Kontaktperson
Jeanette Nilsson
Projektledare
Kontakta JeanetteAI-agendan – Accelererad AI-användning i Sverige
Inom AI-agendan har vi tagit fram ett antal förslag utifrån fem olika områden för att öka användningen av AI i Sverige. Här presenterar vi förslagen i korthet.
Övergripande nationella satsningar
- Satsa långsiktigt på grundläggande AI-forskning i Sverige.
För att långsiktigt säkerställa kompetens, attrahera talang och internationella investeringar, och möjlighet att utnyttja de senaste resultaten i produkter och tjänster, krävs omfattande grundforskning inom AI. - Ökad samverkan
Skapa och intensifiera samarbeten genom att utlysa nationella kraftsamlingar runt AI inom samhällsbärande områden: Klimat, demokrati, och vård och omsorg. - Svenskt AI-Center
Baserat på existerande satsningar, skapa ett Svenskt AI Center så att expertis och erfarenheter kan delas och AI kan implementeras effektivt. Expertis och erfarenhet av att tillämpa AI är bristvara. Lösningar och erfarenheter måste delas mellan alla aktörer inom industri och offentlig sektor för snabb utveckling i Sverige. Genom att skapa en gemensam miljö med brett fokus som inkluderar AI-teknologier, system och mjukvaruplattformar för AI, affärs- och AI-systemdesign, och organisation av AI-drivna verksamheter kan kunskap, risk och resurser delas. - "Use case factory"
Baserat på existerande satsningar, skapa en “Use case factory” - en plattform där goda exempel på tillämpningar av AI i olika branscher kontinuerligt uppdateras och skapas. Vi behöver inspirera och visa på de positiva möjligheter som AI ger. Samtidigt ges allmänheten en ny möjlighet att förstå tillämpningar och utmaningarna, och erfarenheter om hur AI kan implementeras kan delas mellan aktörer. - Målbild och mätetal
Skapa en användbar målbild, mätetal, och plan för effekter av användning av AI i företag och offentlig sektor i Sverige. För att få överblick över AI-användningen i Sverige, dess påverkan och utveckling behöver vi utveckla mått på AI-aktivitet och investeringar som kontinuerligt kan följas upp 2025 och 2030. - Strategiskt och inkluderande
Fortsätta driva ett aktivt strategiskt arbete inom AI som är inkluderande och tvärsektionellt. - Engagera
Vi behöver fortsätta engagera ännu fler svenska aktörer för att arbeta tillsammans underhålla och vidareutveckla en AI-agenda för Sverige som hela tiden anpassar sig till förändringar och nya lärdomar.
Allmänheten, civilsamhälle och människan i en digital tid
- Förståelse och medvetenhet
Öka förståelsen och medvetenheten om AI och implikationer, möjligheter, risker och begränsningar för individer och samhälle genom kraftsamlande aktiviteter med och genom civilsamhällets aktörer. - Inkludering
Öka digitalt innanförskap och inkludering för att möjliggöra för invånare i Sverige att ta del av AI-tjänster och service genom folkbildningsinsatser. Exempelvis bibliotek, medborgarkontor och public service kan bli viktiga aktörer för att utbilda och uppmuntra ansvar och framåtanda. - AI-driven automatisering
Uppmuntra intresseföreningars, fackförbunds och civilsamhällets samtal kring frågor om hur AI-driven automatisering påverkar samhälle, arbetsliv och den omställning som krävs för den enskilda och för yrkeskollektiven.
Näringsliv och offentlig sektor
- “Upskill och reskill” för att klara omställningen av arbetslivet.
Kompetens är en nyckel för att lyckas ställa om samhället och anpassa verksamheter när mer avancerad informationsdelning och data ger nya möjligheter till arbetssätt och beteenden. Därför behöver samhällets parter arbeta strategiskt och stödjande vad gäller att ge kompetensförstärkning för dem som är på arbetsmarknaden och att ge stöd för att skaffa sig ny kompetens inom nya områden. Omställningsfonder, yrkesutbildningar och universitet har ett särskilt ansvar tillsammans med arbetsmarknadens parter. - Digital AI-guide
Ta fram en digital AI-guide, som innehåller riktlinjer och praxis som stödjer en ändamålsenlig och hållbar utveckling och användning av AI-lösningar inom offentlig förvaltning och näringsliv. Inledningsvis bör AI-guiden prioritera de områden där det finns störst behov och stödja tillämpad AI-utvecklingens olika faser bland annat inom områdena etik, rättsligt, säkerhet, arkitektur, datahantering och upphandling. - Utbildning
Säkerställ att det finns särskilda utbildningar för beslutsfattare och ledare i företag och offentlig verksamhet för att säkerställa att AI utnyttjas på rätt sätt i verksamhet och att omställningen kan ledas. - Rådgivare och förändringsledare
Säkerställ att det finns AI-rådgivare och förändringsledare för offentlig sektor, fack och för olika branscher. AI-satsningar inom offentlig sektor, fackförbund och branscher behöver koordineras och drivas mot en vision. Dessa rådgivare behöver också finnas på interkommunal och regional nivå. - Innovationsplattformar för samverkan
Skapa innovationsplattformar för samverkan mellan AI-företag och offentlig sektor. Underlätta för AI-företag att jobba tillsammans med offentlig sektor i offentlig sektor genom innovationsplattformar. Innovativa AI-företag behöver på ett enkelt sätt komma in som leverantör inom offentlig sektor. Ett första steg är exempelvis Challengeplattformen, en ”anslagstavla” där offentlig sektor lägger ut problem och utmaningar, och företag (även offentliga aktörer) kan komma med lösningar, utökas. Ett annat är hackaton där behovsägare och leverantörer möts. - Digital AI-infrastruktur för Sverige
Baserat på existerande initiativ, skapa en svensk digital AI infrastruktur med gemensamma standarder, där data och tjänster kan delas med säkerställd integritet och dataskydd. En gemensam svensk plattform är nödvändig för att hjälpa offentliga aktörer få ordning på sin data, sina tjänster och koppla ihop sina verksamheter sinsemellan och med näringslivet. Detta innehåller också
- En för myndigheter gemensam dataportal. Genom att exempelvis utveckla öppnadata.se kan en ny möjlighet att dela data skapas. Stöd för att tillgängliggöra stängd data med tillhörande licenser, eller data som innehåller känslig information och behöver säkras.
- Ge uppdrag åt det offentliga att strukturera och tillgängliggöra data så att den blir åtkomlig för vidare användning och innovation i samverkan med näringsliv m. fl. Svenska myndigheter behöver få ett uppdrag att göra data tillgängligt i enlighet med datadelningskraven i Öppna data-direktivet.
- Livslångt lärande
Satsa på och underlätta livslångt lärande inom AI. Vi behöver goda förutsättningar för omskolning och vidareutbildning under hela arbetslivet för att säkerställa den breda AI kompetens som behövs i hela samhället, särskilt nu under en övergångsperiod. Vi kan dra lärdomar av hur befintliga insatser lyckats och justera dem för att öka effekten, exempelvis genom att skapa certifikat och involvera företag i utbildningarna. Ett konkret förslag är att
- Utveckla en öppen plattform för modulutbildningar som människor lätt kommer åt genom till exempel sin smartphone i syfte att göra kunskapshöjande insats lättillgänglig och lustfylld.
- Viktigt med utbildningar som ger högskolepoäng för att säkerställa kvalitet och höjd.
Utbildning och forskning
- Satsning på grundforskning och AI-spetskompetens
För att vara ledande på tillämpning av AI krävs det både spetskompetens och egen grundforskning, annars kommer man alltid ligga efter. Grundforskning kräver långsiktighet och ger möjlighet att vara förberedd inför kommande genombrott och teknikskiften. - AI-kunskap för framtida generationer
Tillse att elever ges tillräcklig kunskap och förståelse för AI och digitalisering samt dess konsekvenser så att de kan vara aktiva och kritiska samhällsmedborgare. Vi behöver ge framtida generationer förutsättningar att leva och verka i ett allt mer digitaliserat, automatiserat och datadrivet samhälle. Skolverket bör i samråd med universitet med djup och bred AI kompetens löpande se hur läroplaner kan användas eller ändras för att stödja detta, utan att kräva total omorganisation av lärarutbildningar. Lärosätena bör ta fram relevant kompetensutvecklingsmaterial och kontinuerligt vidareutbilda lärare. - Ökad förståelse genom civilsamhället
Öka förståelsen och medvetenheten om AI samt implikationer, möjligheter och begränsningar för individer och samhälle genom kraftsamlande aktiviteter med och genom civilsamhällets aktörer. - AI-kompetenta lärare på lärosäten
Bygg kritisk massa på lärosäten av AI-kompetenta lärare med egen erfarenhet från forskning, undervisning och tillämpning av AI. Vi behöver inte bara forskare och doktorander inom AI för att säkerställa tillgång till kompetens, utan också skickliga lärare med praktisk erfarenhet av att tillämpa AI. - Nationellt curriculum för AI
Ta fram ett nationellt curriculum för AI liknande ACMs Computer Sciende Curriculum. En gemensam bild av vad AI-ämnet innehåller skulle underlätta design av kurser och utbildningar samt för arbetsgivare att förstå vad som menas med olika utbildningar. Utifrån ett gemensamt curriculum är det möjligt att kartlägga vad olika kurser och aktiviteter ger samt identifiera behov som inte täcks idag. Vi föreslår att existerande aktörer och initiativ får i uppdrag att ta fram ett sådant curriculum. - Tillämpningsnära AI-utbildningar
Utveckla yrkes- och rollspecifik utbildning inom AI, samt utöka incitamenten att skapa mer företags- och tillämpningsnära AI-utbildningar. Det finns ett stort behov av denna typ av utbildningar, och i dagsläget finansierar svenska större bolag utbildningar på universitet och lärosäten utanför Sverige då det inte finns inom landet. - Tvärvetenskap och multidisciplinär forskning
Satsa på inter- och multidisciplinär forskning med AI i fokus som kan driva både disciplinär och AI-forskningen framåt. Med satsningar på multidisciplinär forskning inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige kan vi driva både AI forskning och forskning inom viktiga områden framåt, samtidigt som vi identifierar samhällsrelevanta problem att lösa, genererar datamängder som kan användas och ny kunskap som kan integreras i samhället. Inom ramen för detta bör
- Universiteten skapa tvärvetenskapliga utbildnings- och forskarskoleprogram.
- Forskningsfinansiärer prioritera tvärvetenskapliga utlysningar.
- AI definieras som ett eget forskningsområde hos forskningsfinansiärer.
- Finansiering
Uthållig finansiering och sammankoppling av data- och AI-labb – forskning i samverkan med samhällets aktörer behöver plattformar för integration av data, modeller och AI-metoder samt verksamhet som integrerar forskning och tillämpning. Då det finns ett stort värde i att inte bara göra data, metoder och modeller tillgängliga utan också att dessa kopplas samman föreslås att Vinnova ges i uppdrag att uthålligt finansiera och koordinera sådana AI-labb. - Delade tjänster mellan företag och akademi
Skapa förutsättningar och incitament för delade tjänster mellan företag och akademi för att stärka kunskapsöverföring och säkerställa tillgång på kompetens. Vi kan skapa konkurrenskraft, kompetensspridning och kunskapsdelning genom att tillåta och underlätta för svenska forskare och yrkesverksamma att ha tjänster både i akademin och hos företag. Vi föreslår också att vi skapar fler möjligheter för experter i industrin att bli affilierade utbildare vid universiteten. AI kräver praktisk erfarenhet för att tillämpas. Denna erfarenhet behöver förmedlas i våra utbildningar. För att sprida kompetens från universiteten föreslår vi även att man ökar möjligheter för AI-praktik, där studenter eller forskare vid universitet och högskolor ges tillfälle att hjälpa till med att öka kunskapen om och implementera tillämpningar av AI genom praktiska initiativ. Vi behöver synliggöra och prioritera denna typ av satsningar och förändra pensionssystemet så att dessa utbyten inte missgynnar individer.
Infrastruktur och möjliggörande regelverk
- Anpassa lagar
Säkerställa att lagar är anpassade till en ny verklighet där AI är en naturlig del av samhället. EU behöver kartlägga och justera befintliga regelverk med bibehållet dataskydd och säkerställa att det finns rättsliga förutsättningar för försöksverksamhet inom AI och att AI kan införas effektivt i samhället. Det behövs ett tätare samarbete och dialog mellan näringsliv, offentlig verksamhet, och regeringskansliet för att på lika villkor få ta del av och delge information i exempelvis EU-sammanhang. Vi behöver också:
- Ta fram riktlinjer och best-practices för att tillämpa AI på ett juridiskt korrekt sätt. De juridiska utmaningarna är många – dataskydd, patent, skadeståndsansvar, produktsäkerhet m.m. - och skapar stor osäkerhet som kan hämma implementationen av AI. Riktlinjer och best-practices skulle kunna öka användningen avsevärt.
- Ta fram enkla och tydliga exempel på hur personuppgifter på ett juridiskt säkert sätt kan hanteras. Värdet i data går förlorat om vi inte vågar använda det. Vi föreslår att Datainspektionen ges detta uppdrag, i stil med det uppdrag som getts Finansinspektionen kring finansiella institutioners datahantering.
- Klargör det juridiska ansvaret i ett allt mer automatiserat beslutsfattande.
- Industriell forskning och tillämpad AI
Bygg upp infrastruktur för industriell forskning inom AI och tillämpad AI. Det finns viss finansiering för infrastruktur för akademisk AI forskning i Sverige, men inte i tillräcklig utsträckning för industriell forskning och tillämpad AI. Regering tillsammans med Svensk industri behöver säkerställa att tillgängliga resurser finns för att utveckla skarpa AI-tillämpningar. - Nationella testbäddar
Ta fram nationella testbäddar, anonymiserade datamängder och miljöer där myndigheter, företag och andra organisationer kan öva på och kvalitetssäkra sin AI-användning. Särskilt AI-tillämpningar inom offentlig sektor behöver kvalitetssäkras innan den sätts i drift på stor skala. Genom att underlätta testning kan vi få ut AI i offentlig sektor snabbare och säkrare. - Testsystem för IoT och tillämpad AI
Upprätta ett storskaligt cellulärt testsystem för IoT och tillämpad AI. Sverige ligger långt framme inom IoT och 5G, infrastrukturer där många AI tillämpningar kommer att finnas och samla in data. Vi kan dra nytta av vår position genom att upprätta ett testsystem där forskning, industri och offentlighet kan utveckla och testa ideer, tillämpningar och metoder.
