Artiklar och blogginlägg om hälsa och life science

Går det att driva innovation som bidrar till ett bättre liv för människor – och samtidigt skapa ett hållbart samhälle? Innovationsexperten Dennis Pamlin berättar varför vi behöver överge ”den fossilfria skrivmaskinens taktik” och i stället innovera med människan i centrum. Seniortorget i Umeå är ett exempel på att det faktiskt fungerar.

Tanken på att bygga sjukhus i trä väcker både nyfikenhet och skepsis. Genom ett banbrytande samarbete mellan träbygg- och sjukhusbyggsektorn har experter från RISE tillsammans med flera andra aktörer utforskat träets potential som konstruktionsmaterial i vårdmiljöer – och resultaten utmanar invanda föreställningar om hur framtidens sjukhus kan utformas.

Klimatförändringarna gör värmeböljor vanligare och hetare – även i kalla Norden. Det ställer nya krav på våra byggnader som är byggda för att behålla värme, inte släppa ut den. RISE angriper den brännande frågan från flera håll.

Tänk om byggnaderna omkring oss tyst omformar våra sinnen? Forskare vid RISE har utvecklat ett banbrytande ramverk som föreslår att våra byggda miljöer kan ha en grundläggande påverkan på hjärnans funktion.

Vi tillbringar mer än 90 procent av våra liv inomhus. Men tänk om de byggnader som är utformade för att skydda oss i själva verket tyst undergräver vår hälsa? Ny forskning inom neuroarkitektur och neurodesign tyder på att vissa arkitektoniska drag – från smala korridorer till fönsterlösa rum – kan utlösa subtila men kroniska stressreaktioner som med tiden kan bidra till allvarliga sjukdomar.

Tänk om de platser där vi bor och arbetar kunde påverka mer än bara vårt humör – tänk om de kunde påverka själva hälsan i våra hjärnor? Det är den frågan som driver Cleo Valentine, senior forskare och innovationsledare vid RISE samt doktorand vid University of Cambridge. Hennes forskning befinner sig i gränslandet mellan arkitektur, neurovetenskap och immunologi, inom det nya området neuroarkitektur.

Många företag står inför utmaningen att hantera kemikaliefrågor som blir alltmer komplexa i takt med nya regelverk och ökade förväntningar på transparens. För Blåbær Production AS blev en kemikaliekris 2015 startpunkten för en förändring i arbetssättet. Genom samarbetet med Kemikaliegruppen på RISE har företaget byggt upp kunskap, strukturer och processer för att arbeta mer systematiskt med kemikaliefrågor.

Ett nytt index inom det växande forskningsfältet neurodesign och neuroarkitektur kan förändra hur vi planerar och investerar i våra städer, skolor och arbetsplatser. Med hjälp av hjärnforskning och AI mäter forskare nu hur fysiska miljöer påverkar vår hälsa, kognition och vårt välbefinnande – med målet att skapa en ny världsstandard för framtidens byggda miljöer.

Vi tillbringar mycket tid inomhus – därför är det viktigt att materialen omkring oss inte släpper ifrån sig ämnen som kan påverka vår hälsa. För att minska riskerna finns regler att följa, och snart skärps kraven ytterligare. En ny EU-reglering träder i kraft nästa år. VMG Group har redan börjat förbereda sig – med stöd av RISE.

Innovation sker inte av sig själv. För att gå hela vägen från idé till affärsmöjlighet och framgång krävs ledarskap och organisering. Nu finns möjligheten för företag och organisationer att sätta en ny standard och visa vägen för framtidens innovationsarbete med ISO 56001 hos RISE. Frågan är vem som blir först – offentlig sektor eller näringslivet?

I en tid präglad av snabba skiften och globala utmaningar blir målen om hållbarhet, motståndskraft och konkurrenskraft alltmer centrala. Men hur vi når dem är långt ifrån självklart. Västra Götalandsregionen tror att additiv tillverkning kan spela en nyckelroll.

Ett vardagligt livsmedel som buljong kan bidra till att förbättra folkhälsan i länder där många saknar tillgång till en näringsrik kost. Det visar ett aktuellt internationellt forskningsprojekt, som utvecklat en berikad buljongtärning – framtagen för att kunna leverera livsviktiga vitaminer och mineraler trots tuffa lagringsförhållanden.

Teknologin utvecklas ständigt och skapar fler möjligheter. Virtual Reality (VR) har funnits sedan 1950-talet. Den VR som används idag brukar kallas den tredje generationens VR och skapar allt fler möjligheter. Det har gått från att vara ett verktyg för underhållning till att allt oftare användas för utbildning och utveckling. RISE Research Institutes of Sweden har, på uppdrag av projektet Regionala strukturer för validering i Östra Mellansverige, publicerat en rapport som utforskar möjligheterna och utmaningarna med Virtual Reality (VR) i lärande- och valideringskontext. Denna rapport belyser hur ny teknik kan förbättra inlärningsupplevelser och valideringsprocesser, och erbjuder en djupgående och inspirerande blick på framtidens utbildning.

Går det att ta hjälp av hjärnforskning för att designa och bygga städer och på så vis förbättra människors välmående? Nu tas ett stort kliv framåt inom neuroarkitektur och neurodesign, som kan bidra till att göra världens städer mer hälsosamma.

En analys av avloppsvatten kan hjälpa en kommun eller företag att följa droganvändningen över tid och identifiera områden med onormalt högt bruk. Men också hjälpa polisen med att upptäcka inflödet av nya droger. – Vattenanalyser kan fungera som en “hälsokontroll” för ett samhälle, liknande företagshälsovård. Det ger objektiva resultat, man får en god överblick och håller dessutom nere kostnaderna för att ta fram hälsodata, säger Louise Karlsson, enhetschef, Bioanalys och toxikologi på RISE.

Våra förutsättningar och vårt samhälle ställs inför nya utmaningar där villkor för organisationer, företag och branscher snabbt måste omformuleras. Det är också ett faktum att digitaliseringens möjligheter också ändrar förutsättningar, arbetssätt och immigration och tillväxt av, städer ger både utmaningar och möjligheter vi inte kunnat föreställa oss. Detta gör att våra kunskaper, kompetenser och vårt lärande behöver utvecklas genom hela livet och det informella lärandet, som sker utanför skolsystemet tar en allt större plats. Som individ finns möjlighet att lära genom arbete, kurser via arbetsgivare, digitala kurser, självstudier eller fritidssysselsättningar. Problemet är att det är svårt att validera ett sådant lärande, det är i sig ett välkänt problem. Skulle detta lärande kunna dokumenteras och värdesättas skulle det kunna bidra till en snabbare kompetensutveckling och kompetensomställning för allt fler. Här ser vi mikromeriter som en mycket intressant möjlighet. Mikromeriter är ett sätt att kvalitetssäkra och dokumentera läranderesultaten av avgränsade insatser för lärande. De bedöms inte i termer av tid eller poäng utan i stället utefter vilka lärandemål som uppfyllts.

Forskare och politiker är överens – PFAS har ingen plats i produkter som tillverkas nu och i framtiden. I väntan på ett brett förbud inom EU behöver företag ta reda på om det döljer sig PFAS-ämnen i deras produktportföljer. Den kunskapen är helt avgörande för att klara kommande krav.  

EU-valet närmar sig, och med det möjligheten till ett nytt europeiskt ledarskap som kan påverka RISE:s förmåga att främja hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. Besluten i Bryssel formar industripolitik, sektorsprogram och lagstiftning som är kritiska för innovation och teknikutveckling. RISE, som ett av Europas största forskningsinstitut, betonar behovet av en starkare koppling mellan EU:s forsknings- och industripolitik för att säkerställa Europas ledande position inom hållbar och digital omställning.

Trä som exponeras för fukt eller fritt vatten blir med tiden utsatt för mikrobiell påväxt. Sanering av påväxt kan vara ett bättre alternativ än att riva ut och ersätta allt trä med nytt. Ett helhetsperspektiv med kunskap om samtliga relevanta parametrar krävs för att rätt bedömning och beslut ska kunna tas. En  nledande sammanställning av nuläget avseende sanering har utförts av RISE och presenteras kortfattat nedan.

Förekomst av mögel kan orsaka problem i inomhusmiljön, inklusive dålig lukt, och påverka människors välbefinnande och hälsa. Betydande belopp spenderas årligen på att åtgärda fukt- och mögelskador, det är därför viktigt att förebygga skador. Att veta det kritiska fukttillståndet hos materialen i en byggndadsdel gör det möjligt att bedöma risken för uppkomsten av mögel vid fuktpåverkan och är en viktig del i att genomföra en fuktsäkerhetsprojektering.

Ungefär 115 000 personer svarar varje år på Prevents arbetsmiljöenkät. Nu har den kommit i en ny och förbättrad version, med utvecklade frågor och visualisering av RISE.

Genom att bättre mäta och karaktärisera aerosoler – små partiklar i luften – till exempel med hjälp av storskaliga forskningsanläggningar som MAX IV, kan i förlängningen luft och hälsa förbättras.

Att på ett tillförlitligt sätt karakterisera nanostrukturerade material, inklusive magnetiska nanopartiklar (MNP), är av avgörande betydelse för standardisering av MNP-system och användning av specifika analysmetoder. DynoMag-systemet, utvecklat vid RISE magnetiska sensorsystem-labb i Göteborg, erbjuder ett pålitligt och integrerat magnetiskt mätsystem för biodetektion med hjälp av MNPs och reologiska mätningar.

Sveriges Stadsmissioner tog hjälp av RISE för att utveckla och implementera metoder för att mäta effekter av sociala insatser.

Genom att omvandla enkätsvar till mätvärden kan vi få djupare insikter kring sociala och hälsomässiga mätvärden så som upplevelser, känslor, beteenden och förmågor. Magnus Johansson på RISE arbetar för att göra en del av den analys som krävs mer tillgänglig genom verktyg baserade på öppen källkod.

Ljusföroreningar ställer till problem för både människor och djur. Men hur kan man mäta mängden ljusföroreningar på ett tillförlitligt sätt? Och hur kan vi minska de negativa effekterna av utomhusbelysning, samtidigt som ljuset blir tillräckligt bra för oss människor? Det har forskare på RISE undersökt.

Sara Janhäll är docent i transportinfrastruktur och aerosoler och arbetar bland annat med partiklar i urbana miljöer i sin tjänst som forskare på RISE. Hon berättar om varför den urbana miljön behöver bättre planerad vegetation, men också hur den breda expertisen hos RISE är unik och ovärderlig för samhällsbyggare, till exempel företag, kommuner, politiker och andra aktörer.

Våren 2023 fick Nordholms på Orust, norr om Göteborg, upp ögonen för additiv tillverkning och de potentiella vinster tekniken skulle kunna medföra. Sedan dess har nyttjandet revolutionerat deras produktion. Vad var det egentligen som hände?

Vad ska vi egentligen äta för att både vi och planeten ska må bra? Svaret kan kännas enkelt, men ändå ökar övervikt och fetma. För att komma till rätta med problemet behövs både information, innovation – och att hitta tillbaka till det nordiska skafferiet och dessa traditionella tillagningstraditioner.  

Att säkra fjällbranter så att de inte rasar är ett riskfyllt arbete på många sätt. En av dem: vibrationer från borrmaskinerna kan ge skador för livet. Men nu finns nya tekniska lösningar som minskar risken för vibrationsskador avsevärt.  – På händerna är skaderisken nu kraftig reducerad jämfört med tidigare. Det är ett enormt framsteg, säger Thomas Clemm, chef för företagshälsovården på norska Mesta. 

Allt fler talar om vår tid som proteinskiftets tid. Menar vi allvar med att minska klimatpåverkan och värna våra naturtillgångar måste vi dra ner på köttet och äta mer växtbaserad kost. För att proteinskiftet ska vara möjligt och hållbart krävs inte bara kunskap om hur olika produkter påverkar miljö och klimat, det behövs också fler attraktiva och mer näringsriktiga produkter på marknaden. 

När man står inför stora genomgripande samhällsförändringar krävs nya innovationsverktyg. Ett sådant är systemdemonstratorer, ett verktyg för att förstå vad som krävs för att få till en omställning – genom att väga in alla aspekter som krävs för att lösa ett problem på systemnivå. Inom vård, hälsa och omsorg finns en rad exempel på hur systemdemonstratorer kan ge en överblick över komplexa utmaningar.

Den globala pandemin visade hur viktigt det är för ett samhälle att ha en god beredskap snabbt kunna ställa om i händelse av en kris. Inte minst blev det tydligt inom vård och omsorg, som även framöver står inför stora utmaningar. Samtidigt arbetar industrisektorn med sin förmåga till omställning – vad kan man lära av varandra?

Den som googlar ”ersätta plast” får drygt 2,6 miljoner träffar på svenska. Motsvarande sökning på engelska ger smått fantastiska tre miljarder sökträffar. Det är lätt att tro att världen är överens – plasten ska bort. Men på RISE arbetar Anna Wiktorsson med små och stora svenska företag, och de ser en annan framtid – både mer komplicerad och mer hållbar.

Ska vi spela spel, på jobbet? Svaret är ja: att använda mekanismer från spelens värld kan vara ett kraftfullt verktyg för att ändra människors beteende till det bättre. Men, om man inte vet vad man gör riskerar resultatet att bli precis tvärtom. László Sall Vesselényi, forskare på RISE, berättar vad man ska tänka på för att få sin spelifiering att skapa engagemang snarare än frustration.