Ut-ur-planet skjuvprofiler är kritiska i kartong. Skjuvstyrkan är mycket lägre ut-ur-planet än i-planet styrkor. Därför förekommer ofta skjuvbrott och delaminering i kartong. Vid bigning kommer kartong att belastas i ut-ur-planet skjuv, som används för att generera delamineringsprickor för att förbättra vikning och förpackningsprestanda.

Kartong designas ofta i tjockleksriktningen, tex genom att använda flerskiktskontruktioner. Detta används även för att optimera kartonger, tex genom att tillverka svaga/starka skikt och eller gränsskikt.

På RISE har vi karakteriserat hundratals kartonger, och har byggt upp en känsla för hur ZD-profiler kan varieras för olika applikationer.  

En dubbel notchprovstav används, där två sprickor möts vid en given postion d. När ett dragprov görs kommer skjuvdeformation att genereras mellan anvisningarna, och lokal skjuvstyrka kan bestämmas.

Skjuvstyrkeprofiler i tjocklekriktningen.

Ut-ur-planet-egenskaper i papper och kartong är ofta svagare än i planet och kan orsaka delaminering. För att kunna förbättra förpackningsprestandan är det därför viktigt att utvärdera ZD-egenskaper, dock med hänsyn till goda konverteringsegenskaper.

För att kunna tolka hur pappers material beter sig i olika processer så är det viktigt att kunna bestämma spänning-töjningsamband i ZD drag och kompression.

En bra förståelse av ZD egenskaper kan användas för att prediktera konverteringbeteende så som bigning, vikning, tryck etc, eller egenskaper på förpackningar.

Standarden ISO 15754 finns tillgänglig men är inte tillämpbar för alla material och ger enbart ett maxvärde och inte ett spänning-töjningsamband. Vi på RISE Bioekonomi har utvecklat en metod där ett cirkulärt prov med en area på 10 cm² lamineras mellan två metallpuckar för att inte påverka provets egenskaper innan utförd provning. Provning sker i en universal testmaskin där förskjutningen mäts med en extensometer.

Spänning-töjningskurvor kan bestämmas. Olika egenskaper som styvhet, styrka eller energi kan bestämmas.

Accelererad korrosionsprovning med saltspray, det kan vara kontinuerlig som ISO 9227 (NSS och AASS) eller cyklisk, t.ex. ACT eller IEC ger möjligheter att på ett kontrollerat vis exponera material för påfrestningar för att testa deras korrosionsbeständighet. Laboratoriet har flexibel ackreditering genom Swedac enligt ISO 17025

För korrosionsprovning har faktorer som temperatur, kontaminering, fukt och regn har en nedbrytande effekt på de flesta material. Genom accelererad korrosionsprovning kan ett materials hållbarhet bestämmas under kontrollerade former.

Accelererad korrosionsprovning ger möjligheter att på ett kontrollerat vis exponera material för påfrestningar för att testa deras korrosionsbeständighet. En fördel med dessa accelererade tester är snabbare exponering jämfört med exempelvis utomhusexponering.

Accelererad korrosionsprovning motsvarar inte en verklig exponering fullt ut men har många andra fördelar som reproducerbarhet och tidsvinster i produktutvecklingskedjan.

Vi erbjuder korrosionsprovningar enligt de flesta standardmetoder. Vi utformar även provningar enligt kundens önskemål. För exempel på standarder vi utför provning mot, se avsnittet Standarder. Flertalet av våra testmetoder är ackrediterade av SWEDAC enligt ISO 17025 och har flexibel ackreditering, kontakta oss för mer information.

Provningarna utförs i saltdimkammare i vårt välutrustade labb. Vi kan exponera hela provföremål, provpaneler eller mindre komponenter.

Utvärdering utformas enligt kundens önskemål. Exempel på utvärdering kan vara visuell bedömning, vidhäftningstest, utbredning från repa etc.

Testresultatet levereras i en rapport om inget annat avtalas.

Kontakta någon av personerna nedan för prisuppgift eller begäran om offert

Kunden ansvarar för förberedelser av provföremål om inget annat avtalas

ISO 9227 

ASTM B 117

MIL STD 810H 

EC 60068-2-52 

IEC 60068-2-11

Volvo STD 423-0014 

Volvo STD 423-0069

Volvo STD 121-0001

Scania STD 4319

Scania STD4113

ISO 6270 -2 

ISO 11997-1

ISO 12944-6

EN 1670

ISO 4628 

Fukt påverkar pappersmaterial eftersom ökad fukthalt gör att papper expanderar. Detta påverkar körbarhet i konvertering och även slutanvändaregenskaper. Hygroexpansion är dessutom den dominerande faktorn vid defekter så som curl, twist, vågighet eller långa kanter på pappersmaterial.

Hygroexpansion kan vara ett stort problem för pappersproducenter. Länge har det saknas bra metoder för karakterisering. RISE har utvecklat en hygrexpansionsmetod som är flexibel, effektiv och precis.

Hygroexpansionsmätningar kan prediktera dimensionsändring av papper när fukten ändras, till exempel vid tryckning eller slutanvändning.

RISE har utvecklat en hygroexpansionsmetod för papper. Utrustningen är tidseffektiv och kan automatiskt mäta upp till 30 oberoende hygroexpansionstester samtidigt. Utrustningen är kopplad till en fuktgenerator som kan programmeras till att ändra fukten i intervallet 10 %RH till 90 %RH.

Vi kan bestämma hygroexpansionskoefficienter och även beskriva hur dimensionsändringar i planet sker.

Mätning av partikelstorleksfördelning hos partiklar i pulverform eller dispergerade i vätska samt emulsioner, liposomer och liknande med Laserdiffraktion (LD) och Dynamisk Ljusspridning (DLS).

Båda dessa tekniker används för mätning av partikelstorleksfördelning. Ur sådana fördelningar kan man få olika typer av medel- och medianvärden, såväl som information om polydispersiteten hos distributionen.

LD har ett mätområde på 20 nm till 3,5 mm och kan användas för analys av både torra material (pulver) och dispersioner (suspensioner och emulsioner).

DLS lämpar sig för analys i området 1 nm to 6 µm. DLS-instrumentet kan dessutom användas för mätning av effektiv ytladdning hos partiklarna (z-potential).  

Mätning av partikelstorleksfördelning kan ge svar på frågor som kan uppkomma under tillverkning eller utveckling av produkter som innehåller partiklar eller emulsionsdroppar, såväl som att den kan fungera som hjälp vid kvalitetskontroll. Exempel:

Pulver och suspensioner – Effekt av malning, dispergering, filtrering, spraytorkning och separationsprocesser, bedömning av eventuell instabilitet (agglomerering, koagulering) över tid eller som resultat av fysisk eller kemisk inverkan.     

Emulsioner - Emulgeringsprocessens effektivitet, emulsionsstabiliteten som kan bedömas genom ändringar i droppstorlek/distribution (pga t ex Ostwald ripening, koalescens, agglomerering) över tid eller som resultat av fysisk eller kemisk inverkan.      

Mätprincipen för laserdiffraktion baseras på det faktum att partiklar som passerar genom en laserstråle sprider ljuset men en vinkel som relaterar till storleken på partikeln. Stora partiklar ger en ljusspridning med låg vinkel. Om partikelstorleken minskar, ökar vinkeln på det spridda ljuset logaritmiskt med minskningen. Ur ljusspridningsmönstret som fås vid mätningen kan partikelstorleksfördelningen räknas fram med (t ex) Mie-ekvationen.

Vid dynamisk ljusspridning, mäts partikelstorleken i en kyvett genom att analysera fluktuationer i intensiteten i ljusspridningen, som härrör från den Brownska rörelsen hos partiklarna.  Analys av intensitetsfluktuationerna ger hastigheten hos den Brownska rörelsen, dvs diffusionshastigheten, varur partikelstorleksfördelningen beräknas med Stokes-Einstein relationen (ekvationen?).

Syfte

Båda dessa tekniker används för mätning av partikelstorleksfördelning. Ur sådana fördelningar kan man få olika typer av medel- och medianvärden, såväl som information om polydispersiteten hos distributionen.

LD har ett mätområde på 20 nm till 3,5 mm och kan användas för analys av både torra material (pulver) och dispersioner (suspensioner och emulsioner).

DLS lämpar sig för analys i området 1 nm to 6 µm. DLS-instrumentet kan dessutom användas för mätning av effektiv ytladdning hos partiklarna (z-potential).  

Utmaning

Mätning av partikelstorleksfördelning kan ge svar på frågor som kan uppkomma under tillverkning eller utveckling av produkter som innehåller partiklar eller emulsionsdroppar, såväl som att den kan fungera som hjälp vid kvalitetskontroll. Exempel:

Pulver och suspensioner – Effekt av malning, dispergering, filtrering, spraytorkning och separationsprocesser, bedömning av eventuell instabilitet (agglomerering, koagulering) över tid eller som resultat av fysisk eller kemisk inverkan.     

Emulsioner - Emulgeringsprocessens effektivitet, emulsionsstabiliteten som kan bedömas genom ändringar i droppstorlek/distribution (pga t ex Ostwald ripening, koalescens, agglomerering) över tid eller som resultat av fysisk eller kemisk inverkan.      

Metod

Mätprincipen för laserdiffraktion baseras på det faktum att partiklar som passerar genom en laserstråle sprider ljuset men en vinkel som relaterar till storleken på partikeln. Stora partiklar ger en ljusspridning med låg vinkel. Om partikelstorleken minskar, ökar vinkeln på det spridda ljuset logaritmiskt med minskningen. Ur ljusspridningsmönstret som fås vid mätningen kan partikelstorleksfördelningen räknas fram med (t ex) Mie-ekvationen.

Vid dynamisk ljusspridning, mäts partikelstorleken i en kyvett genom att analysera fluktuationer i intensiteten i ljusspridningen, som härrör från den Brownska rörelsen hos partiklarna.  Analys av intensitetsfluktuationerna ger hastigheten hos den Brownska rörelsen, dvs diffusionshastigheten, varur partikelstorleksfördelningen beräknas med Stokes-Einstein relationen.

Leveranser

En standardrapport inkluderar information om partikelstorleksfördelningen, de vanligaste medelvärdena, vilka mätparametrar och fysiska data som använts för beräkningarna i mjukvaran och parametrar för bedömning kvaliteten på mätresultaten.  Data av olika slag (i t ex excelformat) kan lämnas om så önskas.

För pris kontakta Mikael Sundin

Vänligen kontakta RISE innan prover skickas. Ange, om möjligt, information om:

• partikelegenskaper som material, form, ytråhet, brytningsindex och förväntad ungefärlig storlek.
• Den omgivande vätskans egenskaper (om provet är disperst).

Bifoga MSDS (om tillämpligt)