Fortsatt utveckling av biodiversitetsdatabas för livsmedel

Varför gör vi detta?

Kopplingen mellan klimat och livsmedelsproduktion är väl belagd, och det finns flera verktyg för konsument och beslutsfattare inom detta område till exempel RISE klimatdatabas för livsmedel. För andra miljöpåverkanskategorier och särskilt biodiversitet, finns det mycket mindre information, och väldigt lite på livsmedelsnivå. Vi anar dessutom att det finns synergier och konflikter mellan klimat och biodiversitet för flera livsmedel och genom att kvantifiera biologisk mångfald kan detta tydliggöras på ett mer systematiskt sätt.

Vad ska vi göra?

Detta är ett fortsättningsprojekt, där vi vidareutvecklar RISE biodiversitetsdatabas för livsmedel. Fokus ligger på livsmedel som konsumeras i Sverige, vilket inkluderar såväl produkter från det svenska jordbruket som importerade livsmedel. Användningsområden för biodiversitetsdatabasen inkluderar: att välja livsmedel och ingredienser med positiv eller låg negativ inverkan på biodiversitet, att hitta biodiversitets-hotspots i produktionskedjan, till konsumentinformation etc.

I den första versionen av Biodiversitetsdatabasen finns många livsmedel, men fortfarande saknas en del. Framförallt saknas många animaliska produkter, vilket beror på att det krävs mycket manuellt arbete med att fastställa foderstater inklusive foderursprung och -avkastning, slaktvikter, mjölkavkastning, med mera. Särskilt ekologiska animalieprodukter saknas i vår databas, liksom fisk och annan sjömat. I detta fortsättningsprojekt ska vi lägga till fler livsmedelsprodukter.

Det finns flera utmaningar

Det finns också flera metodutmaningar när vi ska räkna biodiversitet på produktnivå. Tänk till exempel på produkten mjölk. På gården odlas foder och djuren går på bete, vilket kan ha både negativ och positiv inverkan på biodiversitet. En hel del foder importeras också från olika delar av världen och dessa effekter måste också inkluderas. Sedan finns det flera andra inflöden av handelsvaror till gården som också påverkar, t.ex. elproduktion, extrahering av mineralgödsel från gruvor, extrahering av fossila bränslen. Bekämpningsmedelsanvändning påverkar också biodiversiteten lokalt. 

I den första versionen av Biodiversitetsdatabasen har vi fokuserat på markanvändning (åkermark, betesmark och mark för växthus). I detta fortsättningsprojekt kommer vi att inkludera en större del av livsmedelssystemets komplexa uppbyggnad.

Projektets upplägg

Projektet leds av RISE, i samarbete med dagligvaruhandelsföretaget Coop och dataföretaget FoodFacts som kommer att bidra med datainsamling och fallstudier med databasen.

* Biodiversitet och biologisk mångfald är synonymer för samma sak. FNs definition används ofta, där biologisk mångfald beskrivs som ”mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem”. Läs mer t.ex. hos Formas

Biodiversitetsdatabasens partners