Näringsmässiga styrkor och svagheter hos växtbaserade mejerianaloger

Med målet att klargöra de näringsmässiga kvaliteten hos växtbaserade mejerialternativ på den svenska marknaden har forskare vid RISE samlat in information om mer än 200 mejerianaloger, dvs. produkter utvecklade för att efterlikna och ersätta mejeriprodukter. Här sammanfattas några viktiga budskap från denna forskning, baserat på två vetenskapliga publikationer (Moshtaghian et al. 2024 och Moshtaghian et al. 2025).

Vad är det nya i vår forskning?

Kartläggningen av den näringsmässiga kvaliteten på växtbaserade mejerialternativ har hittills mest fokuserat på mjölkersättningar. I vår studie går vi bortom bara drycker och inkluderar produkter även inom andra kategorier, inklusive yoghurt, ost, grädde, fettpålägg och glass.

Vad kan vi säga om den övergripande näringskvaliteten hos dessa produkter?

Mjölk och mejeriprodukter är en hörnsten i den nordiska kosten och viktiga källor till protein, kalcium, vitamin B2, D, B12 och jod. Växtbaserade mejerialternativ måste matcha mejeriprodukternas näringsprofil om de ska användas som fullvärdiga ersättare i kosten. Växtbaserade mejerialternativ på den svenska marknaden innehåller dock i allmänhet lägre proteinhalt (med undantag för sojabaserade drycker) och försumbara mängder mineraler och vitaminer, om de inte berikas.

Betyder detta att konsumenterna alltid bör välja berikade produkter?

Ja, och särskilt om man äter en vegansk kost, där till exempel andra källor till vitamin B12 eller D är sällsynta. För närvarande finns det dock inte berikade alternativ för alla växtbaserade mejerialternativ. Till exempel är över 70% av de växtbaserade mjölk- och yoghurtalternativen berikade med vitamin D, B12 och kalcium i Sverige, medan ingen av gräddprodukterna och glassarna är det. Vissa produkter är berikade med endast ett näringsämne, till exempel växtbaserade bredbara smörgåspålägg som är berikade med vitamin D, eller ostalternativ med vitamin B12.

Det är positivt att växtbaserade alternativ till produkter som konsumeras i stor utsträckning, såsom mjölk och yoghurt, oftast berikas i Sverige. Detta gäller dock endast konventionella produkter. Ekologiska växtbaserade mjölk- och yoghurtalternativ får enligt lag endast berikas med D-vitamin. Konsumenterna bör därför vara medvetna om att regelbunden konsumtion av dessa produkter kan påverka intaget av viktiga vitaminer och mineraler från kosten.

Växtbaserade mjölkalternativ är den största produktgruppen som analyserats i denna studie, kan vi säga något mer specifikt om dem?

Vi identifierade växtbaserade mjölkalternativ baserade på minst sju olika råvaror, och blandningar av dem. Havrebaserade mjölkalternativ är vanligast, följt av drycker baserade på sojaböna och mandel. De växtbaserade dryckernas näringsprofil kännetecknas av generellt lägre innehåll av energi, mättat fett, protein och socker än mjölk, vilket också stämmer med bilden från vad andra författare har observerat baserat på innehållet i produkter i sex olika europeiska länder (Siegrist et al., 2024).

Är alla växtbaserade alternativ till mejeriprodukter lika näringsrika?

På samma sätt som för mejeriprodukter varierar näringskvaliteten mellan olika produkttyper, även bland växtbaserade mejeriprodukter. Produkter som kan förväntas konsumeras dagligen, t.ex. växtbaserade mjölk- och yoghurtalternativ, har bättre näringsprofiler med lägre energi- och fettinnehåll. Växtbaserade yoghurtar ger mest protein per kalori, men för att minska sockerkonsumtionen bör man välja ej smaksatta alternativ. Å andra sidan är växtbaserade alternativ till ost kaloririka och innehåller mycket salt. Grädde, fettpålägg och glass är generellt produkter som bör konsumeras i små mängder, vilket också gäller för de växtbaserade alternativen. 

Hur fungerar Nyckelhålet för växtbaserade mejerialterantiv?

Vi har tittat på hur väl växtbaserade mejerialternativ på den svenska marknaden kvalificerar sig för näringsmärkning på förpackningens framsida, såsom det nordiska Nyckelhålet och Nutri-Score. Vissa mejerialternativ, till exempel smaksatta växtbaserade mjölkanaloger, växtbaserade alterantiv till färskost, bredbara fetter som innehåller växtsteroler och växtbaserade glassalternativ, omfattas inte av Nyckelhålet. Trots detta fanns de flesta växtbaserade alternativen som uppfyllde nyckelhålskriterierna bland växtbaserade matfettsblandningar (37%), följt av mjölkalternativ (16%). I yoghurtkategorin var det bara en växtbaserad produkt som uppfyllde kriterierna för Nyckelhålet. Det finns med andra ord endast ett begränsat antal växtbaserade mejerialternativ på den svenska marknaden som skulle kunna märkas som ”hälsosammare val” enligt Nyckelhålet.

När vi jämförde Nyckelhålet med Nutri-Score (som inte är godkänt i Sverige men som används i andra EU-länder) fann vi att Nyckelhålet och Nutri-Score ofta skilde sig åt avseende antal produkter som utifrån respektive system kan anses ha optimal näringskvalitet. Detta belyser skillnader i bedömningskriterier för de två märkningssystemen, vilket medför potentiella konsekvenser för konsumentvägledningen beroende på vilket system som tillämpas.

Finns det plats för växtbaserade mejerialternativ i en hälsosam och hållbar kost?

De nyligen publicerade svenska kostråden betonar mejeriprodukternas roll i en hälsosam kost och föreslår att man väljer mjölk med låg fetthalt och fermenterade produkter. Även om mjölkproduktionen släpper ut mycket växthusgaser kan betande kor i öppna landskap, vilket är vanligt i Sverige, ha en positiv effekt på den biologiska mångfalden.

Kostråden rekommenderar att konsumenter som ersätter mejeriprodukter med växtbaserade alternativ alltid väljer berikade produkter. De som äter ekologiska växtbaserade alternativ måste få i sig vitamin B2, vitamin B12 och kalcium från andra livsmedel eller kosttillskott.

Blogginlägget har författats av Marta Bianchi och Susanne Bryngelsson. 

Referenser

• Hanieh Moshtaghian, Elinor Hallström, Marta Bianchi, and Susanne Bryngelsson. Application of Nordic Keyhole and Nutri-Score for assessment of nutritional quality of plant-based dairy analogues >> .
• Hanieh Moshtaghian, Elinor Hallström, Marta Bianchi, and Susanne Bryngelsson. Nutritional profile of plant-based dairy alternatives in the Swedish market >>
• Swedish food based dietary guidelines on dairy foods >>