Sverige behöver flytta fram sin digitala position

… som jag tidigare varit inne på ser jag tecken på att Sverige tappar fart och riskerar att halka efter när andra länder mobiliserar för att göra det mesta möjliga av den digitala eran. 

När det kommer till Europas pågående arbete med att bygga gemensamma dataområden – en grundbult för framtidens digitala ekosystem - har vi långt kvar innan vi kan ta på oss ledartröjan för hur vi delar, nyttjar och samverkar kring data. För att flytta fram positionerna behöver flera förmågor utvecklas parallellt och vi har inte råd att luta oss tillbaka och vila på gamla lagrar. 

EU:s datastrategi och etableringen av sektorsvisa dataområden är inte en teknisk sidogren. Det är kärnan i det digitala Europa som nu växer fram. Här skapas de spelregler, infrastrukturer och standarder som kommer att avgöra vilka som lyckas bygga datadrivna, smarta och hållbara samhällen – och vilka som halkar efter. Om Sverige vill ligga i framkant även imorgon, måste vi ta plats vid bordet idag. 

En enorm potential för svenska kommuner

För mig är det särskilt tydligt i arbetet med dataområdet "Den gröna given", där data om energi, mobilitet, miljö och stadsplanering ska kunna delas säkert och effektivt för utveckling av smarta och hållbara städer och samhällen. Här finns enorm potential för svenska kommuner. Genom att delta aktivt i EU:s datainitiativ kan vi få tillgång till gemensamma plattformar, interoperabla lösningar och best practices – samtidigt som vi bidrar med vår egen spetskompetens. Vi har grundförutsättningarna, då vi har jämförelsevis lätt att skapa samsyn kring vad som behöver göras. I Sverige är vi ju drillade i samarbete och kompromissförmåga sedan skolåldern! Vi är dock inte lika bra på att samsas kring hur. 

Gång på gång får vi erfara hur dessa förmågor brister när digitala system och teknisk kompetens ska matchas mot behoven av smarta och hållbara lösningar. Den kanske största utmaningen – och möjligheten – ligger i mötet mellan "hårda" förmågor, som digital infrastruktur, datasäkerhet och interoperabilitet, och "mjuka" förmågor, som strategisk ledning, innovationsklimat och förmåga till tvärdisciplinär samverkan. 

»Det spelar ingen roll hur mycket data vi har om vi inte har förmågan att organisera oss för att använda den klokt. Att skapa gemensamma mål, samsyn över förvaltningsgränser och mod att testa nytt kräver en tydlig riktning och ett aktivt ledarskap.«

Vi behöver skapa Sveriges roll i det europeiska datalandskapet 

Regeringens strategi nämner flera viktiga steg – från stärkta datainfrastrukturer till ökad digital kompetens i offentlig sektor. Men jag saknar en tydligare viljeriktning när det gäller just Sveriges roll i det europeiska datalandskapet. Om vi vill att svenska kommuner ska kunna bygga framtidens klimatsmarta samhällen, måste vi inte bara förvalta vår digitala förmåga – vi måste expandera den i samklang med EU:s utveckling. 

När jag nu delar mina tankar om digitaliseringsstrategin kan jag inte låta bli att nämna en notering från tillfället då denna presenterades vid en presskonferens 28 maj. På plats var endast fyra journalister! Efter en nära 30 minuter lång presentation av strategin och dess bärande element fick ministern en enda fråga. Det får mig att undra och bekymras över nyhetsvärdet kring Sveriges digitaliseringsarbete. Varför genererar det inte ett större intresse i mediesverige?

Vi på RISE ser varje dag hur mycket kraft det finns i samverkan, öppenhet och gemensamma data. Vi ser också hur svårt det är för kommuner att agera utan tydliga ramar, vägledning och rätt förutsättningar. Det är nu vi behöver ta samlat grepp – bygga broar mellan lokal nivå och EU:s datasatsningar. Annars riskerar vi att stå vid sidan av när Europas digitala grund byggs. 

Låt oss kraftsamla kring de viktiga delar som den nationella digitaliseringsstrategin pekar på i avsnittet "En effektivare AI- och datadriven offentlig förvaltning" (inte minst delmål 2: Den offentliga förvaltningen ska använda data för att driva innovation, förbättra samhällsnyttan, effektivisera sin verksamhet, stödja datadrivet beslutsfattande och stärka samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer), samtidigt som vi fortsätter mobilisera och samverka kring det som strategin inte fångar lika väl: hur vi säkerställer en central position i EU:s datasatsningar! 

Min uppmaning till kommuner är därmed: börja förbereda er nu för den europeiska datadelningens verklighet. Utforska hur din kommun kan delta i utvecklingen av dataområden, kartlägg den egna digitala mognaden och identifiera var det finns gap – inte bara tekniskt, utan organisatoriskt och kompetensmässigt.

Börja i det lilla och konkreta, så att förutsättningar för datadriven styrning, öppen innovation och tvärsektoriell samverkan kan skapas och etableras successivt. Sök samarbeten, testa nya arbetssätt och sätt digitalisering högt upp på den strategiska agendan – inte som teknikfråga, utan som ett verktyg för att forma framtidens hållbara samhällen.

Det är nu vi har chansen att påverka – inte bara anpassa oss!