Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Elektronisk dosett gav åtta gånger pengarna tillbaka

”En stor pilotstudie av elektroniska dosetter i England under ett halvår visade sig ge en besparing per användare på 20 000 kronor – det innebär en återbetalningstid på några veckor. Nu är lösningen permanentad.”

En elektronisk dosett påminner om när medicin ska tas och matar även fram de aktuella pillren. Om medicinen inte tas kan vissa dosetter även skicka ett meddelande till personal eller närstående. Hälsomyndigheten i West Midlands, en tätbefolkad region i centrala England – med städer som Birmingham, Coventry och Wolverhampton – gjorde för några år sedan en stor studie där 500 elektroniska dosetter provades i praktiskt bruk under ett halvår. Resultaten var långt över förväntan. Besparingen under provperioden visade sig vara motsvarande 20 000 kronor per användare, främst relaterat till minimering av medicingivande hemtjänstbesök, ett förbättrat hälsotillstånd och minskat behov av akuta insatser. Besparingen motsvarande 8,5 gånger de investerade pengarna – och det bara under ett halvår. De goda resultaten gjorde att man idag använder elektroniska dosetter regelmässigt och att man dessutom uppmuntrar de som har behov av medicin men som ännu inte har kontinuerligt vårdbehov att skaffa elektroniska dosetter på egen bekostnad.

Nyttoeffekter

Nyttoeffekterna följdes upp med en omfattande enkät riktad till både vård-/omsorgspersonal och vård-/omsorgstagare. Dessutom gjordes en omfattande ekonomisk studie.

Nyttor för omsorgstagarna/patienterna/invånarna:

Minskad oro för sin egen medicinering och ett ökat välmående.

Nyttor för närstående:

Minskad oro och mindre behov av att hjälpa till med medicinering.

Nyttor för verksamheten:

Stora och tydliga ekonomiska vinster, minskat behov av hembesök och akuta insatser.

Nyttor för samhället:

Effektivare resursutnyttjande.

Verksamhet

West Midlands, Storbritannien, vård- och omsorgsverksamhet

Användare

Invånare med kontinuerligt behov av medicin

Citat

”Den elektroniska dosetten är den bästa saken på marknaden. Ni kommer inte att få tillbaka den efter provperioden”– Mrs J, Dudley


Behov och Utmaningar

+

Lösning och Funktion

+

Ekonomi

+

Processen

+

Organisation och politik

Problemen med dålig följsamhet i medicineringen uppmärksammades av personalen i fält. Man skulle kunna uttrycka det som att ”de slog larm”. Detta gjorde de till ett särskilt råd – gemensamt för omsorg och hälso- och sjukvården – som enbart har uppgiften att arbeta med förbättringar (The Improvement and Efficiency Partnership of West Midlands, IEWM). Denna organisatoriska enhet är i ett svenskt perspektiv väl värd att uppmärksamma i sig. Många i Sverige upplever att det systematiska förbättringsarbetet ofta får stå tillbaka för mer akuta problem som budgetar i obalans och brist på personal.

Rådet tog till sig problemet och eftersom det vid denna tidpunkt (2008) inte fanns någon formell evidens för automatiska dosetter gav man University of Brimingham i uppdrag att göra en förstudie. Den baserades på litteraturstudier och kontakter med andra vård/omsorgsgivare – primärt i England – som har använt sig av tekniken. I förstudierapporten redovisades slutsatsen att automatiska dosetter sannolikt är ett värdefullt tillägg till det utbud av hjälpmedel som redan finns för att hantera medicinering, genom att främja hälsa och oberoende.

Förstudien var det som behövdes för att motivera det regionala samordningsrådet för omsorg (Directors of Adult Social Services in the West Midlands) och motsvarande organ för medicinering inom primärvården (Medication Management Leads) att söka finansiering för ett pilotprojekt. Pengar söktes från olika instanser i det regionala vård- och omsorgssystemet. Totalt beviljades 334 000 GBP (ca 4 MSEK), med NHS West Midlands (National Health Service West Midlands) som största bidragsgivare. Medlen användes förutom för projektstyrning till att köpa in dosetterna och för att kompensera apoteken för deras insatser.

I projektdirektivet specificerades att utvärderingen skulle baseras på såväl effekter för användarna som ”return on investment” (ROI). En konsistent metod för datainsamling etablerades, där man dels utgick från medicineringsproblem och varje individs interaktion med vård och omsorg under de sex månader som föregick studien, dels intervjuer med användarna efter en månads användning samt efter sex månaders användning.  Det samlades också in data från apoteken, t ex rörande kvarvarande medicin i återlämnade dosetter.

En projektstyrgrupp etablerades med deltagare från fyra av grevskapen, finansiärerna, företaget PivoTell, apoteksrepresentanter och konsultföretag involverade i utvärderingen.  


Uppföljning

Den uppföljning som gjordes under pilotstudien är synnerligen omfattande, men det finns inte utrymme för sådan uppföljning i löpande verksamhet. Man känner sig dock trygg med den rigorösa utvärdering som gjordes och de principer och processer som etablerades under projektet. Därför ser man för närvarande inget större behov av ytterligare utvärdering. Användningen är nu 4-5 gånger så stor som under pilotstudien och ingen har haft anledning att ifrågasätta nyttan. Först när det av andra skäl uppstår organisatoriska förändringar eller att ny teknik gör sitt intåg på marknaden, finns det anledning att göra nya studier.

Jim Ellam, Staffordshire, säger sig vara mycket nöjd med produkten som är mycket driftsäker och har lång livslängd. Det finns fortfarande möjligheter till att utnyttja fler funktioner, som t ex möjligheten att få larm om medicinavvikelser via telenätet som för närvarande bara ca 50 enheter av 400 är försedda med.

Något man har sett, även om det inte är systematiskt utvärderat, är att det finns mycket att vinna på att introducera dosetten så tidigt som möjligt, så snart eller till och med innan minnessvårigheter är märkbara. Det visar sig nämligen att de som börjar tidigt kan fortsätta att använda dosetten längre in i sin sjukdomsutveckling, än när den introduceras senare. 


Kommunikation

+

Vad hände sedan i Sverige?

+

Lärdomar och Tips

Följande lärdomar och tips kommer direkt från Jim Ellam, Staffordshire:

Viktigt att ta ett samlat grepp på detta med delat ansvar och kostnader mellan omsorg respektive hälso- och sjukvård.
Lösningen fråntar inte personalen ansvaret för att medicineringen fungerar, men är ett stöd som ger trygghet och ökar följsamheten.
Viktigt att involvera apoteken. De ser tidigt vilka som kan vara i behov av lösningen och är en viktig resurs i hanteringen som det är värt att betala för.
Försök att introducera dosetten så tidigt som möjligt, även innan minnesstörningar är märkbara. Då kan man få större nytta under en längre period, långt in i sjukdomen.
Stimulera även enskilda utan omsorgs- och vårdbehov att köpa elektroniska dosetter på den öppna marknaden. Sådana finns t.ex. att köpa i ett flertal webbutiker.

Mer information

NHS West Midlands and East
The Automated Pill Dispenser Project  (Summary Brochure)

www.pivotell.co.uk/downloads/iewmpilldispenser.pdf 

NHS West Midlands and East
The Automated Pill Dispenser Project
End Project Evaluation Report, March 2012

www.pivotell.co.uk/downloads/WMPDReport.pdf 

Posifon www.posifon.se

Kontaktperson:

Anna-Lena Oskarsson anna-lena.oskarsson@posifon.se

www.careousel.se/
 

Referens angående dosförpackade läkemedel i Sverige

Regeringsuppdrag: Utvärdering av dostjänsten
Rapport från Läkemedlesverket, 2013-02-28

Övrigt

2015 köptes det svenska företaget Pharmacell av det engelska företaget PivoTell. Därefter etablerades Posifon som svensk generalagent. Tillverkningen av produkten ligger dock fortsatt i Sverige utlagt på underleverantörer till PivoTell.

 


Peter Kjäll

Kontaktperson

Peter Kjäll

Fokusområdesledare e-hälsa - Enhetschef

Läs mer om Peter

Kontakta Peter

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.