Västra Götalandsregionen ser växande behov av additiv tillverkning

Geopolitiska spänningar, blockerade handelsvägar, klimatförändringar och en börs som åker berg-och-dalbana. Svensk industri står inför enorma prövningar, och omställning är oundvikligt. Men hur skapar vi en industri som både står stadigt och blickar framåt?

Staffan Lund arbetar med industriomställning inom koncernkontoret för regional utveckling hos Västra Götalandsregionen (VGR). Han är övertygad om att additiv tillverkning, 3D-printning i dagligt tal, kan vara en viktig del av lösningen.

Vad är grejen med additiv tillverkning?

Till skillnad från subtraktiva eller formande tillverkningstekniker, bygger additiv tillverkning (AM) upp objekt lager för lager direkt från en digital modell. Det ger en rad fördelar: kortare ledtider, mindre materialspill, större designfrihet och möjligheten att tillverka komponenter lokalt, nära användaren. Det sistnämnda har visat sig särskilt betydelsefullt de senaste åren, då globala störningar blottlagt sårbarheterna i internationella leveranskedjor. Men kan en relativt ung och fortfarande ganska nischad teknik verkligen göra skillnad i ett större industriperspektiv?

– Tekniken har på kort tid utvecklats från att främst användas för prototyper till att bli en fullvärdig tillverkningsprocess. Samtidigt står den fortfarande bara för en liten del av tillverkningen – endast några procent. Därför har heller inte alla de möjliga hållbarhetsvinsterna, som minskat materialsvinn, lättare produkter och minskade utsläpp, hunnit få full utväxling. För att realisera potentialen krävs riktade satsningar, och där ser vi att RISE med Applikationscenter för additiv tillverkning spelar en avgörande roll, säger Staffan Lund.

Blir allt viktigare, inom allt fler områden

Västra Götaland är Sveriges största industriregion sett till antal sysselsatta inom industrin – och det är tillverkningsindustrin som dominerar. Det gör dessa frågor särskilt relevanta för regionen. Även om industriforskning inte traditionellt sett har varit ett fokusområde för regionen såg VGR tidigt konkurrensfördelar med att samordna omställningen av industrin med utvecklingen av och övergången till additiv tillverkning. Och tekniken kom således att bli ett av regionens största finansieringsområden inom högteknologisk industri.

– Sedan dess skulle jag säga att vikten av tekniken bara har ökat. Utöver värdet för tillverkningsindustrin ser vi nu tydliga tillämpningar för energisektorn – särskilt inom energiproduktion, ett område som vuxit i betydelse de senaste åren. Det hänger direkt samman med industrins omställning, där energitillgång är avgörande. Därtill har det osäkra omvärldsläget satt ljus på additiv tillverkning ur ett resiliensperspektiv. Dessutom ser vi att våra egna verksamheter, som hälso- och sjukvården, i allt större utsträckning har börjat utforska den här tillverkningstekniken, berättar Staffan Lund.

Och det finns ännu ett område där additiv tillverkning har kommit att uppmärksammas på senare tid.

– Det handlar om applikationer med både civil och militär nytta. Som tillverkande region har Västra Götaland en viktig roll i detta gränsland. Vi har ingen stor militär produktion, men försvarsområdet är beroende av tillverkande industri – och av nya tillverkningsmetoder. Det kan handla om att snabbt kunna ta fram prototyper eller återuppta produktion av komponenter som inte tillverkats på länge. Där kan additiv tillverkning få stor betydelse.

”Det behövs en test- och kunskapsarena”

Västra Götalandsregionen har under många år haft ett nära samarbete med RISE och har stöttat ett flertal projekt som syftat till att tillgängliggöra additiv tillverkning och accelerera implementeringstakten inom industrin. Två exempel är 3D-Action 2.0 och KOMPASS II, varav det senare nyligen gick i mål.

– Den här typen av projekt gör det möjligt för företag att snabbare testa ny teknik och affärsmodeller, bygga kunskap och våga investera. Vi stöttar Applikationscenter för additiv tillverkning för att det behövs en test- och kunskapsarena som sänker trösklarna för små och medelstora företag. Det stärker konkurrenskraften i hela tillverkningskedjan – vilket också gynnar de stora bolagen. Förr eller senare kommer kostnadskalkyler, hållbarhetsfördelar och materialskäl att göra att hela tillverkningsindustrin går mot additiv tillverkning. Men att göra det tidigare än alla andra är det som skapar konkurrenskraft, säger Staffan Lund.

Uppmuntrar fler att ta steget

Staffan Lund medger att det fortfarande finns bromsklossar, såsom avsaknad av branschstandarder, och brist på kompentens. Samtidigt ser han additiv tillverkning som en självklar del av framtidens tillverkningsindustri, och uppmuntrar företag att börja tänka AM från start.

– När det kommer nya tekniker är det lätt att ha en förutfattad mening, vilket gör att man inte går in i ett teknikskifte, vilket i sin tur gör att man halkar efter, och därmed inte blir konkurrenskraftig. När tekniken beskrivs som 3D-printning är det svårt att förstå hur avancerad den verkligen är, och vilken bredd av användningsområden det finns. Jag tror att en stor del av den traditionella tillverkningen kommer att ha ersatts av additiv tillverkning inom tio år. Därför är det viktigt att hela värdekedjan redan nu anammar ett AM-perspektiv tidigt i utvecklingsprocesserna, och tar tillvara de möjligheter som finns att testa både tekniken och framtidens affärsmodeller.