I takt med att miljömedvetenheten ökar och globala regelverk kring plastanvändning införs behöver organisationer hitta nya strategier för att minska sitt beroende av fossilbaserade material och bidra till att plastföroreningarna stoppas. Fiberbaserade skum erbjuder ett hållbart och högpresterande alternativ till petroleumbaserade skum, och bidrar till ett minskat beroende av fossila bränslen och potentiellt lägre utsläpp av koldioxid.
Fiberbaserat skum uppfyller efterfrågan på miljövänliga lösningar inom branscher som fordons-, bygg- och förpackningsindustrin. En investering i fiberbaserade skum är inte bara miljömedveten – den innebär ett strategiskt steg mot långsiktig konkurrenskraft och ett sätt att tätpositionen på marknaden i den gröna omställningen.
Genom att att samarbeta med RISE för att vidareutveckla fiberbaserade skum får industrin tillgång till banbrytande forskning, innovation och expertis inom hållbara material.
Vi erbjuder:
Ett samarbete med RISE gör det möjligt att påskynda kommersialiseringen av fiberbaserade skum, förbättra prestanda hos produkter och möta marknadens växande krav på miljövänliga lösningar – och tack vare det skapa och bibehålla konkurrensfördelar.
Luftfilter av återvunna biobaserade material – BioReFil
Många luftfiltermaterial är baserade på fossila råvaror. Huvudsyftet med detta projekt var att vidareutveckla och konstruera biobaserade filtermaterial baserade på restprodukter från bryggeriprocessen och återvunnen cellulosa.
Vill du diskutera hur fiberbaserade skul kan hjälpa din organisation att minska användningen av plast. Fyll i formuläret för att boka ett möte med våra experter.
Hantering av personuppgifter: /sv/om-rise/verksamheten/uppdrag-styrning/policydokument/personuppgiftspolicy
Cirkulär textildesign innebär att textilprodukter utformas för lång livslängd, reparation, återanvändning och effektiv återvinning – beslut som avgörs redan i designfasen. RISE stödjer materialval, textildesign och cirkulära produktstrategier, från beslutsunderlag till test av cirkulära pilotmodeller.
Cirkulär design börjar i materialval och konstruktion. För att möjliggöra cirkulära materialflöden behöver hållbarhetsaspekter integreras tidigt i produktutvecklingen:
Valet av fiber påverkar både produktens livslängd och dess miljöavtryck. RISE klassificerar textilfibrer enligt industristandarder och hållbarhetskriterier och guidar dig i att välja material som minimerar klimatpåverkan – med funktion och kvalitet bevarade.
Textilier i syntetiska fibrer som polyester och nylon bidrar till utsläpp av mikrofibrer i våra vattendrag. RISE samarbetar med startups, vitvarutillverkare och myndigheter för att minska effekterna. Vi erbjuder analyser enligt standardiserade och egenutvecklade metoder, utvecklar filterlösningar för tvättmaskiner och genomför jämförande studier av program och maskintyper.
Vi skyddar dina innovationer med korrekt hantering av immateriella rättigheter och sekretessavtal (NDA).
Vi arbetar med aktörer genom hela textilvärdekedjan: globala och lokala tillverkare och varumärken (kläder, interiör, arbetskläder, tekniska textilier), offentliga aktörer och kommunala avfallsbolag, samt material- och komponentproducenter.
Vi erbjuder både specifika tjänster och långsiktiga partnerskap, inklusive stöd i forsknings- och innovationsprojekt och hjälp att ansöka om nationell eller EU-finansiering
Den cirkulära omställningen i textilbranschen drivs till stor del av nya regelverk. Vi hjälper dig att förstå och förbereda för bland annat:
Företag förbereder sig genom att kartlägga sina materialflöden, säkra datainsamling genom hela värdekedjan och bygga system för spårbarhet och dokumentation. Det digitala produktpasset kommer att kräva information om materialinnehåll, spårbarhet, miljöpåverkan och återvinningsbarhet.
Genom att välja material som är kompatibla med etablerade återvinningssystem, undvika komplexa materialblandningar och prioritera hållbara fiberalternativ. Det ger produkter som är lättare att återvinna och har lägre klimatpåverkan.
Genom att använda färre materialtyper, undvika permanenta bindningar och planera konstruktionen så att komponenter enkelt kan separeras. Då kan textilier repareras, återanvändas eller återvinnas.
Genom att integrera hållbarhetskrav redan i design- och utvecklingsfasen – med spårbarhet, materialval, livscykelperspektiv och dokumentation av produktens miljöprestanda.
Spårbarhet gör det enklare att identifiera vilka material som ingår i produkten, vilket gör sortering och återvinning effektivare och möjliggör högre materialåtervinning i slutet av livscykeln.
Oavsett om du arbetar med materialval, cirkulär design eller vill minska mikrofiberutsläpp kan våra experter hjälpa dig att omsätta hållbarhetsutmaningar till praktiska lösningar. Kontakta oss gärna för en kostnadsfri rådgivning.
Fyll i formuläret så kontaktar vi dig!
Hantering av personuppgifter: /sv/om-rise/verksamheten/uppdrag-styrning/policydokument/personuppgiftspolicy
Life science-industrin ska förbättra människors hälsa. Samtidigt står sektorn för en betydande klimatpåverkan. Och omställningen dras med särskilda utmaningar.
– Vi inom forskningen kan hjälpa till att öka förståelsen för vad som kan förändras och bidra med relevanta utvärderingsmetoder och verktyg. Detta så att man riktar insatserna där de behövs och är mest effektiva, säger Björn Gregertsen på RISE.
Produktion, distribution och användning av medicintekniska produkter och läkemedel innebär ett stort klimat- och miljöavtryck. Det behöver branschen, life science-industrin, göra något åt.
– Nycklarna till en grön omställning finns i många delar: från att växla till gröna kolkällor och minska materialflödena, till att hindra att toxiska ämnen når ekosystemet och att effektivisera transporterna, säger Christina Jönsson, avdelningschef inom metodik, textil och medicinteknik på RISE.
Eftersom life science-industrin är mångfacetterad är det svårt att redovisa branschens totala klimatpåverkan. Men beräkningar visar att hälso- och sjukvårdssektorn uppskattas stå för 4–5 procent av de globala koldioxidutsläppen. Majoriteten, 70 procent, kommer från leverantörskedjan, och främst från transporter. Och branschen har särskilda utmaningar. Industrin är hårt reglerad, vilket gör cirkulära förändringar svårare att genomföra än i många andra branscher.
– Tänk bara på alla engångsartiklar som används i vården. De måste hålla hög kvalitet, vara sterila och går inte att återvinnas med tanke på infektionsrisken, säger Björn Gregertsen, avdelningschef för Kemiska processer och läkemedel på RISE.
Förpackningar som är i direkt kontakt med läkemedel och känsliga medicintekniska delar – som provtagningsprodukter – är också undantagna från EU:s krav på återvinningsbarhet och återvunnet innehåll (Packaging and Packaging Waste Regulation). Undantaget gäller fram till den 1 januari 2035.
– Men EU jobbar intensivt med hållbarhetsfrågorna och flera andra organ som reglerar life science-industrin ser också över sina regelverk. Även branschen själv driver på omställningen, säger Christina Jönsson.
Hon tror att en väg framåt är att arbeta mycket mer med differentiering och tar ett exempel:
– Slangarna i infarter eller katetrar, som ska gå i kroppen, bör nog inte tillverkas av återvunna produkter eller återvinnas. Men engångsplasthandskarna som personalen använder kanske kan det.
De bolag inom life science som jobbar med ekologisk hållbarhet i samklang med patienters säkerhet kommer att få marknadsfördelar
Men det är utmanande att hitta balansen mellan stabil produktion, ekonomi och verifierad nytta för biologisk mångfald och klimat.
– Vi inom forskningen kan hjälpa till med att öka förståelsen för vad som kan förändras och bidra med relevanta utvärderingsmetoder och verktyg. Detta så att man riktar insatserna där de behövs och är mest effektiva, säger Björn Gregertsen.
För att minska läkemedelsindustrins koldioxidavtryck måste arbetet inriktas på olika aspekter genom hela värdekedjan.
– Genom att anamma principerna för grön kemi kan företag minimera skadliga utsläpp och avfall, säger Björn Gregertsen. Dessutom kan energieffektiva produktionsmetoder och ett minskat beroende av fossila bränslen för transporter avsevärt minska de totala koldioxidutsläppen. Att ta sig an områden som läkemedelsförpackningar kommer också att göra skillnad. Dessa kombinerade insatser banar väg för en mer hållbar framtid inom läkemedelssektorn.
RISE:s experter kan stötta företag som, med hjälp av den här typen av “grön innovation”, vill minska sin påverkan på människa, miljö och klimat.
– Vi hjälper till med rådgivning och cirkulära affärsmodeller och inom områden som materialomställning, grön kemi, läkemedelsutveckling och livscykelanalyser av produkter, säger Björn Gregertsen.
Det kan vara smart att hänga med i omställningen redan från start. För även om många av dagens regelverk har haft undantag för life science-industrin och hälso- och sjukvården, kommer det troligen att ändras.
– Frågan är på bordet men inget är beslutat än om var, hur och när det kommer in tydligare i lagstiftning. Men bara att diskussion nu förs är ju en signal för företag att bli medvetna om. De bolag inom life science som jobbar med ekologisk hållbarhet i samklang med patienters säkerhet kommer att få marknadsfördelar, säger Christina Jönsson.
Life science-sektorn inkluderar alla verksamheter som utvecklar medicinska och tekniska innovationer som förbättrar liv och hälsa för människor, djur och natur. I begreppet ingår även universitet och högskolors verksamhet inom medicin, biologi och hälsa.
Det pågår många forskningsprojekt för att möta branschens omställningsbehov. Här är några exempel på projekt som RISE arbetar med:
Grön kemi inom läkemedelsindustrin innebär att utveckla metoder som minskar användning av organiska lösningsmedel och andra miljöfarliga kemikalier vid syntes och tillverkning.
Fokus ligger på att designa kemikalier, som kan degraderas till ofarliga nedbrytningsprodukter som inte lagras in i miljön efter användning. Det gäller också att effektivisera energianvändningen samt att växla från svarta, fossilbaserade kolkällor till gröna, biobaserade.
Nästa stora genombrott inom bioekonomin väntar runt hörnet. Genom att delta i vårt internationella Forskningsprogram Bioekonomi kan ditt företag vara med och driva utvecklingen framåt. Här möts ledande forskare och innovativa företag för att tillsammans skapa morgondagens hållbara lösningar.
I samarbetet mellan industrin och RISE föds konkurrenskraft med hållbarhet i centrum. Vi arbetar strategiskt med att:
Erfarenheten visar att gemensam forskning ger mer än summan av delarna. När företag går samman i forskningsprojekt växer både kunskap och resurser. Samarbetet skapar en plattform för fortsatt utveckling i skräddarsydda projekt.
Det nya programmet bygger vidare på erfarenheter och resultat från programperioden 2021-2024, där fokus låg på områden som massa och cellulosa, ved- och bioraffinaderi samt förpackningsmaterial. De etablerade samarbetsformerna och nätverken från första programperioden ger en stabil grund för fortsatt utveckling.
Baserat på djupgående dialoger med industrin och analys av framtidstrender har vi identifierat strategiska forskningsområden för programmet som startade i januari 2025.
Forskningsprogrammet ger företag verktyg att:
När företag väljer att forska med oss får de:
Varje deltagare bidrar med sin expertis och får tillgång till ny kunskap att implementera i verksamheten. Tillsammans tacklar vi både långsiktiga forskningsutmaningar och kortsiktiga processförbättringar.
Samtliga projekt utvärderas utifrån deras bidrag till FN:s globala mål och ett hållbart samhälle. Vårt arbete drivs av ambitionen att skapa lösningar som ger positiv samhällspåverkan, idag och i framtiden.
Syfte: Biobaserade alternativa barriärmaterial ska kunna att ersätta fossilbaserade laminat. Konceptutveckling från labb till pilotskala.
Konsortieledare: Astrid Glasenapp
Syfte: Att förbättra prestanda och tillförlitlighet hos wellpapp och förpackningar genom förbättrade egenskaper och relevanta mätmetoder samt förutsägelse av prestanda utifrån egenskaper.
Konsortieledare: Astrid Glasenapp
Syfte: Att förbättra prestanda hos tillsatser för papperstillverkning genom att skräddarsy komplex av tillsatser till fiberytorna. Undersökning av möjligheterna att förbättra enhetsoperationerna genom att justera blekningsparametrarna.
Konsortieledare: Anna Sjöstedt
Syfte: Att optimera ligninproduktion, med fokus på att sänka produktionskostnaden, CAPEX och OPEX, och förbättra kvaliteten genom att implementera nya mätmetoder i processen och efterbehandlingsmetoder.
Konsortieledare: Mattias Wennerstål
Syfte: Att förbättra förpackningars prestanda, dvs hur de beter sig mekaniskt, hur de ser ut när de trycks och hur effektivt de kan konverteras.
Konsortieledare: Ida Östlund
Syfte: Att förbättra massaprocessen genom att tillämpa synergistisk implementering av impregneringstekniker, syrgasdelignifiering och hög defibreringspunkt för att öka det totala utbytet.
Konsortieledare: Oskar Westin
Syfte: Att optimera massabruksprocesser med fokus på förbättrad körbarhet och energibesparingar, minskat vattenavtryck samt förbättrad hantering och tillvaratagande av avloppsvatten.
Konsortieledare: Mattias Wennerstål
Syfte: Att förbättra återvinningsprocesser för material som är svåra att återvinna, samt ökad förståelse för hur fiber- och processvattenkvaliteten påverkas av olika processförhållanden.
Konsortieledare: Pernilla Karlsson
Syfte: Att undersöka hur alternativa fibrer, enzymatisk behandling, utökad syrgasdelignifiering och olika präglingsmönster påverkar mjukpappers egenskaper och/eller hållbarhet
Konsortieledare: Ida Östlund
Vänligen fyll i formuläret så återkommer vi till dig så snart som möjligt.
Växande miljöproblem med plastföroreningar, klimatförändringar och den ökande efterfrågan på förnybara material har ökat behovet av forskning och utveckling inom produkter av formade fibrer. Möjligheten att skapa 3D former från biobaserade fibrer är ett lovande alternativ för att skapa återvinningsbara och/eller nedbrytbara produkter.
För att framgångsrikt bredda användningsområdet för biobaserade fiberprodukter måste flera utmaningar hanteras genom fokuserade utvecklingsinsatser. Med teknikinfrastrukturen för våtformning är RISE redo att ta itu med dessa utmaningar och påskynda utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
För att kunna konkurrera med plastprodukter i fler användningsområden är det nödvändigt att förbättra materialegenskaperna, särskilt med tanke på det färdiga materialets hållbarhet och fuktbeständighet. Barriäregenskaper - dvs. hur väl materialet kan motstå genomträngning och transport av ämnen som vatten, fett, fukt och gaser - är avgörande, särskilt för applikationer inom livsmedels-, kosmetik- och hygienproduktförpackningar. Dessa kan förbättras genom att utveckla materialsammansättningen samt genom användning av ytbeläggningar.
För att öka konkurrenskraft och kostnadseffektivitet måste bearbetningshastighet, precision och stabilitet förbättras. Att arbeta med en pilotmaskin möjliggör snabb utvärdering av verktyg, processparametrar och materialsammansättning. Teknikinfrastrukturen omfattar även möjligheter för mäldberedning (t.ex. malning av massa) och kan hantera olika typer av fiberblandningar.
En metod för att uppnå en mer hållbar produktion är att diversifiera användningen av alternativa råmaterial. Piloten möjliggör provserier för utvärdering av produktbeteende och kvalitet när de framställs av alternativa fibrer, t.ex. från jordbruksrester, snabbväxande grödor, återvunna eller sidoströmmar.
Materialet kan också behöva utvecklas när det gäller funktionalisering och ytbehandling för att uppfylla konsumenters förväntningar gällande utseende och funktionalitet. Detta är avgörande när nya produktsegment ska utvecklas. Med RISE team av kompletterande forskningsområden kan stödet runt teknikinfrastrukturen hantera utmaningar som produktinteraktion, perception och design.
Vi kan karakterisera och utvärdera prestanda längs hela produktkedjan och korrelera produktens prestanda med ingående fiber- och processinställningar.
För att framgångsrikt kunna ersätta befintliga produkter finns det ett stort behov av fortsatt forskning och utveckling av produkter av formade fibrer. Utvecklingen inom området behöver fokusera på att förbättra materialegenskaper, utveckla tillverkningstekniker, diversifiera materialanvändning, förbättra funktionalitet och estetik, förstå miljöpåverkan och säkerställa efterlevnad av lagar och regler. RISE teknikinfrastruktur för våtformning ger dig tillgång till ett brett utbud av infrastruktur samt experter som kan stödja din utveckling.
Hör av dig till oss så berättar vi gärna mer.
Tre press-steg
Provtagning möjlig mellan varje steg
Presskraft: Max 40 ton
Monteringsplattor för verktyg: 600 x 400 mm
Produkthöjd: Max 300 mm
Kapacitet: Cirka 15 kg torrvikt produkter per timme / 2 slag per minut
Förpackning Sekundär områdes navigation:
IKEA har som målsättning att all deras plast ska vara återvunnen eller förnybar till 2030. Med förhoppning om att producera nya hållbara lösningar genom gränsöverskridande samarbete längs hela värdekedjan, har IKEA ingått partnerskap med Nationellt center för hållbar plast hos RISE.
– Där andra ser utmaningar ser vi möjligheter, säger Hoang Minh Nguyen, Material- och innovationschef för plast och metaller på IKEA.
Nationellt center för hållbar plast samlar industri, akademi, institut och branschorganisationer verksamma inom plastområdet bakom det gemensamma målet att nå fossilfrihet och stärka marknadspositionen för svensk plastindustri. Med 460 varuhus världen över är IKEA en aktör med förmåga att märkbart minska den globala användningen av fossilbaserad plast. Nu går möbeljätten in som partner i centret.
– Att minska växthusgasutsläppen och mildra klimatförändringarna är åtaganden som delas av många. På IKEA är dessa mål högt prioriterade. För att begränsa den globala uppvärmningen är det oerhört viktigt att industriella aktörer, institut som RISE, och akademin verkar gemensamt. Plast är ett område som kräver en betydande del av våra ansträngningar, säger Hoang Minh Nguyen.
Han förklarar att centret har varit efterlängtat.
– Äntligen har vi en plattform i Sverige där vi tillsammans kan adressera delade utmaningar över branschgränser. Helhetslösningen är helt klart en nyckelfördel. Vi får tillgång till olika teknologier, materialutveckling och ett stort nätverk av organisationer som alla arbetar med samma frågor. Vi har sedan tidigare en stark relation med RISE och samarbetar aktivt kring en portfölj av möjliga lösningar inom plastområdet. Förhoppningsvis kommer vi snart att kunna utvidga detta samarbete för att inkludera andra partners inom centret.
Strävan efter hållbara lösningar för att ersätta fossilbaserade plaster har varit ett stående inslag på IKEAs dagordning under en lång tid. De utforskar för närvarande både återvunna och biobaserade källor, samt den framtida potentialen hos koldioxidinfångning från biogena källor.
– För att minska vår totala plastkonsumtion beslutade vi oss för att fasa ut våra engångsprodukter i plast. Vi har också infört återvunnen plast i vårt produktsortiment. Men återvunnen plast har vissa begränsningar. Den är inte alltid lämplig för livsmedel eller barnprodukter, eller för produkter som kräver ett transparent utseende. Därför behöver vi leta efter nya lösningar i dessa fall, där biobaserade alternativ verkar mest lovande. Utmaningen sträcker sig till kompositplaster, som vanligtvis är svåra att återvinna. Trots detta är plastavfall också en möjliggörare. I dag återvinns bara 9 procent av världens totala plastavfall, om vi lyckas dubblera den siffran så skulle det ha en enorm effekt. Vi vill vara en del av den resan, säger Hoang Minh Nguyen.
Han hyser stort hopp om att centret kommer att ha förmågan att generera lösningar på flera av dessa utmaningar.
– Jag tror att vi har nått en punkt där storskaligt samarbete är nödvändigt, med fokus på att hitta nya vägar och ta beslut för framtiden. Jag hoppas att centret kommer att producera flera lösningar inom områdena mekanisk återvinning och materialutveckling som vi kan jobba vidare på tillsammans med industrin. Att skapa synergier är avgörande, eftersom ingen enskild part kan lösa dessa frågor på egen hand. Förhoppningsvis kan vi även gemensamt påverka beslutsfattare, så att de i större utsträckning stöttar övergången till hållbara plaster. IKEAs primära fokusområden är att utveckla beständiga produkter, som är del av ett cirkulärt flöde och har ett minimalt restavtryck vid slutet av deras livscykel. Jag hoppas att dessa målsättningar kommer att utgöra fundamentet i centrets gemensamma agenda.
Nationellt center för hållbar plast finns till för såväl ensamma entreprenörer som multinationella, kommunala eller statliga bolag i behov av utredning av en hållbar plastprodukt. Centret erbjuder en plattform där företag och organisationer kan dra nytta av expertis och infrastruktur kopplat till exempelvis material- och produktutveckling, och hållbarhetsanalys, men även utbildning, omvärldsbevakning och nätverkande.
Frigör potentialen av en ny generation biobaserade och hybrida tyger för hållbara e-textilier.
UPWEARS kommer att bidra till strukturell resurseffektivitet och en hållbar ekonomi genom att frigöra potentialen hos en ny generation av biobaserade och hybrida tyger för hållbara e-textilier. Det innefattar hög prestanda, smarta funktioner inspirerade av naturen (t.ex. bioluminiscens, andningsförmåga etc.), gröna och AI-baserade processalternativ och kostnadseffektiv multifunktionalitet. UPWEARS e-textil kommer vara helt återvinningsbar och ha ett minskat miljöavtryck.
Den globala marknadens efterfrågan på hållbara produkter med högt förädlingsvärde sätter allt större press på EU:s textilindustri, som står inför stora förändringar i produktionsmetoder, produktkoncept och en trend mot ökande volymer. För närvarande är textilindustrin världens tredje största förorenare, ansvarig för omfattande vatten- och energiförbrukning, vatten- och markföroreningar, avfallsgenerering och står för 10 % av de globala koldioxidutsläppen. Textilindustrin behöver därför (i) öka andelen biobaserade material, (ii) hitta innovativa lösningar för att förbättra produktionsprocessen, (iii) förbättra hanteringen av uttjänta produkter.
UPWWEARS koncept fokuserar på tre tekniska områden för att möta dessa behov: material-, process- och produktutveckling – driven av livscykelanalys (LCA), livscykelkostnad (LCC) och kunders/industriella specifikationer. UPWEARS kommer att föreslå, och under verkliga förhållanden, demonstrera en integrerad lösning (innovativ e-textil och anpassad tillverkningsprocess): en smart, funktionell, skyddande och hållbar terrängcykeldräkt. E-textilen och slutprodukten ska uppfylla konsumenternas förväntningar då de är biobaserade, EU-producerade, hållbara, smarta och spårbara.
UPWEARS förlitar sig på ett tvärvetenskapligt konsortium som samlar 15 partners från 7 länder och täcker den tekniska värdekedjan för e-textil, från fiber till prototyptillverkning. Dvs, provning, fiberfunktionalisering, garn- och sensorproduktion, integration, processsimulering, AI-expertis samt additiv tillverkning med återvunnet textilmaterial.
Ur en teknisk synvinkel kommer UPWEARS att introducera flera innovationer på marknaden:
Genom att följa ramverket för säker och hållbar design kommer dessa innovationer göra det möjligt att tänka om när det gäller textiltillverkning. Det kommer att leda till en integrerad e-textillösning för en ny generation hållbara och intelligenta tekniska textilier från lokalt framställda europeiska material. UPWEARS kommer också att främja utvecklingen av modellering och simulering genom ökad användbarhet av materialmodellering och dess integration i digitala arbetsflöden. Målet på lång sikt är att automatisera 100% av processtyrningen och övervakningen genom AI och uppnå en digital tvilling av textilprodukter.
Utvecklingen av avancerade tekniska tillämpningar för bioplaster kan vara en nyckel till ökad tillväxt av bioplastsektorn. Detta projekt utgjorde en förstudie mot en sådan tillämpning: biobaserade piezoelektriska fibrer (piezofibrer) för användning i tekniska textilier.
Målet med detta nu avslutade projekt var att identifiera ett eller flera bioplastmaterial som kan vara lämpliga för utveckling av piezofibrer. Materialurvalet kommer att baseras på experimentella resultat av (i) piezoelektrisk respons, (ii) bearbetbarhet med avseende på smältspinning och beläggning med ledande grafen samt (iii) lämplighet för användning i några produkter valda av slutanvändarna i projektet.
Resultaten visade att flera kommersiellt tillgängliga biobaserade termoplaster både uppvisar piezoelektriska egenskaper, och kan smältspinnas till textilfibrer.
