Samhällets energianvändning är tätt sammankopplad med utsläppen av växthusgaser. Kan vi minska energibehoven och effektivisera användningen, leder det till mindre utsläpp. Även i fallen när energislaget är förnybart, eftersom produktion och distribution alltid har en viss klimatpåverkan.

Två direktiv för att minska och effektivisera energianvändningen

EU angriper frågan genom två direktiv, EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) och EED (Energy Efficiency Directive) som riktar sig till byggnadsbeståndet och dess ägare respektive stater, offentliga aktörer och större energianvändare. 

– Båda direktiven handlar om att försöka nå klimatkraven som EU har satt upp, det är grunden. EPBD går ut på att släppa ut så lite koldioxid från byggnadssektorn som det går, och då börjar man i de sämsta byggnaderna. Genom att renovera för att minska energianvändningen går det att minska koldioxidutsläppen, förklarar Lisa Löfving, affärsutvecklingschef inom energi och värme på RISE, och fortsätter: 

– En annan viktig punkt är att fasa ut fossila bränslen som uppvärmningssystem, men i Sverige är det ju inget jättestort problem om vi ska vara ärliga. Här har vi en väldigt låg andel fossila bränslen som uppvärmningskälla. Däremot har vi en ganska hög total energianvändning på grund av vårt kalla klimat. Där har vi mer att göra.

Fler behöver göra energikartläggning

EED har en bredare infallsvinkel på energieffektivisering. Inom ramen för direktivet har det satts upp bindande krav på hur mycket varje medlemsland ska minska sin energianvändning. För Sveriges del är det 36 TWh som ska effektiviseras bort fram till 2030. I dag gör vi av med ungefär 355 TWh årligen, så det handlar om en minskning på nära 10 procent. 

– Det är inte gjort i en handvändning om man säger så. Det kommer att behövas styrmedel för att nå dit. Rent konkret kommer fler företag och offentliga aktörer behöva göra energikartläggningar och införa olika typer av energiledningssystem, säger Lisa Löfving. 

En energikartläggning är en systematisk analys av hur en organisation eller fastighet använder energi, med syftet att identifiera energitjuvar och hitta kostnadseffektiva åtgärder. Vilken värme köps in? Och var försvinner energin? 

– Pratar vi fastigheter förordar jag alltid att titta på hela byggnaden eller byggnadsbeståndet. Det pratas gärna om lågt hängande frukter och att börja med något litet, men i det här sammanhanget är det fel väg att gå. Vad är det som gör att helheten ser ut som den gör? Vad kan göra helheten bättre? Den typen av frågor behöver ställas, säger Lisa Löfving. 

Så kan kraven omsättas till verklig nytta

Ett annat råd är att jobba utifrån och in. Eller som Lisa Löfving beskriver det, att sätta på mössa och vinterjacka först:

– Att applicera en värmeåtervinning på sin ventilation brukar ge en jättestor besparing, särskilt för byggnader. Att tilläggsisolera fönster och vind kan också göra stor skillnad på totalen. 

När klimatskalet är tätat är det dags att se över installationerna. Det är till exempel inte alls ovanligt att man både värmer och kyler en byggnad samtidigt. En viss process behöver tillförd kyla (tänk ett serverrum) medan man i andra änden av byggnaden, där människor sitter och jobbar, behöver värme. Att styra om flödena och tillvarata värmen från serverkylningen är ett typexempel på en åtgärd som både minskar energianvändningen och leder till kostnadsbesparingar. 

– RISE kan med fördel kopplas in efter att man har gjort sin energikartläggning och vill ta nästa steg. Vi jobbar gärna med komplexa byggnader eller industrier där det finns flera olika värme- och kylningssystem och installationstekniska lösningar, där kan vår expertis verkligen göra skillnad. RISE kan också certifiera energiledningssystem eller miljöledningssystem med energimoduler, berättar Lisa Löfving.

Direktiven skapar exportmöjligheter

Skärpta krav på energieffektivisering tvingar fram stora investeringar i form av renoveringar och ny teknik, men EU-direktiven kommer också med affärsmöjligheter för svenska företag. 

– För företag som sysslar med lösningar, teknik och styrning för energieffektivisering skapas exportmöjligheter. Värmepumpar till exempel, det har Sverige varit världsledande på och kunnat sälja internationellt. Det visar att ett land av Sveriges storlek kan bli stora inom en viss teknik, om vi satsar tidigt, säger Lisa Löfving.

Elbehovet ökar snabbt och belastningen på det svenska elnätet stiger. Därför ska nu elanvändningen styras bort från de mest belastade tiderna och effekttopparna minska. 

– På lång sikt handlar det om att minska behovet av investeringar i elnätet – och därmed den totala kostnaden för elkunderna och samhället, säger Niklas Thidevall, senior policyforskare på RISE.  

I en nära framtid kommer därför lågt kilowatt-pris inte nödvändigtvis betyda lägre elräkning. 

Från den 1 januari 2027 måste nämligen alla svenska elnätsbolag prissätta sina effektavgifter utefter hur många som använder nätet samtidigt. Det kan göra att totalpriset för användaren drar iväg, trots låga kilowattpriser.  

 Påverka med beteende 

Och det kan bli svårt för enskilda användare att förstå och övervaka kostnaderna. Det finns stora variationer mellan nätbolagen i hur effektavgiften är utformad. Vilka tider som räknas, hur stor avgiften är och hur avgiften beräknas skiljer sig åt mellan olika elnätsbolag. 

För organisationer med hög eller flexibel elanvändning blir det viktigt att förstå de egna förbrukningsmönstren, elnätets kapacitet och den lokala prismodellen. 

Niklas Thidevall gör en jämförelse med pensionssystemet: 

– Även där finns det goda möjligheter att påverka den kommande pensionen, men det är ytterst få som fullt ut förstår hur systemet fungerar. Men vi kan vara trygga i att det fungerar, eftersom det finns tydliga principer och system som hjälper människor att göra de val som behövs – och att avgöra själv hur aktiv man vill vara.   

Han vill gärna se samma situation på elnätssidan, där kunden kan välja att vara aktiv, passiv eller något däremellan, och där elhandelsföretag eller andra aktörer erbjuder tjänster som tar hand om styrningen. 

– Historiskt sett har elnätsavgifterna varit väldigt enkla att förstå. Nu blir systemet mer komplext – och då måste också stödet till kunderna förändras. 

I praktiken innebär införandet av tidsdifferentierade effektavgifter att elanvändning går från att vara en relativt statisk kostnad till att bli en fråga om styrning, timing och systemförståelse.  

Då behövs gemensamma lösningar som gör systemet hanterbart i praktiken och som möjliggör smart styrning utan att användaren behöver ta ställning till varje enskild avgiftskomponent. 

– När prissignaler blir maskinläsbara öppnar det för helt andra möjligheter att styra elanvändningen på ett effektivt och rättvisande sätt, säger Niklas Thidevall. 

Gemensam datastandard 

Därför har RISE, tillsammans med elnätsbolag och tjänsteleverantörer, utvecklat ett API (Application Programming Interface) med en gemensam datastandard som gör avgiftsinformationen maskinläsbar och möjlig att använda direkt i digitala tjänster, oavsett vilket elnätsbolag kunden tillhör. 

Det gör det möjligt att automatiskt styra exempelvis elbilsladdning, värmepumpar och fastighetsdrift utifrån både elpris och elnätsavgift, utan att användaren själv behöver förstå alla detaljer i avgiftssystemet utifrån parametrar som när bilar ska vara färdigladdade eller hur stora variationer i inomhustemperatur man vill tolerera. 

– Alternativet är att tjänsteleverantörer manuellt behöver bevaka hundratals olika webbplatser. Med API:et får de informationen färdig, i ett format som direkt kan användas i styrsystem och algoritmer, säger Niklas Thidevall.  

Neutral samordnare mellan olika aktörer 

RISE roll är att som neutral part fungera som en samordnare mellan elnätsbolag, tjänsteleverantörer, myndigheter och andra aktörer som påverkas av den nya prismodellen. 

– Vårt fokus är inte att ta fram en egen tjänst, utan att se till att det finns en öppen och gemensam grund som andra kan bygga vidare på. 

På kort sikt kommer det att finnas både vinnare och förlorare med den nya modellen, konstaterar Niklas Thidevall. 

– Det handlar om en omfördelning av kostnader, inte om att nätbolagen får ta ut större totala avgifter, och i grunden utgår man från att det du betalar i större utsträckning speglar de kostnader du faktiskt orsakar i systemet, säger han.