Vatten i balans - Omställningslabb år 2026-2028

Projektets utgångspunkt

Ett fungerande samhälle är beroende av en trygg och resilient vattenförsörjning. Klimatförändringar påverkar vattentillgången, med fler och längre perioder av torka och vattenbrist, men också fler skyfall och översvämningar. De senaste årens låga nederbörd har lett till vattenbrist i flera delar av Sverige.

När vatten blir en bristvara uppstår målkonflikter kring vattenanvändning, särskilt i områden med många uttag och känsliga resurser. Det blir tydligt att Sveriges vattenresurser inte är obegränsade. Dagens system med statiska tillstånd och vattendomar, baserade på principen ”först på plats” snarare än ”störst samhällsnytta”, hindrar en rättvis fördelning och hållbar vattenförvaltning.

Varför behövs förändring?

För att kunna upprätta vattenbudgetar krävs:

• Samordning av befintliga data
• Utveckling av beräkningsmodeller och samordning mellan datamodeller
• Komplettering med ny kunskap

Informationen måste delas med vattenanvändare och beslutsfattare. En kostnadseffektiv och prioriterad fördelning av vatten behöver stödjas av lagar, regler och ekonomiska styrmedel som speglar politiska prioriteringar på lokal och regional nivå.

Projektets lösning

Projektet etablerar ett omställningslabb som utvecklar dessa frågor och bidrar till målen inom Water Wise Societies, särskilt målet om resilient vattenförsörjning och hantering.

Vad visade förstudien?

Förstudien (2024–2025) identifierade stora kunskapsluckor:

• Saknade samlade data om vattenresurser
• Data om kvalitet, kvantitet, flöden och klimatscenarier är spridd hos olika aktörer
• Variation i datatillgång och kvalitet mellan regioner
• Brist på information om faktiska vattenuttag – både tillåtna och otillåtna. EU-kommissionen har efterfrågat bättre underlag från Sverige. Det saknas fungerande samverkan mellan myndigheter och expertorgan kring datahantering.

Önskat läge

Planering och prioritering av vattenförsörjning ska underlättas av tillgängliga underlag om vattentillgång och behov. Det ger tryggare hantering av vatten på nationell, regional och lokal nivå – både i vardagen och vid kris.

Vid projektets slut ska det finnas:

• Samlad information om vattenresurser finns tillgänglig
• Förslag på ansvar och kvalitetssäkring är framtaget
• Nödvändiga data är kända och skyddas på rätt sätt
• Bristanalyser som visar vad som saknas och ha identifierats metoder för komplettering av data
• System för säker informationsdelning mellan behöriga aktörer

Fokusområden

Projektet fokuserar på fallstudier i Skåne och Göteborgsregionen, men metoderna ska kunna skalas upp nationellt. Rutiner för informationsansvar och uppdatering etableras. Dialoger med vattenanvändare, kommuner, regioner och myndigheter säkerställer att informationen används för att skapa en resilient vattenförsörjning och hantering.

Omställningslabb

Vid projektets slut har ett tematiskt Omställningslabb etablerats. Här står information och bearbetning av data om vattenresurser i fokus,  som grund för vattenbudgetar och beslut om vattenuttag.

Labbet samlar aktörer som tillsammans driver vidare arbete i pågående och nya utvecklingsprojekt, policylabb och forskningsstudier. Målet är ett enklare och mer strukturerat beslutsfattande kring fördelning av vattenresurser, baserat på behov och vattnets naturliga kretslopp, i linje med de utvecklingsområden som identifierades i förstudien.

Vad händer i Omställningslabbet?

• Utveckling av policy och styrmodeller för rättvis vattenfördelning
• Test av nya lösningar i utvalda områden
• Analys av dagens styrmedel och behov av regelverksöversyn
• Dialog med vattenanvändare och beslutsfattare – både för normalsituationer och kriser

Varför behövs det?

För att skapa en hållbar vattenanvändning krävs nya arbetssätt och beteenden, grundade i förståelsen av vattnets värde. Dessa ska förankras hos vattenanvändare, beslutsfattare och allmänheten.

Projektparter är följande behovsägare

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har en samordnande roll för förbundets medlemskommuner i VA- och vattenvårdsfrågor samt regional planering, och bidrar i projektet med projektledning och koordinering samt till utveckling av samarbetsprocesser. Deltagandet är baserat på en långsiktig politisk inriktning för sakområdet. GR utgör även kansli för vattenråden i Mölndalsån, Säveån samt Göta älv. 

Region Skåne deltar för att bidra till innovation av samarbetsprocesser och ökat kunskapsunderlag inom vattenförvaltning och som underlag för regional fysisk planering. Sakområdet är utpekat i regionala utvecklingsstrategin (RUS), Regionplan 2022-2040 samt i den näringslivs- och kompetensförsörjningsstrategi som behandlas politiskt september 2025.

Den regionala dricksvattenproducenten Sydvatten deltar för att bidra till innovation av samverkansprocesser och beräkningsmodeller samt ökat kunskapsunderlag inom vattenförvaltning. Deltagande är kopplat till organisationens strategiska plan gällande uppströmsarbete, utveckling av vattenförvaltning och vattenbalanser. Sydvatten deltar i vattenråd för bl.a. Kävlingeån.

Kristianstads kommun, med representanter från VA-avdelningen och från Kommunledningskontoret, deltar för att bidra till innovation av samarbetsprocesser och ökat kunskapsunderlag inom vattenförvaltning. Kristianstads kommun samordnar Grundvattenrådet för Kristianstadslätten.

Kungsbacka kommun deltar för att bidra till innovation av samarbetsprocesser och ökat kunskapsunderlag inom vattenförvaltning. Kommunen leder även arbetet med vattenråd för Kungsbackaån.

Lösningsägare, möjliggörare och förvaltare:
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) deltar för att öka kunskapsunderlaget om metoder för bedömning av vattenvolymer och innovativ/adaptiv vattenförvaltning, samt implementering och förvaltning av resultat. SMHI producerar beslutsunderlag och utför tillämpad
forskning inom hydrologi som bidrar till en god samhällsplanering, minska sårbarheten i samhället och att miljökvalitetsmålen nås. 

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) deltar för att öka kunskapsläget om grundvatten, bidra till innovation av samarbetsprocesser och beräkningsmetoder/modelleringar samt koppling till vattenförvaltning.

Sveriges forskningsinstitut RISE, Research Institutes of Sweden, deltar i projektledning och bidrar med kompetens inom forskning och innovation av samarbetsprocesser inom vattenförvaltning. Deltagandet är baserat på RISE uppdrag att främja offentlig sektors förnyelse och förmåga att bidra till lösningar på samhällets utmaningar tillsammans med näringslivet.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län tillsammans med Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt deltar för att bidra till innovation av samarbetsprocesser och förbättrat kunskapsunderlag samt implementeringsprocesser inom vattenförvaltning. 

Branschorganisationen Svenskt Vatten samlar VA-organisationerna i Sverige och deltar för att bidra till innovation och förankring av samarbetsprocesser och ökat kunskapsunderlag inom vattenförvaltning, särskilt sett till dricksvattenproducenters och industriers vattenanvändning.

Chalmers Tekniska Högskola deltar i projektet för att bidra till utveckling av beslutsprocesser samt ökat kunskapsunderlag för hållbar vattenförvaltning samt för kvalitetsgranskning av metod- och modellutveckling. Projektdeltagandet ligger i linje med forskningsstrategier.
 

Övriga aktörer i Referensgrupp
En referensgrupp bidrar med fler perspektiv till projektet och med förankring av projektets resultat. Där ingår Göteborgs stad Kretslopp
och vatten, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Syd, Havs- och Vattenmyndigheten (HaV), Lunds Tekniska högskola (LTH), Länsstyrelsen i Skåne och Vattenmyndigheten Södra Östersjön.