Så ska Sverige få förbättrad läkemedelsberedskap

Ett leveransstopp i Asien – och plötsligt saknas livsviktiga läkemedel i Sverige. De globala försörjningskedjorna är skörare än någonsin. Minsta störning riskerar att snabbt få konsekvenser i vården.
Nu krävs att vi stärker vår förmåga att snabbt ställa om när något händer.

När EU och Critical Medicines Alliance under 2025 kartlade försörjningskedjorna för utvalda, särskilt kritiska läkemedel, framkom betydande sårbarheter – bland annat att stora delar av tillverkningen är koncentrerad till enskilda aktörer och ofta ligger utanför EU. Något som kan få allvarliga följder för svenska patienter när nästa kris slår till.

Slimmade leveranskedjor ger skör läkemedelsförsörjning

– Under pandemin såg vi en effekt. Det blev en väldigt stor efterfrågan på vissa läkemedel, till exempel vaccin, som ledde till att det blev brist på vissa håll. Länder började hålla hårt i sina egna leveranser, säger Denny Mahlin, forskare inom läkemedelsformulering vid RISE.

Men det behöver inte vara krig eller pandemi för att en bristsituation ska uppstå. Läkemedelsbranschen har länge drivits efter just in time-principen – små lager och slimmade leveranskedjor som pressar priser, men samtidigt gör systemen sköra.

– Mycket tillverkning av aktiva substanser ligger i Kina eller Indien och är ofta single-sourced, att det bara finns en tillverkare i leveranskedjan. Det innebär att om en enda fabrik drabbas av till exempel en brand blir det stopp. Sedan finns det politiska aspekter: Vad händer om ett land i en bristsituation prioriterar de större marknaderna och väljer att inte längre exportera till Sverige? säger Denny Mahlin.

Målet är inte att bli självförsörjande – utan förberedd

Målet är inte att Sverige ska bli självförsörjande – det är varken praktiskt eller ekonomiskt möjligt.

– Men man skulle kunna vara mer förberedd, göra fler analyser kring var riskerna finns och hur olika scenarion skulle kunna se ut, säger Nicolaas Schipper, produktionschef på RISE och ansvarig för den farmaceutiska test- och demonstrationsmiljön i Södertälje.

Beredskapslager är en del av lösningen – både av färdiga läkemedel och av vissa aktiva substanser som inte kan tillverkas i Sverige. Men det finns begränsningar.

– Om alla länder bygger egna lager påverkar det marknaden och kan skapa brist i sig. Dessutom måste lager hela tiden roteras, eftersom läkemedel har en begränsad hållbarhet, säger Nicolaas Schipper.

Ett annat spår är att snabbt kunna ställa om tillverkning när behovet förändras. Det kan handla om avtal med svenska företag om beredskapsproduktion, eller om att vården ska kunna färdigställa vissa läkemedel lokalt.

Att ställa om till att tillverka läkemedel är dock långt mer komplicerat än att en tillverkare av dammsugarpåsar börjar göra munskydd, något som skedde under pandemin.

– För att kunna göra exempelvis antibiotika i en fabrik måste dokumentation, processer och utbildad personal finnas på plats. Man måste till och med producera regelbundet, under normalläge, för att behålla kunskapen. Det blir väldigt kostsamt, säger Nicolaas Schipper.

Om alla länder bygger egna lager påverkar det marknaden och kan skapa brist i sig.

Länder kan hjälpa varandra att skapa resiliens i läkemedelsförsörjningen

På längre sikt finns möjligheter i små, modulära läkemedelsfabriker – flexibla enheter som bara körs när de behövs.

– Men det ligger betydligt längre fram i tiden, det behövs mycket utveckling och forskning kring det, säger Denny Mahlin.

För att skapa resiliens i läkemedelsförsörjningen krävs att länder kan hjälpa varandra. Det finns dock flera problem som måste lösas, bland annat kring harmonisering av doser och förpackningar.

– Bara i Norden skiljer sig doser och hur man beskriver dem. Det är inte så lätt att bara skicka över en förpackning från Danmark till Sverige vid brist, säger Denny Mahlin.

På EU-nivå pågår arbete för att stärka produktionen inom unionen. Men även här måste man ta hänsyn till konkurrens, finansiering och marknadsdynamik.

Sammantaget är läkemedelsförsörjning ett komplext ämne. Många aktörer med olika roller är inblandade och ansvarsgränserna är inte alltid tydliga.

– Det finns en otydlighet kring vem som gör vad. Den organisationen behöver sätta sig nu, säger Nicolaas Schipper.

RISE kan ta en samlande roll

Här skulle RISE, som en oberoende aktör, kunna ta en samlande roll.

– Vårt tekniska kunnande och ledarskap, samt våra kontakter med näringsliv och myndigheter, är värdefulla i arbetet med att hitta lösningar för flexibel tillverkning och omställning inför kris- och bristsituationer, säger Nicolaas Schipper.

RISE kan också bidra med analys av hur de situationerna uppstår – och samtidigt vara en viktig part inom forskning och utveckling av tekniska lösningar som kan möjliggöra allt från bättre lagringshållbarhet till transporter.

– Vi har även kompetens att snabbt bygga framställningsprocesser, säger Denny Mahlin, som också lyfter kvalitetssäkring som en viktig fråga.

– Vad är absolut kritiskt för att man i kristid ska kunna skicka ut ett läkemedel? I en sådan situation kanske man har en regulatorisk flexibilitet, men om vi vill vara flexibla måste vi ha förberedelser och riktlinjer för det.