Ukrainas energisystem ger en glimt av Europas framtida resiliens

Rysslands återkommande angrepp på Ukrainas energiinfrastruktur har tvingat fram snabb anpassning. Lokal elproduktion, batterilagring och flexibla värmelösningar utvecklas och används för att minska sårbarheten. Samtidigt växer nya former av samarbete fram mellan kommuner, företag, forskare och civilsamhälle.

Rapporten, skriven av Dennis Pamlin och Jay Hennessy på RISE, analyserar hur dessa erfarenheter kan tas till vara i svensk-ukrainskt forsknings- och innovationssamarbete. En central slutsats är att Ukraina bidrar med kunskap som är relevant långt utanför landets gränser.

– Ukraina ställer innovationsarbetet inför en konkret fråga: fungerar lösningen när samhället utsätts för stora påfrestningar? Det flyttar fokus från vilken teknik vi utvecklar till vilken förmåga den ger människor och verksamheter. Den frågan behöver också vägleda Sveriges energiinnovation, säger Dennis Pamlin.

Från installerad kapacitet till fungerande samhälle

Det vi ser i Ukraina är ett perspektivskifte i hur energiinnovation värderas. Produktionskapacitet och leveranssäkerhet behöver kompletteras med kunskap om vilka funktioner som faktiskt kan upprätthållas när systemen utsätts för allvarliga störningar.

Det kan handla om hur länge bostäder håller en säker inomhustemperatur, om kommunikation och transporter fungerar eller hur snabbt en verksamhet kan återgå till drift. Sådana mått gör kopplingen mellan tekniska investeringar och beredskap tydligare.

Samtidigt är decentraliserad energi inte automatiskt motståndskraftig. Även lokala system kan drabbas av cyberangrepp, bränslebrist och underhållsproblem. Nyttan beror på hur tekniken kombineras med ansvar, kompetens, finansiering och fungerande drift.

Innovation handlar också om organisation och beslutsförmåga

En viktig del av Ukrainas innovationsförmåga finns i arbetssätten: korta utvecklingscykler, tät kontakt mellan användare och utvecklare samt samarbeten som samlar olika aktörer kring ett tydligt samhällsbehov. Lösningar prövas, anpassas och tas i bruk under ständig förändring.

Lärdomarna för Sverige gäller därför också hur behov identifieras, hur beslut fattas och hur kunskap omsätts i praktisk förmåga.

– Beredskap kräver att vi förstår våra beroenden och kan agera tillsammans när förutsättningarna förändras. Ukrainas erfarenheter understryker vikten av att utveckla både tekniska lösningar och organisationens förmåga att använda dem, säger Johan Rosell, som leder RISE arbete inom totalförsvar.

Dessutom får enskilda innovationsprojekt får större värde när de kopplas till långsiktiga strukturer för samarbete, lärande och genomförande. Att utveckla en lovande lösning är ett steg. Att få den att fungera i verksamheten och kunna spridas till fler är en lika viktig del av innovationsarbetet.

Återuppbyggnad kan förena beredskap och omställning

Fjärrvärme är ett område där man ser särskilt goda möjligheter till svensk-ukrainskt samarbete. Ukraina har omfattande system med stora moderniseringsbehov. Sveriges erfarenheter kan bidra till utveckling av exempelvis värmepumpar, värmelagring och mer flexibla nät. Här kan minskad klimatpåverkan och stärkt beredskap utvecklas tillsammans.

Kommuner lyfts fram som viktiga miljöer för gemensam utveckling. Genom att koppla ihop energi, byggnader, digitala tjänster och lokal planering kan återuppbyggnadsprojekt också användas för forskning och utvärdering. Det ger möjlighet att undersöka hur lösningar fungerar som helhet, under verkliga förhållanden.

Ett av förslagen är därför långsiktiga samarbeten som kombinerar forskning, demonstration, genomförande och uppföljning. Framtida satsningar bör organiseras kring tydliga samhällsmål, exempelvis fungerande kommunal service under störningar, snarare än enbart kring en viss teknik.

– Ukraina har erfarenheter av snabb anpassning och implementering som kompletterar Sveriges styrkor inom forskning, systemintegration och långsiktig planering. Ett samarbete behöver bygga på att båda länderna har något att lära och något att bidra med, säger Dennis Pamlin.

Rapporten beskriver inte Ukraina som ett färdigt föredöme för ett decentraliserat energisystem. Däremot bygger landet en viktig kunskapsbas om vad som fungerar under upprepade störningar. Ett fördjupat samarbete kan bidra till Ukrainas återuppbyggnad och samtidigt ge Sverige bättre underlag för investeringar i omställning och beredskap.

RISE kan bidra från behovsanalys till prövad lösning

För kommuner, energibolag och andra verksamheter väcks konkreta frågor: Vilka funktioner måste kunna upprätthållas vid ett längre avbrott? Vilka beroenden gör dem sårbara? Och hur vet vi att de lösningar vi investerar i ger den förmåga vi behöver?

Här kan RISE bidra med forskning och analys, kompetens inom energi och digitala system samt miljöer för test och verifiering. Det gör det möjligt att undersöka hur olika lösningar fungerar tillsammans och utvärdera deras bidrag till beredskapen. RISE kan också stödja samverkan och omställningsprocesser där flera aktörer behöver utveckla förmåga gemensamt.

– Vår uppgift är att hjälpa aktörer att gå från identifierade behov till lösningar som är utvecklade, prövade och möjliga att använda. Då behöver vi arbeta med både tekniken och organisationens förmåga att hålla verksamheten igång, säger Johan Rosell.