan vara något i stil med ”ett begrepp som flitigt används från aktörer som vill pådriva en gemensam nationell position i en aktuell europeisk fråga”. Men hur framgångsrika är vi på att influera den europeiska politiken och kan vi bli bättre?