Artiklar om cirkulär omställning

I samarbete med RISE har Axkid genom strukturerat framsynsarbete stärkt sin förmåga att utveckla cirkulära produkter och utvärdera framtida möjligheter för återtillverkning. Resultatet är en mer samlad kunskapsbas och en tydligare riktning för långsiktiga beslut.

Sverige förlorar årligen 600 miljarder kronor till följd av dagens linjära “slit-och-släng”-ekonomi, där produkter designas för kort livslängd och sällan återanvänds. Beloppet motsvarar en femtedel av det totala värde som skapas i Sverige. Det visar rapporten Circularity Gap Report (CGR) Värdegapet: Sverige som tagits fram av RISE i samarbete med Circle Economy.

Säkerhet kräver robusta konstruktioner. Cirkularitet kräver produkter som går att ta isär. Överallt där dessa krav möts uppstår samma utmaning: hur kombinerar man dem utan att kompromissa?

Alla ytor i vår omgivning påverkas av hur de används och den miljö som de befinner sig i. Cecilias arbete med ytbehandlingar förlänger livslängden på många produkter och processer och leder till minskad resursanvändning – och bidrar därigenom till en mer hållbar värld.

Med det akuta behovet av att minska koldioxidutsläppen och ställa om till ett hållbart samhälle, har svensk träindustri en unik möjlighet att bli en drivkraft i den gröna omställningen, både på hemmaplan och internationellt. RISE har därför tagit fram en offensiv strategi för att göra branschen klimatpositiv till år 2045.

Med hjälp av gemensamma vägledningar, så kallade branschdokument eller branschrekommendationer, kan entreprenörer, konstruktörer och byggherrar säkerställa att de uppfyller funktionskraven i Boverkets nya byggregler. RISE har, som oberoende tredje part, tagit fram ett verifieringsprogram som gör rekommendationerna till trygga och pålitliga verktyg för byggsektorn – ett tydligt kvitto på trovärdighet och kvalitet.

Hur blir återtillverkning en verklig affärsmodell? Ett gemensamt behov för många företag är att skapa tydliga strategier och färdplaner som leder från nuläge till cirkulära produktlivscykler. Genom att ta fram en roadmap fann UBD Cleantech ett sätt att se möjligheterna, prioritera rätt och agera långsiktigt.

Klimatomställningen kräver mer än visioner – den kräver handling. Runt om i Sverige visar flera kommuner och städer vägen med konkreta insatser som minskar utsläpp, stärker resiliens och skapar hållbara samhällen. Omställningen behöver ske i stor skala och i snabb takt.  Men hur ska omställningen finansieras och hur ska vi lösa den stora utmaningen med ökad konsumtion? 

Cellulosafibrer i papper och kartong kan återvinnas om och om igen, men i praktiken försvinner många fibrer ur systemet efter några få cykler. Nu ökar trycket på att optimera återvinningen. Företag som agerar i tid kan få både kostnadsbesparingar och konkurrensfördelar.

Produktionslyftet lanserades som ett svar på industrins behov av ökad konkurrenskraft. I dag har framtidsutmaningarna blivit fler och mer komplexa. Utvecklingsprogrammet som leds av RISE är mer relevant än någonsin.

Utvecklande arbetsuppgifter, trevliga kollegor och en möjlighet att göra skillnad. Det kännetecknar Fabian Kroner och Felix Thorgrens tid som exjobbare på RISE våren 2025. – Det här har varit ett av de mest lärorika halvåren av mitt liv, säger Felix.

På RISE får Sofie Gustafsson kombinera sitt intresse för miljö och teknik i konkreta forskningsprojekt som stöttar industrins omställning. Som ny i yrkeslivet uppskattar hon variationen, det tydliga hållbarhetsperspektivet och möjligheten att växa i takt med uppdragen.

Byggsektorn har mycket att vinna på att återbruka material – särskilt bärande konstruktioner som betongstommar som ofta har lång livslängd kvar vid rivning. Trots stor klimatpotential bromsas utvecklingen av otydliga regler och osäkerhet kring kvalitet. För att skynda på omställningen har RISE etablerat ett centrum med målet att göra återbruk till en självklar del av byggprocessen.

När Emil Hed gjorde sitt exjobb på RISE visste han inte att det skulle blir starten på en spännande karriär inom forskning och utveckling. Men när en tjänst dök upp som matchade exjobbets innehåll, tog han chansen – och fick jobbet.

Fermentering är mer än trendig kombucha och kimchi – den urgamla konserveringsmetoden används för att utveckla alternativa proteinkällor. Men hur funkar det egentligen? Och vilka är utmaningarna?

Inomhusmiljöer står för en stor del av en byggnads klimatpåverkan – men hamnar sällan i fokus i hållbarhetsdebatten. MER Arkitekter har länge arbetat för att förändra det perspektivet. Nu är de bland de första att HI-märka sin lokal enligt den nya miljömärkningen Hållbar Interiör.

Malmö vill inte gissa sig fram till klimatneutralitet 2030 – staden vill ha all fakta som krävs för att fatta välgrundade, hållbara beslut. – Tempot måste vara mycket högre, samtidigt som vi måste förbättra kvaliteten på beslutsunderlagen, säger processledaren Jonas Kamleh. Med RISE som kunskapspartner blir detta enklare.

De allra flesta vilda bär i Sverige lämnas oplockade, och av de som plockas görs detta i majoritet av utländska arbetare kopplade till stora grossister. En stor del av bären skickas efter plockningen ut ur landet för bearbetning. I Bjurholms kommun ville man testa ett nytt tillvägagångssätt. Går det att kombinera erfarenheter från korta, lokala värdekedjor med skalfördelarna från långa värdekedjor för bär?

Framtidens energisystem bygger på batterier. Men medan andra länder och regioner säkrat hela kedjan – från råvara till färdig produkt – har Europa tappat fart och kämpar med fallerade satsningar. Hur ska vi vända utvecklingen?

Den 29 april arrangerade RISE en heldagskonferens på temat ”Vatten – från livsviktig resurs till klimatutmaning”. Konferensen samlade aktörer från hela samhället för att gemensamt diskutera hur vi kan hantera både dagens och framtidens vattenutmaningar.

Att förvandla använda produkter till "som nya" är inte bara hållbart – det kan också vara lönsamt. Följ med på Husqvarna Constructions utforskande resa mot en mer cirkulär affärsmodell. – Vi har sett att det finns både ekonomiska och miljömässiga vinster med att återintroducera produkter på marknaden, säger Adam Björk, Sustainability Director på Husqvarna Construction.

Att ställa om våra städer för att vara bättre anpassade inför framtiden är en av de kanske svåraste utmaningarna vi står inför. Ingen vet med säkerhet hur framtiden kommer att utvecklas. Det kräver innovation hos alla aktörer, inte minst i städer och kommuner. Men hur ska man göra och var ska man börja? Ett partnerskap med RISE är en bra början för att lyckas med den urbana samhällsomställningen.

Har startupbolaget Reselo svaret på hur vi ska få fram fossilfritt gummi? Bolagets material används redan till skosulor – och tillsammans med en fabrikant anpassas det nu för däckproduktion, som står för 70% av världens gummianvändning. – Materialet består helt av björkbark och går att inkludera i redan etablerade produktionsprocesser, säger Josefin Larsson, CPO på Reselo.

EU har klubbat igenom End of Waste-förordningen och beslutat att metall- och kopparskrot inte längre ska klassas som avfall. För Kuusakoski är detta en stor omställning – nu måste återvinningsföretaget visa att deras färdiga material uppfyller kraven som kommer med den nya stämpeln. – Det var ganska självklart att vi skulle vända oss till RISE, säger Linnea Bergman på Kuusakoski som samordnat arbetet med certifieringsprojektet.

Plasten i våra barns leksaker, syntetfibrerna i våra kläder och komponenterna i salvan vi smörjer händerna med. Den gemensamma nämnaren? Produkterna innehåller kemikalier med fossilt ursprung som behöver fasas ut. Nyckeln stavas gröna kemikalier.

Sveriges största satsning på hållbara städer, Klimatneutrala städer 2030, växlar nu upp. 48 av Sveriges 290 kommuner går samman för att möta klimatkrisen. På bara fem år har de ursprungliga nio städerna i satsningen nu blivit 48. Enligt Lars Johansson, förändringsledare och omställningsstrateg på RISE och en del av Viable Cities programkontor, är ambitionen att alla svenska kommuner ska bli klimatneutrala och det är ingen omöjlighet. Satsningen drivs av Viable Cities som är ett av Sveriges nationella strategiska innovationsprogram.

Biomassa har blivit en het potatis i debatten om framtidens energisystem. Vissa ser biomassa som en nyckel till den gröna omställningen. Andra varnar för negativa effekter när restprodukter från skogen går till energiändamål. Men vad säger två forskare inom energisystemanalys om saken?

Klimatfrågan har länge präglats av reaktivt tänkande och skuld. Men för att möta framtidens utmaningar krävs ett nytt perspektiv som sätter mänskliga behov och innovation i centrum. – Företag och städer ska inte se klimatet som en skuldfråga, de ska se det som en innovationsfråga, säger Dennis Pamlin, innovationsexpert på RISE.

Bygg- och fastighetssektorn är i stort behov av att ställa om till cirkulära affärsmodeller, inte minst för att möta kommande hållbarhetskrav. En av utmaningarna är att skapa ett fungerande system för återbruk av byggprodukter. De som lyckas hitta rätt lösningar har mycket att vinna.

I en tid där resurserna blir alltmer begränsade och behovet av att minska avfall, utsläpp och energiförbrukning är mer akut än någonsin, står aluminiumindustrin inför stora utmaningar. Den energi som krävs för att framställa ett ton aluminium av bauxitmalm motsvarar årsförbrukningen för en normalstor villa. Men det finns hopp. Med återvunnen aluminium kan tillgången säkras även i framtiden – på ett mer hållbart sätt.

Plast kan vara enormt skadligt för miljön. En lösning på problemet kan vara att ersätta den med helt nya biobaserade material. Fiberbaserat skum kan i framtiden komma att användas i allt från förpackningar och möbler till bilar och hus.

Städerna ligger i topp i livskvalitetsmätningar, arbetslösheten är låg och tillgången till högre utbildning är god. Samtidigt finns förnybar energi, metaller och mineraler som är kritiska för den gröna teknikutvecklingen. Det handlar förstås om norra Sverige, som flera toppolitiker kallat ett ”skyltfönster mot världen” när det gäller industrins omställning. Men det är inte bara industrin som ska utvecklas, samhället måste hålla jämna steg. För att det ska vara möjligt behöver regionen agera som en enhet, med gemensamma krafter.