Danica Kragic: Ökad mobilitet inom AI-området kräver nya synsätt

Danica Kragic är forskare och professor i datologi på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Hon är verksam inom områden som robotik, maskininlärning och AI sedan 1997.

– Utöver min forskning och undervisning på KTH inom dessa områden är jag också co-director inom WASP, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software program. De senaste fem åren har jag också jobbat aktivt med företag för att se vilken kompetens som finns i svensk industri idag och vilken kompetens som saknas inom framför allt privat och offentlig sektor, säger Danica Kragic.

Akademisystemet hindrar mobilitet

Det akademiska systemet i Sverige är i vissa avseenden en bromskloss för kunskapsöverföring mellan industri, offentlig sektor och akademi. Danica Kragic sammanfattar problemen i finansieringsmodeller och regelverk, rättigheter till resultat samt förutsättningar för forskare att kunna ta delade tjänster.

– Det finns inga möjligheter för ett företag att gå in med medel i akademisk forskning utan att ställa krav, vilket gör att de endast kan finansiera uppdragsforskning där företaget och andra ingående parter i uppdraget äger resultaten. IPR och NDA för resultat inom akademisk forskning gynnar inte företagen, säger Danica Kragic.

Det finns också inbyggt i de statliga akademiska anställningsvillkoren att en forskare inte uppmuntras till delade tjänster mellan universitet och industri eller offentlig sektor.

– När du är statligt anställd som vi är på universiteten, får vi endast ha en bisyssla på 20% av en heltid, och då inte i konkurrerande verksamhet, säger Danica Kragic.

Mobilitet förutsättning för säker AI-utveckling

Ökad mobilitet mellan offentlig sektor, industri och akademi är nödvändig om vi ska få en AI-utveckling som stärker välfärden, demokratin och industrins konkurrenskraft. Det finns en fara i att AI-tekniken utvecklas av ett litet antal människor och experter som därmed får tolkningsföreträde på teknikutvecklingen och vilken data som används.  

– Beställare av AI-lösningar måste ha kunskap att upphandla AI-lösningar baserat på verkliga problem, och inte upphandla en färdig lösning. Det är ju till exempel viktigt inom vården. Vilka frågor ska ställas och hur och av vem ska resultaten och datan användas och tolkas. Här skulle till exempel akademin kunna bidra som oberoende expert både i utformningen och utvärderingen av upphandlingen, säger Danica Kragic.

Framtidens mobilitet kräver större flexibilitet

Det behövs en översyn av finansieringsmodeller och regelverk för att öka utbytet mellan akademi och övriga aktörer i samhället. Det behövs också en övergripande diskussion om den akademiska forskningens och forskarens roll och kompetens i förhållande till näringslivets problemställningar och industriell påverkan.

– Vi behöver en diskussion kring hur vi kan utnyttja våra experter mer. Vi behöver ändra synen på delad anställning mellan akademi och industri eller offentlig sektor under en begränsad tid. På universiteten kan företag inneha gästprofessurer och liknande roller. Det vore intressant att se på möjligheter för en akademiskt anställd forskare att kunna ta en tjänst som ”head of research” eller liknande under ett antal år inom industri eller offentlig sektor, säger Danica Kragic.

Samverkan för mobilitet och kompetensförsörjning

Sverige är bra på samverkan. Det pågår också en hel del initiativ där akademi, forskningsinstitut och näringsliv samverkar för att öka kunskapsutbytet. Danica Kragic lyfter Digital Futures som ett exempel på en sådan satsning, som drivs av KTH i samarbete Stockholms universitet och forskningsinstitutet RISE. Satsningen är statligt finansierad och bygger på tre ben – interdisciplinär forskning inom digital teknik, entreprenörskap och ett partnerprogram för samverkan mellan industri, akademi och offentlig sektor.

– Vi erbjuder ett starkt nätverk av partners från alla samhällets sektorer. Det tar tid att bygga kompetens och vi jobbar hårt på att öka utväxlingen av resultaten i våra projekt för alla inblandade, säger Danica Kragic.

WASP är ett initiativ som erbjuder forsknings- och rekryteringsprogram inom områdena AI, robotik och mjukvarubaserade autonoma system. Programmet löper i 15 år och har nu pågått sedan 2015.

– Det är inte bara ett program för forskning utan även en investering i svensk industri. Vi kommer bland annat att utbilda 600 doktorander, säger Danica Kragic.

AI-agendan stark arena 

I maj kom också ett regeringsuppdrag till utbildningsdepartementet att se över allmänna hinder för mobilitet mellan akademi och näringsliv inom flera områden. AI-området är inte det enda där mobilitet är en utmaning. Uppdraget ska slutredovisas i december 2022.

– Det är glädjande att det nu görs fler initiativ för att lösa dessa utmaningar. AI-agendan är en stark arena för att fortsätta höja kunskapen om vikten av mobilitet för en tillgänglig och hållbar AI-utveckling till nytta för samhället, och att lyfta hinder och utmaningar för mobilitet inom AI-området, säger Danica Kragic. 

Läs mer:

Digital Futures

WASP

Uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer