AI-agendan – Accelererad AI-användning i Sverige

1. Skapa och intensifiera samarbeten genom att utlysa nationella kraftsamlingar runt AI inom områden: Klimat, demokrati, och vård och omsorg.

2. Baserat på existerande satsningar, skapa ett Svenskt Center of Excellence inom AI så att expertis kan delas och AI kan implementeras effektivt. Expertis och erfarenhet av att tillämpa AI är bristvara. Lösningar och erfarenheter måste delas mellan alla aktörer inom industri och offentlig sektor för snabb utveckling i Sverige. Genom att skapa en gemensam miljö med fokus på excellens inom AI-teknologier, system och mjukvaruplattformar för AI, affärs- och AI-systemdesign, och organisation av AI-drivna verksamheter delar vi på kunskap, risk och resurser. 

3. Baserat på existerande satsningar, skapa en “Use case factory” – en plats där goda exempel på tillämpningar av AI i olika branscher kontinuerligt uppdateras och skapas. Vi behöver inspirera och visa på de positiva möjligheter som AI ger. Samtidigt ges allmänheten en ny möjlighet att förstå tillämpningar och utmaningarna, och erfarenheter om hur AI kan implementeras kan delas mellan aktörer.

4. Skapa användbara mätetal, målbild och plan för AI-användning i företag och offentlig sektor i Sverige. För att få överblick över AI-användningen i Sverige, dess påverkan och utveckling, behöver vi utveckla mått på AI-aktivitet och investeringar som kontinuerligt kan följas upp 2025 och 2030.

5. Fortsätt driva ett aktivt AI-agendaarbete som är inkluderande och tvärsektionellt. Vi behöver fortsätta engagera ännu fler svenska aktörer för att arbeta tillsammans och uppfylla en AI-agenda för Sverige som hela tiden anpassar sig till förändringar och nya lärdomar.

6. Öka förståelsen och medvetenheten om AI och implikationer, möjligheter och begränsningar för individer och samhälle genom kraftsamlande aktiviteter med och genom civilsamhällets aktörer.

7. Öka digitalt innanförskap och inkludering för att möjliggöra för invånare i Sverige att ta del av digitala tjänster och service genom folkbildningsinsatser. Exempelvis bibliotek, medborgarkontor och public service kan bli viktiga aktörer för att utbilda och uppmuntra ansvar och framåtanda.

8. Uppmuntra intresseföreningars, fackförbunds och civilsamhällets samtal kring frågor om AI och automatiseringens påverkan på samhälle, arbetsliv och omställningen som krävs för den enskilda och för yrkeskollektiven. 

9. Ta fram en digital AI-guide, som innehåller riktlinjer och praxis som stödjer en ändamålsenlig och hållbar utveckling och användning av AI-lösningar inom offentlig förvaltning och näringsliv. Inledningsvis bör AI-guiden prioritera de områden där det finns störst behov och stödja tillämpad AI-utvecklingens olika faser, bland annat inom områdena etik, juridik, säkerhet, arkitektur, datahantering och upphandling. 

10. Säkerställ att det finns AI-rådgivare och förändringsledare för offentlig sektor, fack och för olika branscher. AI-satsningar inom offentlig sektor, fack och branscher behöver koordineras och drivas mot en vision. Dessa rådgivare behöver också finnas på kommunal och regional nivå. Utöver detta behövs särskilda utbildningar för beslutsfattare och ledare i företag och offentlig verksamhet för att säkerställa att AI utnyttjas på rätt sätt i verksamhet och att omställningen kan ledas.

11. “Upskill och reskill” för att klara omställningen av arbetslivet. Kompetens är en nyckel för att lyckas ställa om samhället och anpassa verksamheter när mer avancerad informationsdelning och data ger nya möjligheter till arbetssätt och beteenden. Därför behöver samhällets parter arbeta strategiskt och stödjande vad gäller att ge kompetensförstärkning för dem som är på arbetsmarknaden och att ge stöd för att skaffa sig ny kompetens inom nya områden. Omställningsfonder, yrkesutbildningar och universitet har ett särskilt ansvar tillsammans med arbetsmarknadens parter.

12. Skapa nya ingångar för AI-företag i offentlig sektor och myndigheter genom innovationsplattformar. Innovativa AI-företag behöver på ett enkelt sätt komma in som leverantör inom offentlig sektor. Vi föreslår att exempelvis Challengeplattformen, en ”anslagstavla” där offentlig sektor lägger ut problem och utmaningar, och företag (även offentliga aktörer) kan komma med lösningar, utökas.

13. Skapa en svensk digital AI-infrastruktur med gemensamma standarder, där data och tjänster kan delas med säkerställd integritet och dataskydd. En gemensam svensk plattform är nödvändig för att hjälpa offentliga aktörer få ordning på sin data, sina tjänster och koppla ihop sina verksamheter sinsemellan och med näringslivet. Detta innehåller också:

–    En för myndigheter gemensam dataportal. Genom att exempelvis utveckla dataportal.se kan en ny möjlighet att dela data mellan myndigheter skapas. Stöd för att dela stängda data med tillhörande licenser, eller data som innehåller känslig information och behöver säkras.
–    Ge uppdrag åt det offentliga att i samverkan med näringslivet strukturera och tillgängliggöra data så att den blir åtkomlig för vidare användning och innovation. Svenska myndigheter behöver få ett tydligt uppdrag att göra data tillgängligt i enlighet med datadelningskraven i PSI-direktivet (EU-direktiv med syfte att göra offentlig information mer tillgänglig.)

14. Satsa på och underlätta livslångt lärande inom AI. Vi behöver goda förutsättningar för omskolning och vidareutbildning under hela arbetslivet för att säkerställa den breda AI-kompetens som behövs i hela samhället, särskilt nu under en övergångsperiod. Vi kan dra lärdomar av hur befintliga insatser lyckats och justera dem för att öka effekten, exempelvis genom att skapa certifikat och involvera företag i utbildningarna. Ett konkret förslag är att utveckla en öppen plattform för modulutbildningar som människor lätt kommer åt genom till exempel sin smartphone i syfte att göra en kunskapshöjande insats lättillgänglig och lustfylld.

15. Tillse att elever ges tillräcklig kunskap och förståelse för AI och dess konsekvenser så att de kan vara aktiva och kritiska samhällsmedborgare. Vi behöver ge framtida generationer förutsättningar att leva och verka i ett allt mer automatiserat och datadrivet samhälle. Skolverket bör se hur läroplanen kan användas eller ändras för att stödja detta, och universiteten ta fram kompetensutvecklingsmaterial till och utbilda lärare.

16. Bygg kritisk massa på Universitet och Högskolor av lärare som kan använda AI-metoder och har egen erfarenhet från forskning och tillämpning. Vi behöver inte bara forskare och doktorander inom AI för att säkerställa tillgång till kompetens, utan också skickliga lärare med praktisk erfarenhet av att tillämpa AI och att lärosätena ges i uppdrag att säkerställa detta.

17. Ta fram ett nationellt curriculum för AI. Ett gemensamt curriculum för AI skulle underlätta all utbildning inom AI. Vi föreslår att existerande aktörer och initiativ får i uppdrag att ta fram ett sådant curriculum.

18. Utveckla yrkes- och rollspecifik utbildning inom AI, och utöka incitamenten till att skapa mer företags- och tillämpningsnära AI-utbildningar för små och stora företag. Det finns ett stort behov av denna typ av utbildningar, och i dagsläget finansierar svenska större bolag utbildningar på universitet och lärosäten utanför Sverige då det inte finns inom landet. Utbildningar behöver förändras så att fler som studerat på universitet och högskolor har kompetens som är uppdaterad och kan tillföra nya kunskaper till industrin. 

19. Satsa på inter- och multidisciplinär forskning med AI i fokus som kan driva både disciplinär och AI-forskning framåt. Med satsningar på multidisciplinär forskning inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige kan vi driva både AI-forskning och forskning inom för Sverige viktiga områden framåt, samtidigt som vi genererar konkreta problem och datamängder att ar-beta med. Inom ramen för detta bör:

–    universiteten skapa tvärvetenskapliga utbildnings- och forskarskoleprogram.
–    forskningsfinansiärer prioritera tvärvetenskapliga utlysningar.
–     AI definieras som ett eget forskningsområde hos forskningsfinansiärer.

20. Uthållig finansiering för och sammankoppling av data- och AI-labb. Forskning i samverkan med samhällets aktörer behöver plattformar för integration av data, modeller och AI-metoder samt living labs med integrerad forskning och tillämpning. Då det finns ett stort värde i att inte bara göra data, metoder och modeller tillgängliga utan också att dessa kopplas samman föreslås att Vinnova ges i uppdrag att uthålligt finansiera och koordinera sådana AI-labb.

21. Skapa förutsättningar och incitament för delade tjänster mellan företag och akademi för att stärka kunskapsöverföring och säkerställa tillgång på kompetens. Vi kan skapa konkurrenskraft, kompetensspridning och kunskapsdelning genom att tillåta och underlätta för svenska forskare och yrkesverksamma att ha tjänster både i akademin och hos företag. Vi föreslår också att vi skapar fler möjligheter för industriexperter att bli affilierade utbildare vid universiteten. AI kräver praktisk erfarenhet för att tillämpas. Denna erfarenhet behöver förmedlas i våra utbildningar. För att sprida kompetens från universiteten föreslår vi även att man skapar möjligheter för AI-praktik, där studenter eller forskare vid universitet och högskolor ges tillfälle att lära ut tillämpningar av AI genom praktiska initiativ. Vi behöver synliggöra och prioritera denna typ av satsningar och förändra pensionssystemet så att dessa utbyten inte missgynnar deltagare.

22. Säkerställ att lagar är anpassade till en ny verklighet där AI är en naturlig del av samhället. Vi behöver modernisera och förändra regelverk med bibehållet dataskydd och säkerställa att det finns rättsliga förutsättningar för försöksverksamhet inom AI och att AI kan införas effektivt i samhället. Det behövs ett tätare samarbete och dialog mellan näringsliv, offentlig verksamhet och riksdagen för att på lika villkor få ta del av och delge information i exempelvis EU-sammanhang. Vi behöver också:

–    Ta fram riktlinjer och best practices för att tillämpa AI på ett juridiskt säkert sätt. De juridiska utmaningarna är många – dataskydd, patent, juridiskt ansvar, produktsäkerhet m.m. Det skapar stor osäkerhet som kan hämma implementationen av AI. Riktlinjer och best practices skulle kunna öka användningen avsevärt.
-   Ta fram enkla och tydliga exempel på hur personuppgifter på ett juridiskt säkert sätt kan hanteras. Värdet i data går förlorat om vi inte vågar använda det. Vi föreslår att Integritetsskyddsmyndigheten ges detta uppdrag, i stil med det uppdrag som getts Finansinspektionen kring finansiella institutioners datahantering.
–    Klargör det juridiska ansvaret i ett allt mer automatiserat beslutsfattande.

23. Bygg upp infrastruktur för industriell forskning inom AI och tillämpad AI. Det finns viss finansiering för infrastruktur för akademisk AI forskning i Sverige, men inte i tillräcklig utsträckning för industriell forskning och tillämpad AI. Regering tillsammans med svensk industri behöver säkerställa att tillgängliga resurser finns för att utveckla skarpa AI-tillämpningar.

24.. Ta fram nationella testbäddar, anonymiserade datamängder och miljöer där myndigheter kan öva på och kvalitetssäkra sin AI-användning. AI-tillämpningar inom offentlig sektor behöver kvalitetssäkras innan den sätts i drift i stor skala. Genom att underlätta testning kan vi få ut AI i offentlig sektor snabbare och säkrare.

25. Upprätta ett storskaligt cellulärt testsystem för IoT och tillämpad AI. Sverige ligger långt framme inom IoT (Internet of Things) och 5G, infrastrukturer där många AI tillämpningar kommer att leva och samla in data. Vi kan dra nytta av vår position genom att upprätta ett testsystem där industri och offentlighet kan utveckla och testa tillämpningar och metoder.