Projekt inom resurseffektiva städer

Hur kan svenska lantbruk och industrier dela och handla el direkt med varandra, utan mellanhänder? AIPI-projektet utvecklar infrastrukturen som gör det möjligt, med hjälp av beprövad integrationsteknik och AI-baserad optimering.

UVAR4US undersöker hur tillträdesregler för stadsfordon (UVAR) bidrar till klimatneutrala, trivsamma och mångfunktionella urbana områden, enligt konceptet om 15-minutersstaden (15mC).

Skellefteå kommun är en av 48 svenska städer som tillsammans med flera nationella myndigheter och Viable Cities arbetar för att gå före i klimatomställningen. Viable Cities mission är Klimatneutrala städer 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser.

Gällivare Narrativ utforskar hur gruvsamhällen kan bli mer attraktiva, inkluderande och hållbara genom designforskning, systeminnovation och lokal samverkan. Med människors berättelser i centrum utvecklar vi konkreta verktyg för framtidens samhällsbyggande.

I projektet ”Samling vid pumpen” samverkar VA-organisationer som vill bidra till etableringen av en nationell standard för tillgångshantering. Genom delaktighet och engagemang vill vi skapa acceptans och driva de beteendeförändringar som krävs för att en sådan standard ska bidra till smart och hållbar vattenhantering.

Härryda kommun är en av 48 svenska städer som tillsammans med flera nationella myndigheter och Viable Cities arbetar för att gå före i klimatomställningen. Viable Cities mission är Klimatneutrala städer 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser.

Projektet utforskar hur kollektivtrafiken kan spela en bredare roll i framtidens samhälle – från enbart transportör till en möjliggörare av rättvisa livsvillkor och ökad mobilitetsrikedom i Sundsbruk. Genom nya samarbeten, testmiljöer och metoder ska projektet bidra till ökad tillgänglighet, resurseffektivitet och livskvalitet för invånare.

I Sverige finns det uppskattningsvis tre till fem parkeringsplatser per bil, vilket motsvarar omkring 50 kvadratmeter per person. Det är mer än den genomsnittliga boarean. Det stora utbudet på parkering bidrar till ökat bilinnehav och ökad bilanvändning, vilket i sin tur motverkar omställningen till ett mer hållbart transportsystem.

URSOILL – Swedish Living Lab arbetar för att förbättra markhälsan i svenska städer genom forskning, innovation och samverkan mellan kommuner, akademi, näringsliv och medborgare. Genom att utveckla lösningar för renare, mer levande och resilienta urbana jordar bidrar URSOILL till grönare städer, ökad biologisk mångfald och ett mer hållbart samhälle.

I en tid när fler människor än någonsin lever i städer ökar också stress och psykisk ohälsa. Projektet utforskar hur stadens utformning påverkar hjärnan och hur neuroarkitektur kan bidra till miljöer som stärker vårt mentala välbefinnande.

I projektet Klimatneutrala Luleå 2030 utforskas innovativa samverkansformer, processer och arbetsmetoder för att möjliggöra de transformativa förändringarna som krävs för att lyckas påskynda klimatomställningen både i och utanför kommunen. Framför allt skapas en långsiktig arena för dialog och delaktighet i omställningen.

Med kollektivtrafiken som grund har det gjorts många försök att främja en kombination med andra delade transportformer och därmed skapa en mer attraktiv, bredare kollektiv mobilitet.

En bredare roll för kollektivtrafiken innebär att kombinera traditionell kollektivtrafik med andra färdmedel och tjänster för att skapa kollektiv mobilitet som ett starkt alternativ till privatbilism.

Västtrafik implementerar, för första gången i Sverige, en fullstor, automatiserad buss i komplex trafikmiljö som del av den ordinarie kollektivtrafiken. Demonstrationen sker inom projektet ”Autonom buss i Gårda” i samarbete med Vy, Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen.

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna strävar efter att bredda sin roll, från att isolerat planera linjelagd kollektivtrafik till att verka för hållbar mobilitet. En central del är att integrera kollektivtrafik med cykling.

Den snabba elektrifieringen av fordonsflottan skapar nya utmaningar för elnätet men också möjligheter. Genom spatial analys av var elbilsägare finns, hur de kör och vilka som kan använda V2X-teknik, skapas ny kunskap som stödjer ett mer flexibelt och välutnyttjat energisystem.

I projektet URSOILL kommer fem Living Lab etableras i olika klimatzoner och socioekonomiska sammanhang i Europa. Varje lab kommer att fungera som ett samarbetscentrum där forskare, kommuner, företag och medborgare tillsammans utvecklar och testar innovativa metoder för restaurering av urbana jordar.

RISE bidrar med att stärka Centrum för AMP:s organisatoriska och strategiska kapacitet med stöd av innovationspartnerskap. Ett grundläggande mål är att stärka förmågan att över tid leda innovations-, förändrings- och omställningsprocesser på egen hand.

Stationsområdena i Hultsfred och Lessebo ska omvandlas under åren 2026–2028. Projektet kommer att utveckla innovativa lösningar för respektive plats. Genom att göra stationsområdena och kringliggande gator och platser tryggare och bättre anpassade för gående och cyklister och för kommande eldrift skapas mer attraktiva stationssamhällen nationellt.

Livsmedelsföretag i norr får i projektet bättre tillgång till starka innovationsmiljöer och utveckling genom ökad samverkan mellan näringsliv, akademi och myndigheter via en gemensam innovationsplattform. Färdplaner för fem värdekedjor kommer att tas fram och utmaningar adresseras genom stöd och kunskap till företagen.

Projektet använder en systematisk metod genom verkliga fallstudier av olika icke-bostadsbyggnader, såsom stormarknader och kontorslokaler. Datainsamling och analys kommer att omfatta energiförbrukningsmönster, renoveringskostnader och prestandamått, med hjälp av verktyg som energimodelleringsprogramvara och mätningar på plats.

MOUSERS är ett fyraårigt forskningsprojekt som undersöker hur invånare i svenska flerfamiljshus använder gemensamma utrymmen och lokaler. Målet är att vägleda framtida byggnads gestaltning till mer cirkulär och optimal användning av plats och rum genom delning.

HITS 3 angriper utmaningarna i stadens logistiksystem ur ett systemperspektiv och syftar till att accelerera omställningen mot mer effektiva och hållbara godstransporter i staden.

Projektet stödjer övergången till en cirkulär ekonomi genom att testa och demonstrera CE-strategier i hamnmiljöer i Östersjöregionen. Genom att främja samarbeten mellan hamnintressenter syftar projektet till att skapa synergier som ökar resurseffektiviteten, minskar avfall och förbättrar hållbarheten i hamnar.

COOLGEOHEAT II bidrar till klimatomställningen med hållbara, kostnadseffektiva lösningar för termisk energidelning mellan fastigheter. Projektet stärker lokal energiförsörjning och minskar utsläpp – till nytta för samhälle och klimat. Projektet har finansierats av den Europeiska regionala utvecklingsfonden Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Projektet är en systemdemonstrator inom FFI och handlar om att testa potentialen med HCT-fordon i stadsnära trafik, både med konventionella förbränningsmotorer och batterielektriska lastbilar, för att förbättra energi- och transporteffektiviteten samt bidra till en mer hållbar stadsmiljö med färre tunga fordon för samma transportuppdrag.

Genom att använda AI och maskininlärning utvecklar vi en helhetslösning för att kartlägga, utvärdera och prioritera underhåll av avloppsnätet – från datainsamling till ett fortlöpande avloppsindex.

Brist på kompetens och resurser gör det svårt för kommuner att använda data och digital teknik som finns för grön omställning. I projektet tittade vi på hur en "insatsstyrka" kan främja grön innovation. Initiativet syftade till att optimera resurser, dela expertis och utmaningar mellan regioner när man tar itu med klimatförändringarna på egen hand.

Tillsammans minskar vi klimatavtrycket för träullskivor genom att helt eller delvis ersätta cement med alternativa hållbara råvaror.

Denna syntesstudie kartlägger kunskapsläget kring batterienergilagringssystem (BESS) och elfordon (EV) i energigemenskaper, med särskilt fokus på svensk relevans.

Projektet syftar till att designa och utveckla ett anpassningsbart seriöst spel som simulerar verkliga utmaningar i förvaltningen av Sveriges vatten- och avloppsnät. Det erbjuder en riskfri och engagerande miljö för att främja förståelse och tillämpning av datadrivna metoder som maskininlärning och statistiska modeller.

Kulturcenter har en nyckelroll i den gröna omställningen. Co-PED utvecklar nya modeller där dessa platser blir nav för lokala energigemenskaper och positiva energidistrikt – med RISE som forskningspartner.

Det finns ett stort behov av att öka kunskap och grundläggande förståelse av biogena kolflöden och var det finns potential till en ökad resurseffektivitet. Syftet med områdesanalysen är att beskriva de biogena kolflödena från svensk primärproduktion till industri, samhälle inklusive återanvändning, återvinning, export och import.

Covid-19 pandemin förändrade resandet i kollektivtrafiken och mer flexibla biljetter blev aktuella. Detta projekt undersökte vilka typer av s.k. flexbiljetter som erbjöds av kollektivtrafiken i Sverige, vilka drivkrafter som låg bakom och vilka krav som resenärerna ställde.

I FaSaKlim har vi arbetat för en systemförändring snarare än att genomföra enskilda insatser. Detta har åstadkommits genom att etablera en plattform för klimatanpassning där fastighetsägare står i centrum. Tillsammans har vi tagit fram en färdplan för klimatanpassning.

Kartläggningens syfte var att skapa underlag för att utveckla Skaraborgs kulturella infrastruktur. Rapporten är dels koncentrerad på kommunala kulturverksamheters aktiviteter och organisationsstrukturer, dels på kulturens samhällsbärande roll. Målet var att lyfta kunskapsfrågor om kulturens plats och betydelse i samhället och i samhällsplaneringe.

Projektets mål är att utforska och utveckla framtidens kollaborativa affärsmodeller som accelererar och främjar transformationen i samhällsförändringen. Projektet bygger vidare på befintlig forskning genom att vidareutveckla det traditionella affärsmodellkonceptet med nya funktioner för transformation och samverkan mellan flera aktörer.

Under ett års tid har Sundsvalls kommun, Din Tur och forskningsinstitutet RISE utforskat mobilitetsutmaningar i Sundsbruk. Genom dialog med invånare och beslutsfattare har det skapats en helt ny kunskapsgrund om synen på framtiden och värdet av att kunna resa effektivt.

Hållbar mikromobilitet, Minskad resekonsumtion, Datadriven stadsplanering

Sverige behöver ställa om samhället för att möta ett förändrat klimat. I omställningen spelar kommunerna en viktig roll i att lösa klimatanpassningsfrågan. Projektet kommer genom Policylab-metodik erbjuda verktyg att påskynda klimatanpassningsåtgärder.

Förberedelseprojektet lägger grunden för att realisera en systemdemonstration av autonoma "Buss on Demand" i Mölnlycke. Det kommer att skapa konkret nytta för kollektivtrafikresenärer, generera värdefulla lärdomar för framtida uppskalning och stärka Sveriges innovationskraft inom autonoma fordon.

Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar, vilket ställer krav på samverkan mellan fastighetsägare, kommuner och andra aktörer. Genom en system- och framtidsanalys utvecklar projektet affärsmodeller, finansiering och juridiska ramar för gemensamma åtgärder – med målet att skapa resilienta samhällen till 2035.

Vi utforskade hur industrins vattenanvändning bidrar till Water Wise Societies (WWS) mission om Hållbart vatten för alla 2050. Som resultat beskrevs utmaningen med industrins hållbara vattenanvändning, nyckelaktörer identifieras och framtidsscenarier, prioriterade systemförflyttningar samt förslag på insatser i nästa steg av WWS togs fram.

Idag bor över hälften av världens befolkning i städer, en siffra som förväntas öka till nära 70 % fram till 2050. I en värld där stadslivet ständigt accelererar och urbaniseringen fortsätter att öka blir det allt viktigare att bygga kunskap om hur vi kan utforma våra livsmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande hos befolkningen.

Nytt empiriskt forskningsfält: neurodesign och neuroarkitektur. Genom att kombinera hjärnforskning och AI med arkitektur och design, förstår vi mer om hur våra livsmiljöer ska utformas för att stödja mänsklig, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Hur kan framsynsmetoder utveckla kunskap och kapacitet för att bredda arbetssättet med att blicka långt fram och skapa handlingsberedskap i samhällsbyggnadsprocessen? Detta tränade närmare 100 personer från olika grupper på med två platser i Varberg och ett i Halmstad för att skapa visioner mot 2049.

I projektet ThumbsUP utvecklas och demonstreras innovativa termiska energilager. Dessa ska enkelt kunna integreras i byggnader för att öka deras energieffektivitet men också för att öka flexibiliteten i el-och fjärrvärmenäten.

Genom Kreativa Norrland bidrar vi till ett stärkt entreprenörskap hos företag inom de kulturella och kreativa branscherna (KKB) och de samiska näringarna i norra Sverige.

CYPRESS-projektet kommer att förbättra säkerheten och robustheten hos cyberfysiska system, som är relevanta för kritisk infrastruktur, smarta byggnader och nödnätverk. Det kommer att utveckla lättviktiga säkerhetslösningar lämpliga för resursbegränsade enheter och plattformar, samt skapa standarder som ökar interoperabilitet och kommersialisering.

Water Wise Societies, en del av innovationssatsningen Impact Innovation, driver omställningen mot hållbart vatten för alla. Impact Innovation är en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Syftet är att accelerera hållbar utveckling för global konkurrenskraft och samhällsnytta.

Projektet FEMAS har identifierat hinder som ligger i vägen för att kunna rulla ut effektivare lastbilskombinationer med lägre utsläpp och högre lastkapacitet i svenska bygg- och anläggningsprojekt

I urbana miljöer är biologisk mångfald viktigt för ekosystemens stabilitet och funktion. Men urbanisering och alltmer hårdgjorda ytor för mobilitet minskar den biologiska mångfalden. Vi behöver hitta en balans mellan mobilitet å ena sidan och å den andra sidan bevarande och utvidgning av grönområden.

Med stöd av metoder inom framsyn utforskades och gestaltades nya sätt att samarbeta och att skapa lösningar som stärker livskvalitet i lands- och glesbygder. Projektet resulterade i framtidsberättelser som beskriver konceptet "15-minutersbygden" och ett samtalsverktyg som stöttar dialog kring utveckling.

HeatMineDH strävar efter att förbättra hållbarheten och motståndskraften inom fjärrvärme genom att adressera hinder som begränsar användningen av lågtempererad och förnybara värmekällor. Projektet syftar till att främja gröna, smarta och robusta energisystem.

Varje år behöver våra städer en stor mängd material för att bygga och förnya vägar, gångvägar, torg och parkeringsplatser. Vanligtvis används nytt krossat berg, vilket inte bara är kostsamt utan också belastar miljön. Vi tror att vi kan göra det bättre! 

Elektrifieringen tar fart och utvecklingen går snabbt. Samtidigt krymper marginalerna i elnäten och ledtiderna är ofta långa. För att möta samhällets högt satta klimatmål respektive behov av el krävs mer framförhållning och en ökad medvetenhet.

Denna tvärvetenskapliga forskning syftar till att erbjuda nya perspektiv på hur integreringen av den neurodivergenta gemenskapens deltagande i planeringsprocesser kan hjälpa till att initiera och förbättra deras deltagande i samhället.

RISE ledde det svenska deltagandet i IEA PVPS Task 15, ett internationellt samarbets- och kompetensutbytesprojekt som arbetar för att förbättra förutsättningarna för byggnadsintegrerad solel (BIPV). 

I HS30 (Hållbart Stockholm 2030) samlas aktörer från bostadsutvecklingssektorn i Mälardalen, som tillsammans arbetar för att kraftfullt minska det ekologiska avtrycket från branschen och för att ta social hållbarhet på än större allvar. RISE koordinerar forumet.

Projektets övergripande syfte är att bidra till en omställning av svensk samhällsbyggnads- och bostadssektor, att i högre grad ta hänsyn till människors varierande behov och demokratiska medverkan. Ett specifikt syfte är att visa hur verksamhetsmodeller och arbetsmetoder för kommuner och civilsamhället i samverkan kan bidra till omställningen.

Kan nya verktyg för ekonomisk värdering av stadsbyggnadsinvesteringars sociala effekter bidra till att motverka boendesegregation i Sverige? Den frågan fick RISE i uppdrag att utforska inom ramen för den svenska regeringens Boendesegregationsutredning.

TINA handlar om det växande intresset kring haptic och vibrotaktil teknologi som idag utvecklas i hög takt runtom i spel- och musikvärlden. Forskningen skall skapa prototyper för att motverka farliga situationer i ett framväxande urbant landskap där elektriska fordon med nya slags ljud blir allt vanligare.

En kunskapssammanställning om godstransporter i tidiga faser i samhällsplaneringen. Resultat från en förstudie av två stadsutvecklingsprojekt: Mälarporten i Västerås och Tomtebo Strand i Umeå.

Propell är en regional innovationshub i Gävleborg som kostnadsfritt vägleder blivande innovatörer och etablerade aktörer. Allt för ditt kliv vidare.