Artiklar och blogginlägg om innovationsledning

När konkurrensen hårdnar och skillnaderna mellan erbjudanden suddas ut, blir frågan hur nya idéer tas om hand avgörande för den långsiktiga konkurrenskraften. För Toyota Material Handling Europe har det blivit allt tydligare att innovation behöver hanteras mer systematiskt än tidigare.

Ekonomipristagarna 2025 visar att innovation är centralt för ihållande ekonomisk tillväxt över hela världen. Men vad krävs egentligen för att öka chanserna för ett framgångsrikt innovationsarbete? Forskningen pekar på öppen kultur och tydliga ramar. – Det handlar om att acceptera utforskande, men inte bara planlöst experimenterande, säger Ingrid Kihlander, senior forskare inom innovationsledning på RISE.

I mitten av juni presenterade regeringen en ny industristrategi – ett avgörande steg för att stärka svenskt teknikledarskap med fokus på innovation och teknikutveckling genom hela kedjan: från forskning till kommersialisering, från labb till lönsamhet. Tempot är centralt, och i centrum för genomförandet står satsningen på excellenskluster – tänkta att samla spets, driva samverkan och bygga upp miljöer i världsklass.

Innovation sker inte av sig själv. För att gå hela vägen från idé till affärsmöjlighet och framgång krävs ledarskap och organisering. Nu finns möjligheten för företag och organisationer att sätta en ny standard och visa vägen för framtidens innovationsarbete med ISO 56001 hos RISE. Frågan är vem som blir först – offentlig sektor eller näringslivet?

Hur leder man innovation i en verksamhet som står mitt i en historisk omställning? För LKAB handlar det inte bara om ny teknik – utan också om att utveckla en organisation som systematiskt kan identifiera möjligheter, fatta kloka beslut och omsätta dem i handling. – Vi brukar säga att allt börjar i gruvan, säger Markus Odevall, innovationsstrateg på LKAB.

I en komplex värld med stora utmaningar framträder vikten av ett kraftfullt forskningsinstitut. RISE gör 2024 ett starkt resultat som möjliggör fortsatta satsningar på spetskompetens och teknikinfrastruktur som är viktiga för Sveriges och Europas konkurrenskraft.

Snabb omställning kräver långsiktiga och hållbara strategier. Genom att kombinera framsyn med stark innovationsledning kan Sverige möta framtida utmaningar och stärka sin globala konkurrenskraft.

De företag som klarar framtidens krav är de som vågar titta bortom det självklara och hantera flera möjliga scenarion. Med rätt verktyg går det att navigera i osäkerhet och ta kontroll över sin framtid – med innovation i centrum.

Regeringen har gett Vinnova i uppdrag att identifiera strategiskt viktiga tekniker som kan stärka Sveriges konkurrenskraft. RISE har medverkat i detta arbete genom att utforska hur framsynsmetodik kan användas för att utveckla nationella prioriteringar och strategier. Resultatet är nu sammanfattat i rapporten Strategiska teknikområden för Sverige, som lyfter fram både nuläget och framtidsutsikterna i ljuset av den snabbt framväxande teknologiska utvecklingen.

Irlands officiella standardiseringsorgan fick vetskap om att det fanns ett specialiserat team i Sverige som certifierade innovationsledare – och bestämde sig för att dra nytta av den expertisen för att ta nästa steg i sin egen användning av innovationsledning. Här är den första irländaren som passerade nålsögat.

Ett nytt affärslandskap växer fram i accelererande fart med fokus på teknisk utveckling och intensifierade klimatförändringar. Samhällsomställningen kommer förändra branscher, industrier och hela samhället enligt Magnus Eriksson, Enhetschef på RISE. Något som ställer ökade krav på strategisk planering och förmåga att blicka framåt.

Har du någonsin undrat varför vissa instruktioner leder till konkret handling medan andra bara skapar förvirring och lämnar människor osäkra?

Hur navigerar man sin organisation i en värld där utvecklingen rör sig i ett aldrig tidigare skådat tempo – och ingen har svaret kring vad som är rätt väg framåt? Ett sätt är att träna organisationen att tänka exponentiellt – och använda erfarenheterna från månkapplöpningen. 

EU-valet närmar sig, och med det möjligheten till ett nytt europeiskt ledarskap som kan påverka RISE:s förmåga att främja hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. Besluten i Bryssel formar industripolitik, sektorsprogram och lagstiftning som är kritiska för innovation och teknikutveckling. RISE, som ett av Europas största forskningsinstitut, betonar behovet av en starkare koppling mellan EU:s forsknings- och industripolitik för att säkerställa Europas ledande position inom hållbar och digital omställning.

Som forskningsinstitut har RISE en nyckelroll att knyta samman akademi och näringsliv. RISE koncernchef beskriver i års- och hållbarhetsredovisningen för 2023 ett år av nysatsningar och fortsatt utveckling av verksamheten.

Vilken roll spelar svenska innovationsföretag för den globala omställningen? En viktig sådan, visar flera undersökningar. Henrik Bagewitz och Leif Lyckebäck från RISE, som mött hundratals innovativa småbolag, berättar om de avgörande faktorerna som höjer chansen att lyckas.

I takt med att diskussionerna kring nästa ramprogram för forskning och innovation (FP10) intensifieras i Bryssel, hörs fler röster som påkallar en betydligt större FP10-budget. Europeiska nätverk som representerar olika intressen och prioriteringar inom forsknings och innovation, sammanstrålar kring ett centralt budskap: en större forsknings- och innovationsbudget är avgörande för EU:s långsiktiga konkurrenskraft. 

I mitt yrkesliv står jag ständigt inför utmaningen att inte bara förstå vad som skapar värde för mig själv, utan också hur jag kan bidra med värde internt på företaget samt för de vi strävar efter att hjälpa. Alltifrån det strategiska lönesamtalet såsom under den där vardagliga kaffekoppen.

Går det att se in i framtiden? Kanske inte i bokstavlig bemärkelse. Men det går faktiskt att planera och bli förberedd för morgondagen på en vetenskaplig grund. 

Nyligen hemkommen från ISPIM:s årliga konferens om innovationsledning snurrar min hjärna av intryck, inspiration och idéer, men också frågor som söker sina svar. En särskild fråga, som  snurrar med extra hög frekvens, handlar om de kompetenser och förmågor som efterfrågas för att orkestrera missionsdrivna innovationsekosystem. 

I november 2022 utsågs Mats Snäll, senior rådgivare vid DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, till Årets innovationsledare vid konferensen Innovationsledning för hållbar omställning som arrangerades av RISE och Vinnova. Under pandemin var Mats Snäll och teamet på DIGG ansvariga för att utveckla digital infrastruktur och tjänsten för covidbevis i samarbete med E-hälsomyndigheten. En teknisk innovation som togs fram under extrema omständigheter.

Nyligen gick den årliga konferensen Transfiere av stapeln. Jag representerade RISE i ”Team Sweden”, med uppgiften att lyfta svenska framgångar i den gröna och digitala omställningen. Ett lätt uppdrag när man kommer från landet med ledartröjan inom både innovation och digitalisering. Men känslan är att vi behöver satsa om vi ska behålla den.

Jag läste återigen ett citat häromdagen: ”förr i världen handlade jobb om muskler, nu handlar det om hjärnan, men i framtiden kommer det att handla om hjärtat”

De befinner sig i en av Sveriges just nu mest expansiva regioner. Men innovation händer trots det inte av sig själv. Piteå Science Park har därför bett RISE att certifiera fem innovationsledare. – I utforskande processer är det superviktigt att veta vart man ska, och certifieringen blir en kvalitetsstämpel på att vi verkligen vet hur vi tar oss dit, säger Greta Wimander, campusstrateg på Piteå Science Park.

Omvärldens krav på hållbarhet och digitalisering motiverar och pressar näringsliv och samhällsaktörer till att förnya sig och utvecklas. Men trots alla goda idéer och projekt har många organisationer svårt att få ut full effekt och värde av sina insatser. Det är helt enkelt ett utmanande arbete, men genom att arbeta systematisk med sina innovationsinsatser ökar sannolikheten att lyckas.

Under sommaren hade jag en diskussion med en kollega om vad begreppet ”Sverige AB” betyder. Definitionen kan vara något i stil med ”ett begrepp som flitigt används från aktörer som vill pådriva en gemensam nationell position i en aktuell europeisk fråga”. Men hur framgångsrika är vi på att influera den europeiska politiken och kan vi bli bättre?

Den globala pandemin visade hur viktigt det är för ett samhälle att ha en god beredskap snabbt kunna ställa om i händelse av en kris. Inte minst blev det tydligt inom vård och omsorg, som även framöver står inför stora utmaningar. Samtidigt arbetar industrisektorn med sin förmåga till omställning – vad kan man lära av varandra?

Verksamheters förmåga till innovation och att ställa om är helt avgörande för en hållbar tillväxt och för den enskilda verksamhetens fortsatta relevans. Omställningen rör alla branscher och det finns inte tid att vänta men att ta sig an omställningen väcker frågor: Vilken kompetens behövs? Hur kommer nya regelverk påverka? Hur kommer vi i gång?

På RISE arbetar 3000 problemlösare med samhällets viktigaste utmaningar. En del av det praktiska arbetet sker i RISE innovationsverkstad i Uppsala. Där bidrar Tomas Reilander och hans två kollegor med 40–50 nya innovationer om året – allt från små redskap till autonoma fordon.

För att kunna möta de utmaningar som digitaliseringen, den demografiska utvecklingen och industrins omställning innebär på arbetsmarknaden, behöver offentliga aktörer utforska nya sätt att hantera livslångt lärande och kompetensförsörjning. I projektet DINO och rapporten Att bädda för innovation ger RISE en nulägesanalys av innovation i offentlig sektor och förutsättningar som krävs för att innovationsprojekt ska skapa långsiktigt värde. Slutsatserna ligger till grund för utvecklingen av ett verksamhetsanpassat stöd som ska sänka trösklarna för att komma i gång med innovationsarbete och öka värdet i innovationsprojekt hos offentliga aktörer.

I runda slängar 70 procent av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från våra städer. Samtidigt beräknas 85 procent av Europas befolkning bo i städer 2050, i Sverige 93 procent. Det är siffror som med all tydlighet visar varför kraftigt reducerade utsläpp är ett måste. I Malmö tar man systeminnovation till hjälp för att tackla utmaningen.

Policylabb används för att testa, utveckla och utvärdera ny teknik i kombination med regler och policys som kan fungera både som möjliggörare och hinder. Labbet är flitigt efterfrågat och här pågår en rad projekt, inte minst kring autonoma fordon.