Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion

Projektet har identifierat vad förbättrade produktionsresultat och användning av biprodukter till foder betyder för miljö- och klimatprestanda för svensk gris. Projektet har också tydliggjort betydelsen av en god djurhälsa för klimatavtrycket.

Hur hållbar är svensk gris?

Det senaste klimatavtrycket för svenskt griskött publicerades år 2009 och det har sedan dess skett en snabb utveckling inom grisproduktionen som sannolikt minskat miljöavtrycket. I ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning den svenska medelgrisens miljöavtryck uppdaterats.

Klimatavtrycket 22 % lägre

Resultat visar att sedan förra gången beräkningar gjordes år 2005 (Cederberg m fl., 2009) har klimatavtrycket för svensk gris minskat med 22 %, från 3,2 till 2,5 kg CO2e/kg slaktad gris. Klimatavtrycket från 2005 baserades på offentlig statistik och inkluderade inte biprodukter i foderstaten. Foderproduktion står för den största delen av klimatavtrycket, 54%, följt av stallgödselhantering 36% och metan från fodersmältning 5%.  Resultatet har jämförts med internationella data genom en litteraturstudie vilken visar att svenskt griskött har ett lågt och internationellt konkurrenskraftigt klimatavtryck. Användningen av biprodukter till foder bidrar till detta, liksom en i övrigt effektiv produktion.

Varför denna förbättring?

Förbättrad produktionseffektivitet samt att svensk grisproduktion kännetecknas av att använda mycket biprodukter medverkar till det lägre klimatavtrycket. Tio procent av fodret utgörs av biprodukter (räknat som ts) vilket är positivt ur miljösynpunkt då deras klimatavtryck ofta är lågt. Endast 4 % av foderstaten utgörs av soja, vilket är en betydande minskning från tidigare studier som visat på över 10 %.

Djurhälsans betydelse

Det finns få studier som belyser djurhälsans betydelse för miljöpåverkan från djur­hållningen. Förutom att orsaka förlänger sjukdomar uppfödningstiden och därmed ökar foderförbrukningen.  Baserat på verklig förekomst av fyra sjukdomar i svenska grisbesättningar och hur mycket foderförbrukningen beräknas öka på grund av dessa kan vi visa att 3,4 % av klimatavtrycket beror på dessa fyra sjukdomar.

Klimatavtrycket kan bli ännu lägre

Enligt ett scenario där flera olika åtgärder lades samman kan klimatavtrycket kan reduceras med ytterligare 17 % . Produktionshöjande åtgärder inom foder­produktionen liksom utbyte av diesel till för­nybara bränslen och övergång till handelsgödsel tillverkad med förnybara bräns­len har en betydande effekt på klimatavtrycket för fodret och därmed klimat­avtrycket för gris­kött. Om målet är att minska utsläppen av växthusgaser bör därför förutom utbyte av fossila bränslen produktions­höjande åtgärder främjas förutsatt att de inte påverkar djurhälsa eller djur­välfärd negativt.

Slutrapport och webinarium

Projektet avslutades med ett webinarium den 9 december 2020 där de viktigaste resultaten från projektet presenterades. Nedan finns de presentationer som visades samt länk till en slutrapport för projektet. Länk till inspelning av webinariet den 9 december 2020 

Webinarium 9 december 2020

Sammanfattning

Projektnamn

Miljöavtryck av svensk gris

Status

Avslutat

RISE roll i projektet

Koordinator, deltagare

Projektstart

Varaktighet

2 år

Total budget

2,2 miljoner kr

Partner

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, Odling i Balans, Svenska Grisföretagarna, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, Gård och Djurhälsan, Foderlotsen AB, LRF

Finansiärer

Svensk Lantbruksforskning

Koordinator

Projektmedlemmar

Extern press

Bidrar till FN:s hållbarhetsmål

12.Hållbar konsumtion och produktion
Birgit Landquist

Kontaktperson

Birgit Landquist

Senior konsult

Läs mer om Birgit

Kontakta Birgit

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.

Petra Agnroth

Kontaktperson

Petra Agnroth

ProjektKommunikatör

Läs mer om Petra

Kontakta Petra

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.