De flesta kolfibrer tillverkas i dag av den fossilbaserade råvaran polyakrylnitril, och produktionen är energikrävande. I projektet LignoWave-CF undersöks en alternativ process där lignin, en restström från skogsindustrin, används som råvara samtidigt som mikrovågor ersätter traditionell ugnsuppvärmning.

Syfte och mål

Projektet ska verifiera en metod för att producera högpresterande kolfibrer från kemiskt tvärbundna ligninfibrer med hjälp av mikrovågor. Målet är att utveckla ligninbaserade prekursorfibrer som behåller sin form vid höga temperaturer, kan sträckas för att skapa en gynnsam fiberstruktur och därefter omvandlas till kolfiber med få defekter. Projektet ska även undersöka om mikrovågsprocessen kan minska energianvändningen och förkorta produktionstiden jämfört med konventionell ugnsuppvärmning.

Därför är projektet viktigt

Projektet kan skapa ett nytt användningsområde för lignin, en restström som uppstår i stora mängder inom massa-, pappers- och bioraffineringsindustrin. Om lignin kan ersätta fossil råvara i kolfiberproduktionen skapas möjligheter att minska beroendet av petroleum och öka värdet på skogsindustrins sidoströmmar. Mikrovågsprocessen kan dessutom bidra till lägre energianvändning och kortare processtider. På sikt kan det stärka tillgången till kolfiber och bidra till en mer resurseffektiv produktion i Sverige och Europa.

Förväntat resultat

Projektet ska verifiera konceptet med kemiskt tvärbundna ligninbaserade prekursorfibrer och mikrovågsassisterad tillverkning av kolfiber i laboratorieskala. Resultaten ska ge kunskap om hur materialsammansättning och processförhållanden påverkar fiberstruktur, porositet och mekaniska egenskaper. Projektet ska också ta fram simuleringsbaserade jämförelser av kolfiberkompositer samt underlag för fortsatt utveckling och uppskalning.

Workshopen fokuserar på både grundläggande och tillämpade studier inom cellulosa, nanocellulosa, regenererad cellulosa och cellulosaderivat och äger rum den 10–11 november 2026 i Örnsköldsvik, Sverige.

Vetenskaplig kommitté 2026

Internationella:

BOKU University, Österrike

• Professor Antje Potthast
• Professor Thomas Rosenau

KU Leuven, Belgien

• Professor Pedro Fardim

Aalto-universitetet, Finland

• Docent Michael Hummel

Borregaard, Norge

• Dr Sigvart Evjen

Nationella:

Umeå universitet

• Professor Leif Jönsson

Kungliga Tekniska högskolan

• Professor Gunnar Henriksson
• Dr Jakob Wohlert

Chalmers tekniska högskola

• Professor Gunnar Westman

Mittuniversitetet

• Professor Juha Fiskari

Karlstads universitet

• Docent Björn Sjöstrand
• Docent Helena Håkansson

Valmet AB

• Dr Raquel Bohn Stoltz

Arrangörer:

• Umeå universitet
• Karlstads universitet

Konferenspartners:

• RISE Research Institutes of Sweden
• Domsjö Fabriker (Aditya Birla)
• Bio4Energy

Syfte

Detta projekt syftar till att utveckla ledande luftfilter som möjliggör in situ‑regenerering av kol samt desinfektion av kupéfilter genom resistiv uppvärmning. På så sätt kan filterlivslängden förlängas, vilket minskar både avfall och utsläpp kopplade till filterbyten.

Funktion

Kupéfiltret är en viktig fordonskomponent som förbättrar komfort och säkerhet genom att fånga partiklar och adsorbera gasföroreningar, men byts vanligtvis årligen vilket genererar stora mängder avfall. Kolfiberregenerering kan förlänga filterlivslängden, och både tidigare industripraktik och forskning visar att termisk behandling vid lägre temperaturer kan avlägsna en stor del av VOC:er samtidigt som värmebehandling också inaktiverar mikrober och minskar behovet av kemiska antimikrobiella medel.

Mål

Projekt avser utveckla ledande fibrer för resistiv uppvärmning i filter, vilket möjliggör in situ‑regenerering och desinfektion. Genom att funktionalisera polymerfibrer med grafenoxid, som efter reduktion blir elektriskt ledande, kan icke-vävda filtermaterial värmas effektivt, och RISE har redan utvecklat skalbara processer för rGO‑beläggning (reducerad grafenoxid) som kan användas för fordonsfilter.

Projektpartner

RISE koordinerar och leder projektet, som samlar biltillverkaren Volvo Cars, luftfiltertillverkaren Camfil och LayerOne, som utvecklar avancerade grafenmaterial.