SVADA: grunden för ett datadrivet och hållbart VA-Sverige

Vi befinner oss i en tid då mängden data från sensorer, mätare, driftssystem och andra källor är omfattande och också ökar snabbt. Tyvärr är mycket av denna data svåråtkomlig, inlåst i proprietära system eller inte strukturerad så att den går att dela eller återanvända. Oklarheter kring datakvalitet och informationsägarskap är ytterligare exempel på hinder i vägen.

Samtidigt finns det så mycket att vinna på att hitta formerna för att dela, kombinera och använda data tillsammans – över förvaltningsgränser och mellan olika aktörer – i innovationsekosystem där aktörer med behov, teknik, kunskap, erfarenheter, idéer och visioner samlas för att åstadkomma något nytt baserat på all den information som redan finns där. 

SVADA startar samma dag som Nobelpriset i ekonomi tilldelas Joel Mokyr, Philippe Aghion, och Peter Howitt prisas för deras arbete med att förklara "innovationsdriven ekonomisk tillväxt”. De har i sin forskning identifierat förutsättningarna för långsiktig tillväxt genom tekniska framsteg, och utvecklat teorin om hållbar tillväxt genom "kreativ destruktion" – processen där nya idéer, innovationer och företag skapar tillväxt genom att konkurrera ut äldre.  Deras forskning belyser hur ekonomisk tillväxt inte är självklar, utan kräver mekanismer för innovation och omställning för att undvika stagnation.

Jag tänker låta sammanträffandet mellan tidpunkten för prisutdelningen och starten för SVADA vara symbolisk. 

Med SVADA ska vi bidra till just detta! Genom att skapa en gemensam grund för hur data kan struktureras, tillgängliggöras och användas på ett tillitsfullt sätt, som svarar mot VA-sektorns behov av tillförlitlighet och säkerhet, kan vi börja frigöra den potential som redan finns – i IoT-strömmar, i befintliga system, i historiska mätvärden och i all den kunskap som finns i VA-verksamheten. För att lyckas kommer vi som ingår i omställningslabbet hitta formerna för "kreativ destruktion". Detta ska vi göra genom att utforska formerna för ett dataspace för VA-data. 

Dataspacekonceptet är inte nytt i sig, man jobbar inom EU för etablering av dataspaces inom flera områden, men med SVADA är vi tidigt ute med att utforska vad det innebär för en kommun i praktiken. Vi vet vart vi vill och vad omställningslabbet ska resultera i för omställningslabbets behovsägare: 

• bättre beslutsunderlag, baserat på tillförlitlig och delad data
• möjlighet att arbeta mer proaktivt, t.ex. för att upptäcka läckage, optimera resurser och planera underhåll
• stärkt förmåga till samverkan, där förvaltningar enklare kan dela information och förstå helheten
• ökad motståndskraft, där data stödjer beredskap, redundans och snabbare återhämtning
• förutsättningar för standardiserad datadelning, både lokalt och nationellt

Men nyttorna stannar inte vid kommunen. Ett fungerande dataspace för VA-data stärker även:

• samhällets klimatanpassning och resiliens, genom bättre beslutsunderlag nationellt
• innovationsekosystemet, där företag och forskare kan bygga tjänster som skapar nytta i allt från vattenkvalitet till infrastrukturplanering
• Sveriges förmåga att möta EU:s ambitioner om gemensamma dataområden och datadelning för samhällsnytta

Det fina med dataspaces är att nyttorna växer exponentiellt när fler deltar. Ju fler som delar, desto bättre helhetsbild får vi – och desto större värde kan vi skapa tillsammans. Men för att komma dit behövs mod, uthållighet och nyfikenhet på nya sätt att arbeta.

Jag tänker låta dagens nobelpris i ekonomi fortsätta inspirera mig i rollen som SVADAs operativa projektledare och ser fram emot att få vara både modig, nyfiken och uthållig tillsammans med övriga som deltar i detta omställninslabb. 

Mer om Svenska vattendatalabbet SVADA och vilka som ingår i Omställningslabbets första fas hittar du här >>>

Mer om Water Wise Societies hittar du här >>>

Mina tankar om varför svensk VA-sektor kan fungera som en utmärkt ”plaskdamm” för utvecklingen av dataspaces tänker jag återkomma till i ett senare inlägg.