Artiklar om jordbruk

Antalet brandkatastrofer, som ställer till stor skada och riskerar människors liv, ökar. Vad kan vi göra åt detta? Forskaren Johan Sjöström förklarar varför bränderna i södra Europa blir så allvarliga – och hur vanliga björkar kan minska riskerna i Sverige.

De är tre av vår tids stora samhällsutmaningar: Hur minskar vi vårt fossilberoende, gör oss mer självförsörjande – och höjer vår långsiktiga beredskap vid allvarliga kriser? Lösningen på alla tre kan stavas cirkulär bioekonomi.

Det unika laboratoriet i Stockholm generar årligen mängder med data för att undersöka effekten av miljö och genetik på vedegenskaper ihop med andra institut och universitet. Samtidigt sker det en ständig utveckling av laboratoriets förmåga att analysera nya provtyper och generera nya datatyper.

Med sin autonoma och eldrivna robot, möjliggör Ekobot minskad användning av kemikalier samtidigt som datainsamling ger nya möjligheter för jordbrukaren. Genom att tidigt i sin företagsresa samarbeta med RISE har Ekobot kunnat utveckla och testa sina innovativa lösningar, vilket innebär ett stort steg mot en mer hållbar och lönsam jordbruksproduktion.

Digital teknik skulle kunna bli en katalysator för ökad produktivitet och hållbarhet inom lantbruket. Men då gäller det att lösningarna som tas fram hjälper och inte stjälper.  

Mat gjord på nya, alternativa proteiner står högt upp på agendan just nu. Men kunskapen om de nya proteinkällorna är inte alltid så stor. Nu behöver kunskapsluckan minska – för att antalet växtbaserade produkter i matvarubutiken ska kunna öka.  –  Att tillverka mat till många människor på ett hållbart sätt. Det är den viktigaste frågan som finns, säger Astrid Ahlinder, forskare inom produktdesign på RISE. 

Med bättre tillgång till ny kunskap skulle lantbrukarna öka sin innovationsförmåga, lönsamhet och konkurrenskraft. Därför måste glappet mellan forskningen och svenska animalieproducenter överbryggas. Kunskapsnav Animalieproduktion ska få det att hända. 

Det finns ett stort engagemang för ett hållbart livsmedelssystem. Men vägen till målet är inte spikrak. Att enbart fokusera på att göra sin klimatpåverkan så liten som möjligt riskerar att få en negativ effekt på andra viktiga miljömål. Så här kan du som livsmedelsaktör göra de val som passar ditt företag bäst. 

En enskild aktör klarar inte omställningen på egen hand. För att konsumenter ska få äta mat som är god, hälsosam och hållbar krävs samverkan inom hela livsmedelskedjan.  – Alla vi talar med ser fördelarna. Men det är inte självklart för en företagare att prata innovation med sin leverantör eller kund, säger Charlotte Eklund-Jonsson på RISE. 

Klimatförändringarna innebär många nya utmaningar för jordbruket. Omställningen till ett mer hållbart och fossilfritt jordbruk måste ske samtidigt som matproduktionen i Sverige bör öka. Hur ska detta kunna ske med bibehållen eller ökad lönsamhet?

Vi behöver använda mindre plastprodukter – inte minst när det kommer till engångsartiklar. Både av miljöskäl så väl som av ett nytt EU-direktiv. En del av lösningen stavas restprodukter från jordbruket, som kan få nytt liv som både funktionella och billiga engångsartiklar och förpackningar.

Vanligt gräs kan bli ett nytt bidrag till energiomställningen - och en ny inkomstkälla för svenska jordbrukare. Lantmännen är på god väg att lyckas utvinna protein till grisar och fjäderfä ur vallväxter.  – Det kan ge lönsamhet för våra bönder och göra produktionen mer hållbar. Och så blir vi mindre beroende av produkter som produceras långt bort. Vi slår flera flugor i en smäll, säger Pär-Johan Lööf, R&D Manager Agri på Lantmännen. 

Allt fler talar om vår tid som proteinskiftets tid. Menar vi allvar med att minska klimatpåverkan och värna våra naturtillgångar måste vi dra ner på köttet och äta mer växtbaserad kost. För att proteinskiftet ska vara möjligt och hållbart krävs inte bara kunskap om hur olika produkter påverkar miljö och klimat, det behövs också fler attraktiva och mer näringsriktiga produkter på marknaden. 

Jordbruksverket skulle göra en förstudie till en nationell plattform för delning av data. Då behövde de en partner som kunde både digitalisering och jordbruk. Valet föll på RISE.  – Deras erfarenhet och expertkunskap inom båda sektorerna var nödvändigt för att vi skulle kunna slutföra vår förstudie, säger Frida Sporre på Jordbruksverkets näringsutvecklingsenhet. 

Att äta kött – klimatmässigt ohållbart eller viktigt både för biologisk mångfald och vår matkultur? Frågan om köttets plats på tallriken är komplex, och har inget entydigt svar. Men oavsett om man har klimat, biodiversitet, djurhälsa eller en levande landsbygd för ögonen så verkar en sak vara säker: vi behöver äta mindre kött än vi gör i dag.   

Att minska koldioxidutsläpp är viktigt i kampen för klimatet, men minst lika viktigt är att identifiera och skapa så kallade kolsänkor. RISE har hjälpt Malmö stad att identifiera vad kommunen kan göra för att bidra till netto-noll-utsläpp. – Det här samarbetet har varit väldigt värdefullt för oss. Nu gäller det bara att ta ut resultaten i vår verklighet, säger Gunilla Andersson, projektledare på Malmö Stad.

I takt med att utvecklingen fortlöper uppstår nya bruksområden för tekniker som bygger på artificiell intelligens. Datorseende är en sådan. Tekniken kan på flera sätt avlasta människor, som kan ägna sig åt andra arbetsuppgifter, och i vissa fall är tekniken både snabbare och mer pålitlig. – Det kan gälla övervakning av processer i industrin till exempel, där systemet kan upptäcka en händelse redan i förstadiet och varna innan någonting har hänt, säger Olof Mogren, senior forskare inom maskininlärning på RISE.

Forskare från RISE, Chalmers och Uppsala universitet ska tillsammans med femton aktörer från livsmedelsbranschen försöka accelerera omställningen mot ett mer hållbart livsmedelssystem i Sverige. FINEST är en av fyra mångmiljonsatsningar på svenska centrum för livsmedelsforskning och innovation som finansieras av Formas.