Från rest till resurs: maten vi slänger och möjligheterna vi missar

En miljon ton livsmedelsavfall per år motsvarar över 100 kilo per person och påverkar klimat, resurser och plånböcker (Livsmedelsverket, 2023). Globalt står livsmedelsförluster för hela 8–10 procent av alla växthusgasutsläpp (Livsmedelsverket, 2023). Frågan uppmärksammas även världen över. Varje år den 29 september sker internationella matsvinnsdagen, initierad av FN, för att påminna om matsvinnets betydelse för både miljö och livsmedelssäkerhet.

En ny rapport från Naturvårdsverket visar vilken enorm klimat- och miljöpotential som finns i att se rester som resurser. Om vi helt kunde förebygga livsmedelsavfall i handeln, grossistledet, hushållen och storköken skulle Sverige årligen spara 1,47 miljoner ton koldioxidekvivalenter – cirka 142 kilo per person. Tar man med förluster från primärproduktionen och förädlingen inom livsmedelsindustrin ökar potentialen till 1,8–2,2 miljoner ton CO₂e per år. Rapporten pekar också ut att kött och chark står för störst klimatpåverkan, medan frukt och grönt även innebär en förlust av stora vattenresurser när de går till spillo (Naturvårdsverket, 2025). Slutsatsen är enkel: råvaror som används fullt ut ger både minskad resursförbrukning och bättre lönsamhet. Vi har inte längre råd att låta maten gå förlorad, särskilt inte ur miljö- och samhällssynpunkt. 

Utmaningarna börjar redan på gården men fortsätter fram till konsument. En frostnatt kan förstöra delar av skörden, och exempelvis frukt och grönt ratas för att de inte är tillräckligt “perfekta” för handeln (Jordbruksverket, 2023). Men de hade istället kunnat bli juicer, puréer eller torkade ingredienser – produkter för nyfikna konsumenter eller för de tre miljoner offentliga måltider som serveras varje dag, och som ska vara både hållbara och näringsrika (MatTanken, 2024).

I butiker och grossistled handlar det om att bättre matcha utbud med efterfrågan. Med smarta digitala system, bättre rutiner och inköpsprognoser, och samarbeten med organisationer som tar hand om överskott kan maten räddas, bli nya måltider eller delas ut i matkassar.

Även i skolor, sjukhus och äldreboenden finns utmaningar med stora mängder mat som inte alltid äts upp. Offentliga måltidskockar är idag både kreativa och modiga: de ordnar salladsbarer, brödbufféer och små rätter på rester från gårdagens måltider som blir näringsrika inslag i menyn, som i detta exempel på Vasaskolan i Skövde.

Måltidsmiljön spelar också stor roll. En lugn och trivsam matsal där gästerna har tillräckligt med tid att äta upp minskar tallrikssvinnet. Mindre men mer näringstäta portioner till äldre och sjuka med liten aptit kan bidra till att maten faktiskt äts upp. Genom planering, rätt portionsstorlek och rutiner för återanvändning kan matsvinnet minska och maten smaka bättre för alla.

Restauranger tampas ofta med bufférester och råvaror som blir liggande. Här hjälper flexibla menyer, doggy bags och smart råvarurotation. Majoriteten av kockarna kan hushålla med råvarorna, men svinn riskerar att uppstå när tiden är knapp, orken tryter eller felaktiga beslut tas vid inköp, menyplanering och lagring. När gästerna uppmuntras till svinnsmarta val – som att ta mindre portioner, testa smakbitar eller ta med rester hem – minskar svinnet ännu mer. Små nudges kan göra stor skillnad, detta gäller givetvis även i offentliga måltider.

Men den största delen av matsvinnet uppstår fortfarande i hemmen. Ingen vill slänga mat, men vi gör det ändå – för att vi är trötta, förlitar oss på bäst före-datum, handlar för mycket eller låter rester bli bortglömda i kylen. Med bättre planering, flexibel matlagning och rätt förvaring kan alla bidra. Ett enkelt knep i hemmen är att ha en “restfest” mitt i veckan: ät upp det som finns och komplettera vid behov. Rotfrukter kan bli soppa, en trött banan blir smoothie och gårdagens köttfärssås förvandlas till lasagne med linser. Fantasin är den enda gränsen! Med rätt kyltemperatur (helst fyra grader) och smart förvaring håller maten längre och mer hamnar på tallriken (Livsmedelsverket, 2023). Tio miljoner invånare innebär tio miljoner små förändringar som tillsammans blir en stor skillnad.

Hur vi pratar om maten spelar också roll. Vi behöver se maten som en värdefull resurs, inte som något som i vanlig ordning kan förpassas till soporna. Matsvinn är en outnyttjad möjlighet – till att göra mer av det vi redan har. Dessutom stärker detta tänk vår beredskap: varje kilo mat som når våra tallrikar minskar beroendet av nyproducerade och importerade råvaror. 

På RISE hjälper vi företag, myndigheter och organisationer att förstå var och varför maten går förloras i livsmedelskedjan, vi identifierar orsakerna och hittar lösningar. Genom samarbeten mellan forskning, näringslivs och offentlig sektor, kan vi utveckla resurseffektiva processer och cirkulära affärsmodeller. De som vill och vågar tänka innovativt inom livsmedelsbranschen rustar sig på så sätt för vår föränderliga samtid, och en osäker framtid. 

Är du intresserad av att veta mer?

Välkommen att kontakta någon från RISE expertteam inom området resurseffektiva och cirkulära livsmedelssystem: Karin Östergren, Lisa Mattsson, Maria Nehme O’Neill Pegah Amani, Mehran Rad Naseri och Mia Bonnevier Ydholm. 

Referenser

Europaparlamentet. (2025). Parliament adopts new EU rules to reduce textile and food waste. [Parliament adopts new EU rules to reduce textile and food waste | Nyheter | Europaparlamentet]. 

Jordbruksverket. (2023). Pilotstudie om matsvinn och restprodukter i livsmedelsindustrin. [Pilotstudie om matsvinn och restprodukter i livsmedelsindustrin.].

Jordbruksverket. (2024). Slutrapport om livsmedelsförluster. [Slutrapport om livsmedelsförluster - Resultat och åtgärder för att mer ska bli mat].

Klimat 2030. (2024). Vasas Krisp och Krubb: En ny upplevelse i skolmatsalen. SWITCH Food Hub Sverige. Tillgänglig på: https://www.switchfoodhub.com/post/vasas-krisp-och-krubb-en-ny-upplevelse-i-skolmatsalen [Hämtad 25 september 2025].

Livsmedelsverket. (2023). Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn 2030. [FLER GÖR MER - Handlingsplan för minskat matsvinn 2030].

MATtanken/Landsbygdsnätverket (2024). 3 miljoner måltider. Tillgänglig på: https://play.mediaflowpro.com/ovp/16/57GENL1AZ2 [Hämtad 25 september 2025].

Rousta, K., Nehme O'Neill, M., Melin, P., Stading, M. & Östergren, K. (2025). Reviving Food Resources: Enabling Upcycled Food Production in Sweden. RISE Report 2025:63. Borås: RISE Research Institutes of Sweden. [Forskningsrapport].

Östergren, K. & Fjäll, S. (2025). Miljöpåverkan av livsmedelsavfall i Sverige. Naturvårdsverket. [Miljöpåverkan av livsmedelsavfall i Sverige, ISBN 978-91-620-7176-9].