Artiklar och blogginlägg om Resurseffektiva städer

RISE och Region Stockholm har tecknat ett samverkansavtal om forskning och innovation för regional utveckling. Partnerskapet syftar till att stärka genomförandet av den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS).

För tre år sedan skrev jag ett inlägg där jag problematiserade vår självbild som innovationsnation. Nu ser jag anledning att lyfta frågan igen. För samtidigt som världen accelererar in i en datadriven och AI-förstärkt samhällsutveckling riskerar Sverige att halka efter på ett område som i praktiken avgör vår framtida konkurrenskraft.

Bostadsbolag, arkitekter och hållbarhetsteam står under press att minska utsläpp, använda ytor mer effektivt och stärka social hållbarhet. Boendeformer som co-living och kollektivhus kan bidra till detta, och nya åtgärder från den svenska regeringen kan göra utvecklingen av delat boende betydligt enklare.

Det talas allt oftare om dataområden – eller dataspaces – i diskussioner om digitalisering, AI och EU:s framtida konkurrenskraft. Men vad innebär de egentligen, och varför är de så avgörande för offentlig sektor? Jag bidrar gärna till att svara på frågorna och sätta dem i ett sammanhang.

RISE samlar för tredje året i rad ledande aktörer från näringsliv, offentlig sektor och forskning för att ta de avgörande samtalen om framtidens samhällsbyggande. Årets upplaga riktar fokus mot hållbart byggande – och hur nya krav, regler och ambitioner kan omsättas i verklig förändring.

Hur olika händelser, brott och individer inom den organiserade brottsligheten hänger ihop kan bara förstås om alla pusselbitar av information läggs på samma bord. Tillsammans med RISE har Polismyndigheten påbörjat en transformation som redan har fått effekter på brottsstatistiken.

Sveriges inträde i det internationella klimatsamarbetet CHAMP ger kommuner nya möjligheter att ta nästa steg i klimatomställningen. Genom Viable Cities, där bland annat RISE driver på utvecklingen tillsammans med städer, myndigheter och näringsliv, skapas framdrift i arbetet – från plan till genomförande. Samarbetet ger tillgång till internationell kunskap, finansiering och metoder som stärker kommunernas förmåga att agera snabbt och effektivt.

Skulle Sverige drabbas av en omfattande kris, eller ytterst krig, skulle stora delar av samhället påverkas. Inte minst tillverkningsindustrin. Men hur förbereder man sig på en situation som i mångt och mycket är okänd? ”Det viktigaste är att ha provat tankarna,” säger Emma Mattisson, projektledare på RISE.

Klimatomställningen kräver mer än visioner – den kräver handling. Runt om i Sverige visar flera kommuner och städer vägen med konkreta insatser som minskar utsläpp, stärker resiliens och skapar hållbara samhällen. Omställningen behöver ske i stor skala och i snabb takt.  Men hur ska omställningen finansieras och hur ska vi lösa den stora utmaningen med ökad konsumtion? 

Kraven på att fastigheters miljöpåverkan ska minska skärps kontinuerligt, bland annat genom EU:s direktiv EPBD. En utmaning blir att kunna ha en komplett helhetsbild för att sätta in rätt åtgärder vid rätt tillfällen.

Byggnader står för en stor del av samhällets energianvändning. Men sådant som ineffektiv ventilation, överdriven kyla eller värme, felinställda fläktar förbrukar onödigt många kWh. Att energieffektivisera må vara komplext men också lönsamt, säger Sofia Stensson, forskare och projektledare på RISE.

Energigemenskaper är en smart metod för att kunna producera, återvinna och dela energi mellan bostäder, industrier och andra typer av lokaler. Sedan årsskiftet är det tillåtet att dela energi mellan bostadshus och med det utrymme för helt nya möjligheter.

Ett energieffektivare bostadsbestånd är en viktig del för att nå klimatmålen. Men renoveringarna är inte oproblematiska – ofta leder de till högre hyror vilket innebär att åtgärderna kan krocka med andra mål som exempelvis social hållbarhet.