RISE klimatdatabas för livsmedel

Vad har våra val för effekt på klimatet?

Konsumenter och organisationer vill göra klimatmedvetna val men många tycker det är svårt att veta vad som är ett bra val för klimatet i restaurangen, matbutiken eller vad som är en rimlig nivå för organisationens uppsatta klimatmål. Samtidigt ökar kraven på klimatinformation från kunder och samhället som helhet.

RISE klimatdatabas för livsmedel hjälper dig att prioritera klimaträtt

RISE klimatdatabas för livsmedel ger kunskap om olika livsmedels klimatpåverkan och används som verktyg för att minska klimatavtrycket i recept eller vid livsmedelsinköp. Genom att ta del av klimatinformationen i verktyg och applikationer i de dagliga vardagsbesluten blir det lättare att ta mer medvetna beslut. RISE klimatdatabas för livsmedel används också för klimatrapportering och uppsatta klimatmål. Databasen ger information om vad som är stort och smått och kan även indikera förslag till mer klimatsmarta val mellan olika livsmedelsgrupper.

Klimatavtryck för svensk livsmedelskonsumtion

Grunden för klimatavtrycken i RISE klimatdatabas för livsmedel är livscykelanalyser av drygt 800 livsmedel, representativa för svensk livsmedelskonsumtion. Metoden livscykelanalys (LCA) är ISO-standardiserad och varje livsmedel har fått ett klimattal som visar vilken klimatpåverkan varan har från sin tillverkningskedja. Klimatavtrycken är generella (ej framtagna för specifika producenters produkter) och ska ses som ett ungefärligt mått på livsmedlets klimatpåverkan. Produkters klimatpåverkan brukar kallas klimatavtryck eller carbon footprint och uttrycks här i kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg livsmedel trots att olika livsmedel är långt ifrån jämförbara i funktion (t.ex. näringsinnehåll).

En levande och bredare klimatdatabas

Klimatdatabasen leasas av RISE och uppdateras årligen i en ny version. Beroende på dina behov kan databasen användas i befintliga tillämpningar och verktyg eller för utveckling av en helt egen lösning.

Nu kan användare av klimatdatabasen inte bara utvärdera och jämföra livsmedels klimatpåverkan, utan även deras näringstäthet och påverkan på biologisk mångfald. Genom att kombinera Klimatdatabasen med Biodiversitetsdatabasen och näringstäthetsindex får livsmedelsföretag och offentliga organisationer en bredare bild av livsmedels miljöpåverkan och dess näringsinnehåll.