Det är inte bara fossil bensin och diesel som kommer att behöva fasas ut för att minska utsläppen av växthusgaser. Även om påverkan är mindre än direkt förbränning av fossila bränslen, är det ett faktum att tillverkningen och användningen av fossila produkter och material bidrar till klimatförändringarna. 

Men hur ska det gå till då, att bli kvitt de fossilbaserade kemiska produkterna? Att bättre nyttja restströmmar från skogsbruket, jordbruket samt pappers- och massaindustrin är en del av svaret. Bark och sågspån kan med nya omvandlingstekniker bli biobaserad plast, exempelvis. 

– I Sverige har vi exempel på bolag som producerar olika typer av kemikalier från förnybara råvaror, som används till förnybara bränslen och funktionella kemikalier inom byggsektorn och andra industrisektorer. Men i det stora sammanhanget är det fortfarande de fossila alternativen som dominerar när det kommer till kemikalier och material, säger David Blomberg Saitton, affärsutvecklare på RISE. 

”Vi är tillsammans skyldiga att driva omställningen” 

Att utveckla kemikalier och kemiska material på traditionellt vis, från fossila råvaror, kan ofta vara billigare i det korta tidsperspektivet. Få har de rätta tekniska förutsättningarna på plats i dag, vilket skapar hinder för att skala upp nya, gröna processer. Det som kommer att krävas för att svenska företag verksamma inom kemiska processer ska göra omställningen till gröna kemikalier är att forskare, politiker och andra samhällsaktörer hjälper till att sänka trösklarna. 

– Jag tycker att det är väldigt uppenbart att vi är tillsammans skyldiga att driva omställningen till gröna kemikalier. På RISE finns resurserna och tekniken för att snabba på omställningen till en bioekonomi. Det är tydligt att det kommer att kosta, men det finns också affärsmöjligheter kopplade till omställningen, säger David Blomberg Saitton och fortsätter:  

– Det är värt att tänka på att processerna för att utvinna kemiska produkter ur fossila råvaror har förfinats i över 100 år, så det är inte konstigt att de biobaserade processerna inte är lika effektiva ännu. Men inom några decennier kommer utvecklingen ha kommit längre, och kostnaderna reducerats.   

Nya styrmedel kan bana väg för gröna kemikalier 

Incitament från beslutsfattare blir också viktiga för att möjliggöra en fullskalig omställning till gröna kemikalier. En pusselbit är en tydligare plan för hur material som sätts på marknaden ska återvinnas och hur vi får till effektivare cirkulära strömmar av kol, både fossila och biobaserade. Det blir också viktigt att optimera energiåtgången i nya tillverkningsprocesser för gröna kemikalier.  

– Oavsett om vi pratar om biokemikalier, biodrivmedel eller biobaserad plast representerar detta en viss mängd energi. För att kunna producera något på ett ekonomiskt hållbart sätt behöver vi tillgång till grön energi, säger David Blomberg Saitton. 

RISE forskningsinfrastruktur gör det möjligt 

Bioeconomy Arena samlar RISE kompetens och infrastruktur för utveckling inom bioekonomi. Här finns möjligheten att använda ett antal olika uppskalnings- och testanläggningar för att ta fram processer och optimera förutsättningarna för dessa. I Örnsköldsvik finns exempelvis en robot som kan utvärdera och välja ut mikroorganismer, så att bara de bästa går vidare mot processutveckling och uppskalning. Hit kan företag komma för att utveckla sina biobaserade processer.  

– Jag tittar ut från mitt kontor, och ute regnar det och är 6 grader varmt. Det borde vara kallare och snö i januari. Det får i alla fall mig att känna att det finns en tidsaspekt här. Vi kan inte skjuta upp saker, utan vi måste jobba med omställningen nu, säger David Blomberg Saitton.  

2024 är en milstolpe i RISE historia. Sedan bildandet av det sammanslagna forskningsinstitutet har stora steg tagits i bland annat varumärkeskännedom, kundnöjdhet och tvärgående samarbeten. För första gången levererar RISE nu även på resultatmålet 3 procent!

Vårt arbete med operationell excellens och omställning har varit nödvändigt för att möta morgondagens krav på ett forskningsinstitut. För behovet av RISE har aldrig varit större. Det framkom inte minst av forsknings- och innovationspropositionen som särskilt pekar ut RISE som en motor för förnyelse och möjliggörare att utveckla ny kompetens inom strategiskt viktiga områden för Sverige.

Vår verksamhet måste därför ständigt utvecklas för att alltid vara relevant. Omställningen har dock medfört kostnader som tynger årets redovisade resultat.

Nya och vidareutvecklade test- och demonstrationsmiljöer 

Enligt Draghi-rapporten som presenterades under året betonas betydelsen av forsknings- och teknikinfrastrukturer för ett framgångsrikt Europa, vilket också står klart i forsknings- och innovationspropositionen. RISE portfölj av världsunika teknikinfrastrukturer är bred och utvecklas ständigt enligt omvärldens behov. 

I oktober invigdes RISE nya pilothall för bioraffinaderi i Örnsköldsvik som tillsammans med moderniserade anläggningar på andra orter utgör en arena för företag som vill förverkliga biobaserade innovationer för den gröna omställningen. En möjlighet för såväl internationell industri som nystartade techbolag samtidigt som den nya infrastrukturen skapar förutsättningar för större forskningsprojekt av betydelse för hela Europa.

I december blev RISE anläggningar batterisäkerhetslabbet och AstaZero TISAX-certifierade. Denna certifiering säkerställer att RISE kan hantera känslig information och prototyper med hög säkerhet. De båda anläggningarna är utvecklade i nära samarbete med RISE kunder för att möta fordonsindustrins specifika behov inklusive prototypskydd och säker informationshantering.

Milstolpar för minskat fossilberoende

Viktig för omställningen är också en övergång till fossilfri energi inom jordbruk och livsmedel. Vi är därför stolta över förtroendet att leda det nya centret AgroDrive som syftar till en i stort sett helt fossilfri svensk livsmedels-kedja 2030 och helt fossilfri 2050. 

Bland de mest innovativa lösningarna för ett minskat fossilberoende är vindframdriven sjöfart. I december genomfördes avancerade tester vilket innebär en viktig milstolpe i utvecklingen av vindframdrivna handelsfartyg.

Samarbeten inom strategiskt viktiga områden

En framgångsfaktor för RISE och för utveckling av ny teknik är de strategiska partnerskap vi har med företag och universitet inom banbrytande områden. Under året har vi tecknat samarbetsavtal med bland andra Telia kring 5G och utveckling av digital infrastruktur samt University College London inom neuroarkitektur och neurodesign. Ett utvecklat samarbete med Korea Evaluation Institute of Technology stärker vår position inom halvledarforskning och det maritima området. 

Under fjärde kvartalet har våra partnerskap utökats med ett nytt samarbetsavtal inom innovationsledning med Japan Innovation Network och ett Memorandum of Understanding för strategiskt partnerskap med Nykvarns kommun. I december blev det också klart att Linköpings universitet och RISE tillsammans får ansvaret för en av Europas sju AI-fabriker.

Näringslivets och samhällets förnyare

När vi sammanfattar fjärde kvartalet kan vi inte undgå att nämna två glädjande händelser i vår omvärld som tydliggör RISE uppdrag att verka för hållbar tillväxt i Sverige. 

Den ena är IVA:s årliga 100-lista över forskningsprojekt som bedöms ha stor potential att komma till nytta. Här nämns bland annat RISE forskning inom neuroarkitektur, cirkulära affärsmodeller och betongtillverkning. Lika intressant är Ny Tekniks 33-lista 2024 över Sveriges bästa start-ups. På listan finns flera företag som samarbetar med RISE. Vi gläds med dem och är stolta över vårt bidrag till deras framgång. 

Vår framgång skulle inte vara möjlig utan nära samverkan och djupt engagemang från kunder, partners och medarbetare. Det är tack vare er som vi kan leva upp till rollen som näringslivets och samhällets förnyare. Ett stort tack för gott samarbete under året!

Framtidens livsmedelsproduktion kommer sannolikt att se väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. Redan nu pågår arbetet med att komplettera konventionella ingredienser och animaliska produkter – med bakterier och svampar. 

– Vi behöver hitta nya typer av livsmedel som kan ersätta miljömässigt dåliga produkter, och samtidigt säkra tillgången på längre sikt. Det handlar mycket om att nyttja resurser mer effektivt för att få fram motsvarande näring för människan, säger Gunnar Westin, ansvarig för RISE nya livsmedelsklassade teknikinfrastruktur för bioteknik i Örnsköldsvik. 

Hans team jobbar med mikrobiella ingredienser, alltså mikroorganismer som antingen själva blir en del av ett livsmedel eller framställer komponenter till ett livsmedel.

– Tillsammans med en kund kan vi förbättra någonting som de har testat i mindre skala eller utveckla någonting helt nytt. En vanlig produkt som finns i livsmedelsbutikerna i dag är sojaprotein i olika former. I vår anläggning kan man testa att göra liknande livsmedel fast med andra råvaror, för att göra processen mer hållbar, förklarar Gunnar Westin.

Från restprodukter till proteiner

Så, hur går det till då? Enkelt förklarat handlar det om att odla mikroorganismer, till exempel svampar, jäst och bakterier, i en kontrollerad miljö. Fermenteringstankar där temperatur, pH-värde och syretillförsel regleras är ett exempel på en sådan miljö.

Mikroorganismerna behöver en kolkälla för att växa och producera biomassan (det som i slutändan blir ett livsmedel, i det här fallet). I anläggningen i Örnsköldsvik använder man kol från jordbrukets och skogsnäringens restströmmar, till exempel cellulosa som finns i sågspån. Biotekniska metoder används för att bryta ner restprodukterna till framför allt socker som mikroorganismerna kan förbruka och omvandla till protein och andra näringsämnen. 

De första projekten som kommer att sjösättas i anläggningen i Örnsköldsvik handlar om att utveckla köttanaloger (substitut till kött), växtbaserad ost och kefir.

– Vi kan arbeta med tiotusentals mikroorganismer parallellt. Dessutom kan vi skala upp en process i väldigt stor skala och ta fram flera ton material eller ingredienser. Exempelvis för att verifiera en ny process, eller inför ett storskaligt marknadstest, berättar Gunnar Westin.

Ny livsmedelsklassad miljö stärker RISE erbjudande  

Att anläggningen i Örnsköldsvik är livsmedelsklassad innebär att produkter som tillverkas där får ätas av människor. En helt avgörande faktor för att livsmedelsföretag som genomför tester tillsammans med RISE ska kunna använda sig av en smakpanel och göra marknadsundersökningar.

– På RISE har vi kompetens genom hela livsmedelskedjan, till exempel inom sensorik, processutveckling och produktdesign. Investeringen i den nya infrastrukturen är ett viktigt komplement som ger oss helt nya möjligheter att nyttja vår kompetens inom bioteknik och livsmedel för att utveckla nya produkter och tekniker. Genom bioteknik kan vi till exempel ta fram nya komponenter som vi tror skulle passa bra i en köttanalog, men för att det ska bli en produkt som går hem hos gemene man, krävs ytterligare utvecklingssteg, säger Gunnar Westin. 

Det där med att få en ny produkt accepterad av konsumenterna är kanske den största utmaningen kopplat till alternativa livsmedel. 

– Det räcker inte att ett livsmedel är nyttigt, utan människor måste också välja den maten. Ibland handlar det om att efterlikna någonting som många gillar, i andra fall är det en ny typ av produkt som vi behöver vänja oss vid, säger Gunnar Westin. 

Banar väg för kommersialisering

En annan utmaning är att få till de ekonomiska förutsättningarna. I dag finns kunskapen och kapaciteten att framställa nästan vad som helst, men konsumenter är inte beredda att betala för en sådan process genom att välja det veganska substitutet som kostar flera gånger mer än den traditionella produkten.

– I de fall som det krävs en stor insats för att tillverka en produkt är det viktigt att processen är effektiv, så att man verkligen får ut den volym som behövs. Och om vi backar lite så behöver vi först och främst identifiera vilka av forskningsframstegen inom alternativa livsmedel som är relevanta för faktisk implementering i samhället, säger Gunnar Westin och fortsätter: 

– Med mitt teams tekniska kompetens inom bioteknik och våra forskarkollegors expertis inom livsmedel kan vi tillsammans ge företagen svar på om en ny idé är värd att gå vidare med eller inte. Det handlar mycket om att låta den experimentella delen samspela med de ekonomiska modellerna så att man får siffror på hur en process skulle kunna se ut och vad den skulle kosta. 

Till slut har företagen fått med sig så pass mycket information att de kan få med sig en investerare på resan mot kommersialisering. Det som började med encellig jästsvamp kan då landa i affären i form av en köttanalog med en acceptabel prislapp. 

Produktion, distribution och användning av medicintekniska produkter och läkemedel innebär ett stort klimat- och miljöavtryck. Det behöver branschen, life science-industrin, göra något åt. 

– Nycklarna till en grön omställning finns i många delar: från att växla till gröna kolkällor och minska materialflödena, till att hindra att toxiska ämnen når ekosystemet och att effektivisera transporterna, säger Christina Jönsson, avdelningschef inom metodik, textil och medicinteknik på RISE. 

Eftersom life science-industrin är mångfacetterad är det svårt att redovisa branschens totala klimatpåverkan. Men beräkningar visar att hälso- och sjukvårdssektorn uppskattas stå för 4–5 procent av de globala koldioxidutsläppen. Majoriteten, 70 procent, kommer från leverantörskedjan, och främst från transporter. Och branschen har särskilda utmaningar. Industrin är hårt reglerad, vilket gör cirkulära förändringar svårare att genomföra än i många andra branscher.  

– Tänk bara på alla engångsartiklar som används i vården. De måste hålla hög kvalitet, vara sterila och går inte att återvinnas med tanke på infektionsrisken, säger Björn Gregertsen, avdelningschef för Kemiska processer och läkemedel på RISE.

Reducera klimatavtryck nödvändigt 

Förpackningar som är i direkt kontakt med läkemedel och känsliga medicintekniska delar – som provtagningsprodukter – är också undantagna från EU:s krav på återvinningsbarhet och återvunnet innehåll (Packaging and Packaging Waste Regulation). Undantaget gäller fram till den 1 januari 2035.

– Men EU jobbar intensivt med hållbarhetsfrågorna och flera andra organ som reglerar life science-industrin ser också över sina regelverk. Även branschen själv driver på omställningen, säger Christina Jönsson. 

Hon tror att en väg framåt är att arbeta mycket mer med differentiering och tar ett exempel: 

– Slangarna i infarter eller katetrar, som ska gå i kroppen, bör nog inte tillverkas av återvunna produkter eller återvinnas. Men engångsplasthandskarna som personalen använder kanske kan det.

Många faktorer att beakta för hållbar omställning 

Men det är utmanande att hitta balansen mellan stabil produktion, ekonomi och verifierad nytta för biologisk mångfald och klimat. 

– Vi inom forskningen kan hjälpa till med att öka förståelsen för vad som kan förändras och bidra med relevanta utvärderingsmetoder och verktyg. Detta så att man riktar insatserna där de behövs och är mest effektiva, säger Björn Gregertsen.  

För att minska läkemedelsindustrins koldioxidavtryck måste arbetet inriktas på olika aspekter genom hela värdekedjan.

– Genom att anamma principerna för grön kemi kan företag minimera skadliga utsläpp och avfall, säger Björn Gregertsen. Dessutom kan energieffektiva produktionsmetoder och ett minskat beroende av fossila bränslen för transporter avsevärt minska de totala koldioxidutsläppen. Att ta sig an områden som läkemedelsförpackningar kommer också att göra skillnad. Dessa kombinerade insatser banar väg för en mer hållbar framtid inom läkemedelssektorn.

RISE:s experter kan stötta företag som, med hjälp av den här typen av “grön innovation”, vill minska sin påverkan på människa, miljö och klimat. 

– Vi hjälper till med rådgivning och cirkulära affärsmodeller och inom områden som materialomställning, grön kemi, läkemedelsutveckling och livscykelanalyser av produkter, säger Björn Gregertsen. 

Hållbar life science är framtiden 

Det kan vara smart att hänga med i omställningen redan från start. För även om många av dagens regelverk har haft undantag för life science-industrin och hälso- och sjukvården, kommer det troligen att ändras.  

– Frågan är på bordet men inget är beslutat än om var, hur och när det kommer in tydligare i lagstiftning. Men bara att diskussion nu förs är ju en signal för företag att bli medvetna om. De bolag inom life science som jobbar med ekologisk hållbarhet i samklang med patienters säkerhet kommer att få marknadsfördelar, säger Christina Jönsson.