Projekt inom additiv tillverkning

ReMAT skapar en cirkulär väg för 3D-printing av höghållfasta stål genom återvinning av skrot till pulver och längre pulverlivslängd. Målet: mindre jungfruligt material, stärkt industri och stöd för Sveriges nettonollmål 2040.

COMPASS III syftar till att långsiktigt stärka kompetensen inom additiv tillverkning. Genom fördjupad samverkan mellan industri, akademi och forskningsinstitut utvecklas nya lösningar som främjar innovation, hållbarhet och konkurrenskraft – både regionalt och nationellt.

Detta projekt syftar till att skapa och utvärdera effektivare motorkonstruktioner med förbättrade fältfaktorer och minskad miljöpåverkan genom att utnyttja additiv tillverkning. Detta möjliggör högre motoreffektivitet och längre livslängd jämfört med dagens teknik, vilket leder till 5-10% lägre koldioxidavtryck för elmotorer.

BRAVE syftar till att utveckla ett integrerat, experimentellt och digitalt ramverk, som kombinerar förmågorna hos kommersiella material- och processmodelleringsverktyg, för att optimera värdekedjan för additiv tillverkning.

Basindustrin är viktig för Sveriges ekonomi och är beroende av reservdelar för att kunna fungera. Leverantörskedjorna är ofta globala, vilket har visat sig sårbart när händelser i omvärlden påverkar. Projektet syftar till att bidra till en resilient och konkurrenskraftig industri, genom att minska risken för störningar i leverantörskedjorna. 

MATER-AM-projektet syftade till att driva på omställningen mot resurseffektiva, resilienta och cirkulära försörjningskedjor inom ramen för svenska exportföretag. Genom Additive Manufacturing (AM) syftar projektet till att utveckla digital reservdelsdistribution, byggd på decentraliserad, efterfrågestyrd produktion och cirkulära materialflöden

Projektet 3D-Action 2.0 fungerar som en katalysator för att öka medvetenheten och kunskapen om additiv tillverkning samt dess fördelar hos små och medelstora företag i Västra Götaland.

Att tillverka korta serier av transmissionskomponenter i låglegerat stål med additiv tillverkning inklusive relevanta postprocesser kan bidra till ökad cirkularitet och resiliens.

KOMPASS II finansierades av Västra Götalandsregionen och verkade för att stärka kunskapen inom additiv tillverkning längs hela värdekedjan. Stärkt kunskap och ökad samverkan mellan industri, akademi och forskningsinstitut är värdefullt för såväl företagen i regionen som forsknings- och innovationsförmågan i stort.

För att identifiera vilka komponenter som är lämpliga för additiv tillverkning (även kallat AM eller 3d-printing) behöver både tekniska och affärsmässiga urvalskriterier användas. Syftet med SPARSAM var att undersöka möjligheten att utöka de tekniska urvalskriterierna med värden som minskade lagerkostnader, transporter och miljöbelastning.

3D-Actions mål var att öka medvetenheten och kunskapen om additiv tillverkning och dess fördelar hos små och medelstora företag i Västra Götaland.

Samspelet mellan en process flexibilitet och dess robusthet är finkänsligt. När en tillverkningstekniks flexibilitet ökar, växer utmaningarna kopplat till identifiering och kontroll av variationskällor. Projektet ProThin har undersökt robustheten hos pulverbäddslaserteknik (LPBF) med fokus på känslighet i tunna sektioner och kanaler.

Smarta material kan användas i många olika applikationer. I synnerhet, integrering av ett magnetiskt material inbäddat i ett matrismaterial gör det möjligt att modifiera matrismaterialets mekaniska och magnetiska egenskaper och möjliggör således realtids självavkänning av mekanisk töjning / spänning och långvarig deformationsövervakning.

Projektet syftar till att skapa en förstärkt kapacitet för erbjudanden inom additiv tillverkning genom internationell uppkoppling till en gemensam öppen testbädd.

MANUELA var ett H2020-projekt med mål att utveckla och driftsätta en öppen pilotanläggning som täcker hela värdekedjan för industriell additiv tillverkning av metall.

Ett robust elsystem förutsätter att kritiska komponenter och reservdelar finns tillgängliga när de behövs. Vid omfattande störningar, avbrott i internationella leveranskedjor eller i värsta fall krig kan tillgången till reservdelar bli en avgörande faktor för hur snabbt elförsörjningen kan återställ