Så ska trafiken i Östersjön klara både klimatkrav och kriser

RoRo- och RoPax-fartyg utgör en central del av transportsystemet i Östersjön. De transporterar passagerare, fordon och gods året runt och spelar en viktig roll för både handel, regional utveckling och försörjningsberedskap. Samtidigt står sjöfarten inför omfattande krav på minskade utsläpp och ökad energieffektivitet.

Nu inleds forskningsprojektet NORDAN, där forskare vid RISE och Gotland Tech Development ska undersöka hur nästa generations RoPax-fartyg i svenska och nordiska farvatten kan se ut. Med stöd av Energimyndigheten får de utrymme att testa lösningar och utforska designrymden för nya koncept.

Skrovet, propellern och vinden

– Vi tittar på fartygets viktigaste komponenter: skrovformen, framdrivningstekniken, nya bränslen och energibärare, säger Sofia Werner, skeppsingenjör och forskare inom marin hydrodynamik vid RISE.

Genom att kombinera vindframdrivning med ny framdrivningsteknik hoppas forskarna kunna ta fram koncept som drastiskt minskar energiåtgången för ett RoPax-fartyg. Sverige är världsledande på vindframdrivning av stora fartyg, och RISE är en av de aktörer som rederier världen över vänder sig till för att få olika tekniker jämförda och verifierade.

Testas i en 260 meter lång ränna i Göteborg

För att verifiera koncepten kommer de att testas vid RISE testanläggning SSPA Maritime Center i Göteborg. I den 260 meter långa skeppsrännan kan forskarna utvärdera hur olika skrovformer, roder och framdrivningssystem fungerar i praktiken. Resultaten jämförs med erfarenheter från tusentals tidigare fartygsmodeller, vilket ger ett viktigt underlag för utvecklingen av framtidens Östersjöfartyg.

Klimat och beredskap i samma fartyg

Det som skiljer NORDAN från tidigare klimatprojekt är att det också tar hänsyn till säkerhetsläget i Östersjön. Ett fartygskoncept ska inte bara vara klimatsmart utan även kunna försörja samhället i ett krisläge – en så kallad dual-use-lösning.

– Tidigare har vi framför allt tittat på klimatprestanda; nu blir bränsleval och energibärare även en resiliensfråga, säger Sofia Werner.

”Vi jobbar inte i varsin kammare”

I NORDAN är Gotlandsbolaget behovsägare och bidrar med erfarenhet av att faktiskt driva färjetrafik över Östersjön, medan RISE står för forskning, beräkningar och tester.

– Vi vill ge oss själva utrymme att spänna bågen och verkligen undersöka designrymden för nya koncept, där vi kan kombinera ett lågt klimatavtryck med en beredskapsfunktion inom RoPax-sjöfart på svenska farvatten, säger Mikael Razola, chef för Gotland Tech Development.

Han beskriver samarbetet med RISE som tätt genom hela processen, snarare än uppdelat mellan forskning och rederi.

– Vi jobbar inte i varsin kammare, utan i nära samarbete, säger han. Utöver själva fartygskonceptet ser Razola också ett värde i det bredare samarbetet:

– NORDAN ger oss möjlighet att bredda vårt nätverk och utforska områden som ligger lite längre fram i tiden. Det är också väldigt roligt att få jobba med RISE, som är bland de främsta i världen inom det här området, säger han.

Inom tre år ska projektet ha tagit fram ett förslag på fartygskoncept med beräknad klimatprestanda. Det ska kunna användas som kunskapskälla och utgångspunkt för konkreta fartygsbeställningar, inte bara av projektets parter utan av alla i sjöfartsbranschen. Arbetet inleddes formellt den 1 september.

Fakta: RoPax-fartyg

Fartyg som tar både passagerare och rullande last – lastbilar, trailers, bilar och pallgods.Lasten körs ombord och iland via ramper i stället för att lyftas med kran, vilket ger snabb lastning. Färjorna i Gotlandstrafiken är RoPax-fartyg.