Mål för projektet

När projektet är avslutat ska följande ha uppnåtts:

• En kartläggning av B/D/DB behov före, under och efter resa med autonoma fordon under svenska förhållanden.
• Befintliga prototyper för vibrotaktil guidning av B/D/DB ska ha testats i en ny kontext - användning med autonoma fordon.
• Resor med autonoma fordon ska ha testats och utvärderats med B/D/DB avseende användarvänlighet och potentiell nytta för individen och för samhället.
• En bedömning av skalbarheten och behov av teknikutveckling för den föreslagna lösningen för kollektivtrafik och sjukresor ska ha genomförts tillsammans med projektparterna.

De potentiella fördelarna med autonom körning (miljö, säkerhet och mobilitet) är alla beroende av människors villighet att använda automatiserade fordon, och betonar vikten av användarcentrerad forskning för att nå en hög nivå av vilja att använda. Detta projekt kommer att ge kunskap om hur autonom körning upplevs när man kör på allmänna vägar och hur ökad intelligens i och runt den autonoma bilen påverkar förtroendet för bilen. Projektet möjliggör insamling av beteendedata som kommer att användas vid vidareutveckling av autonoma bilar.

RISE expertis inom användarupplevelser och medier samlar kunnande inom medier, kommunikationsvetenskap, digitalisering och design av användarupplevelser (user experience). Vi tar oss an utmaningar tillsammans med partners i medieindustrin och samhälle med design och teknik som verktyg.

I våra projekt arbetar vi i användardrivna innovationsprocesser och inkluderar en mångfald av intressenter. Ett vanligt sätt att arbeta är att vi utvecklar idéer och nya koncept i iterativa och utforskande processer. Vi prototypar och utvärderar gärna idéer tidigt och i verkliga sammanhang. Genom ett upparbetat nätverk av partners och användargrupper kan vi snabbt etablera konkreta projekt. Vi utvecklar också våra innovationsmetoder kontinuerligt, t.ex. för att lösnignar skall bidra ett inkluderande samhälle eller hållbarhet med avseende på miljö. Ofta gör vi utvärderingar av prototyper med vetenskaplig metod.

I ett samarbete med RISE kan man forma små eller stora samarbeten och tillsammans utforska framtidens användarupplevelser för medieområdet. Vi bidrar i att utveckla idéer och testbara prototyper likväl som att skapa konsortier, projekt och ansökningar.

"Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön." (Propositionen Politik för gestaltad livsmiljö)

Öppna dagvattenlösningar har stor potential att bidra till städers hållbarhet genom att bl.a. fördröja och rena dagvatten lokalt, skapa rekreationsmöjligheter och en attraktivare stadsmiljö. Innan detta projekt påbörjades, hade RISE i tidigare projekt (2017-04909)  identifierat att miljöer med dagvattenlösningar sällan utvecklas eller analyseras utifrån sociala aspekter och bl.a. sett exempel som inte uppfyller nationella riktlinjer gällande tillgänglighet.

För att utveckla hållbara miljöer och samhällen krävs tvärdisciplinära processer där både sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter beaktas. I detta fall handlade det om att utforska metoder för att analysera hur miljöer med öppna dagvattenlösningar kan utformas för att aktivt bidra till sociala målsättningar och värden med fokus på tillgänglighet och inkludering. Arbetet bedrevs av RISE, HDK, Disorder och Usify i nära samarbete med övriga projektparter som deltog med expertis i projektets innovationshubbar.

Projektet resulterade i en inspirationsrapport samt vetenskapliga publiceringar med beskrivningar av metoder, koncept och miljöer med öppna dagvattenlösningar som är utformade för att möta sociala målsättningar. Detaljerade förslag utvecklades också för utvalda platser i de två kommuner som medverkade i projektet.

Utmaningen inom kognitiv ergonomi ligger i att hitta användargränssnitt som är väl anpassade till människans förmåga att hantera information (t.ex att se, höra, dra slutsatser och fatta beslut). Digitalisering och teknisk utveckling innebär ofta att vi får tillgång till mer information. Men det viktiga är att användaren får relevant information, samt att informationen presenteras på ett lämpligt sätt. Annars är risken att vi blir exempelvis blir distraherande eller att arbetsprestationen blir lidande. På en arbetsplats kan det leda till säkerhetsproblem, stress, minskad produktivitet, maskinslitage etc. Genom att tillämpa nya tekniker och metoder för interaktionsdesign såsom VR, AR och ljuddesign finns möjlighet att hitta spännande och användbara framtida lösningar.   

Vi ser även att många användarmiljöer, samt människans roll i dessa miljöer, förändras radikalt. Detta gäller inte minst inom områden där automation och AI tillämpas. Ett exempel är automatiserade fordon där föraren får en allt mer passiv och övervakande roll. Detta innebär att lösningarna för samspelet mellan människan och tekniken i stor utsträckning bör utformas från grunden. 

RISE kan erbjuda stöd och tjänster inom kognitiv ergonomi i samtliga delar av innovationsprocessen. Eftersom ämnet kan tillämpas i alla delar av samhället där digitalisering och interaktionsdesign är aktuell ser vi inga begränsningar vad gäller branscher. I de inledande delarna av processen kan vi erbjuda inspirationsföredrag och workshops för idégenerering. Vi kan här även bistå med expertutvärdering av befintliga lösningar. Vidare kan vi ta fram designkoncept och prototyper, gärna i samverkan med slutanvändare. Slutligen har vi god erfarenhet av användartester, både i simulerad och verklig användarmiljö.  

Användarstudier

Idag är en tilltalande produkt med rätt teknikspecifikation ingen garanti för succé. Med användaren i fokus tar vi fram underlag till våra kunder så att de kan utveckla funktionella, användarvänliga produkter och system som möter användarens behov och förväntningar. Vi hjälper er med behovsanalys och val av rätt metod vid rätt tillfälle samt genomförande och analys.

Utifrån kundens specifika behov kan vi ta ansvar och guida i alla utvecklingsfaser, från tidigt koncept till färdig produkt på marknaden. I de tidiga faserna definierar vi användarkrav, användarnas förväntningar och dagens beteenden genom tex fältstudier, intervjuer eller fokusgrupper. Senare i utvecklingsprocessen använder vi specifika metoder enligt standarder, så som användartester och expertutvärderingar, för att mäta användbarheten av en produkt eller koncept samt användarens upplevelse.

Anpassade användartester

Vi låter användaren utföra planerade scenarion i vårt labb som är specifikt anpassat för användartester och där den senaste tekniken finns. Resultatet analyseras och användarproblem identifieras. Baserat på våra slutsatser levererar vi rekommendationer på hur produkten kan förbättras, vilket är ett värdefullt bidrag för beslut och vidare utveckling.

Möjligheten finns för ert utvecklingsteam att själva delta och observera studierna för att öka förståelsen och kunskapen kring era användare. Högkvalitativa videoupptagningar av användartesterna kan utföras och sedan klippas ihop till tydliga sammanfattningar, vilket är till nytta i vidareutvecklingen samt vid kommunikation och presentation. Vi är erfarna usability researchers och ser det som en viktig del i vårt uppdrag att vidareutveckla nya metoder för bästa tillämpning och anpassat efter era behov. Vi stöttar ert utvecklingsteam att alltid fokusera på användaren i varje fas, och på så vis skapa konkurrenskraftiga lösningar.

Målen med projektet CAZULU (Cascading Natural Hazards: Visualizing, Learning and Understanding) var att ta fram metoder för att kunna analysera och förstå ett flertal naturrelaterade kaskadhändelser och dess påverkan & inverkan på samhället. Vi skapade scenarier och visualiseringar över de konsekvenser som detta kan innebära för ett svenskt vattendrag och det omgivande samhället. Framtagandet av scenarier och visualisering skedde tillsammans med gymnasieelever och med input från externa intressenter.  

En drivkraft i projektet var att undersöka hur vi kan kommunicera och visualiserade naturrelaterad information på ett bättre sätt och byta perspektiv. Vi ville skapa engagemang, intresse och en känsla för vad som är möjligheterna och därmed motverka och förebygga känslor av hjälplöshet inför naturhändelser. 

Praktiskt mynnade projektet för RISE del ut i en webbaserad visualisering som till sin design byggde på så kallad scrollytelling och som användes till att utforska möjligheterna och utmaningarna med att använda framväxande digitala verktyg för bildgenerering till att visualisera naturhändelser.

Från RISE deltog Arianit Kurti, Nina Lemon, Daniel Eriksson, Gustav Backhans och László Sall Vesselényi.

Samtidigt som eldrift skapar nya möjligheter medför det nya designutmaningar. I april 2014 beslutade EU-­‐parlamentet att senast 1 juli 2019 ska nya typer av el-­ och elhybridfordon ska vara utrustade med ett system som genererar ett externt varningsljud. Hur ska fordonen låta för att möta de krav som redan formulerats och diskuteras just nu samtidigt som ljudet förstärker Scanias varumärke?  

Vad gäller det interna ljudet i hytten kan eldriften bidra till en mer ergonomisk ljudmiljö. Men hur bör det egentligen låta för att det ska vara behagligt samtidigt som det ”låter Scania” och ger föraren en god återkoppling under körningen? Den här förstudien har avsett att utforma ett internt och ett externt ljud för en framtida eldriven Scania lastbil. I båda fallen har målljud tagits fram, vilket innebär att de kan fungera som mål inför framtida konstruktion.

I projektet har även ett visuellt gränssnittkoncept för extern kommunikation tagits fram som sätter det externa driftljudet i ett multimodalt sammanhang. Projektet har begränsats till körning med ren eldrift i stadsmiljö. Förstudien genomförs som ett första steg i arbetet att utforma optimala driftljud för Scania lastbilar med el-­ och elhybriddrift. De designade ljuden och utvärderingen kommer kunna ligga till grund för fortsatta forskningsstudier inom området.