Växtnäring i osäkra tider

Klimatkrisen, Corona-pandemin och kriget i Ukraina har belyst sårbarheten i svensk livsmedelsförsörjning. Lantbrukets insatsmedel importeras i hög grad från en global marknad och all handelsgödsel som används i det svenska lantbruket importeras. En strypning av denna import, om så bara för en växtsäsong, skulle innebära stora produktionsförluster.

Växtnäring är viktigt!

För att producera mat krävs ett antal insatsvaror till jordbruket. Växtnäring är en av de viktigaste insatsvarorna, för att grödorna ska kunna växa. De tre nödvändigaste näringsämnena är kväve, fosfor och kalium. Särskilt kväve är viktigt att tillföra varje år. Utan spridning av växttillgängligt kväve vid rätt tillfälle på våren minskar skörden av våra vanligaste grödor redan första året med 30-60 %. Mineralgödsel är en förutsättning för modernt jordbruk och viktig får vår livsmedelsberedskap - utan mineralgödsel blir det problematiskt att få fram tillräckligt med foder och mat.

Vi har ingen egen produktion

Idag bygger försörjningen av mineralgödsel till svenskt lantbruk på import, vi saknar egen produktion i Sverige. Det finns i regel inga reservlager av mineralgödsel vare sig centralt eller hos enskilda lantbrukare.

Potentiellt skulle dock självförsörjningen av växtnäring kunna förbättras genom bättre nyttjande av befintliga näringsrika restflöden inom landets gränser, och en ökad odling av kvävefixerande grödor.

Projektets syfte

Syftet med detta projekt är att ta fram kunskap för en omställning till ökad självförsörjning av växtnäringsämnen, på kort sikt i beredskapssyfte men också på längre sikt för att underlätta en övergång till ett mer cirkulärt livsmedelssystem. Projektet syftar också till att utreda vilken roll olika aktörer spelar i kedjan och öka förståelsen och beredskapen hos nyckelaktörer.

Projektet kommer att undersöka hur vi kan förse den svenska befolkningen med mat i en situation då import av insatsmedel stryps. Vid en verklig kris kan vi förvänta oss att tvingas ändra vår kost. Det finns exempel på kriskost framtagna av Livsmedelsverket. Vad skulle en sådan kris-kost då kräva för insatser i form av växtnäring?

Hur ska vi få fram den växtnäring som behövs?

Genom en kartläggning av relevanta verksamheter, tekniker och aktörer i Sverige vill vi kunna svara på detta. Vi utreder vilka teknologier för utvinning ur näringsrika restflöden som finns och tittar på praktiska förutsättningar för att vid en kris snabbt ställa om till att nyttja dessa restflöden. Vad finns det för anläggningar och befintlig infrastruktur som kan användas? Vilka logistik- och lagerlösningar krävs? Vilka nya teknologier håller på att utvecklas, och när kan de finnas på plats?

Vi ska inte tumma på hållbarheten

Det är dock viktigt att beredskap inte sätter krokben för nationens hållbarhetsarbete. Vi kommer därför att utvärdera de tekniska lösningar och scenarier som vi tar fram i projektet, och med hjälp av systemstudier beräkna miljöbelastningen.

Resultaten kommer att utgöra en utmärkt grund för framtida forskning kring utveckling mot ett resilient och cirkulärt livsmedelssystem, och kan utgöra en viktig del i utformningen av en framtida nationell växtnäringsstrategi och i uppbyggnaden av det civila försvaret.

Referensgrupp

I projektets referensgrupp ingår: Jordbruksverket, YARA, Lantmännen, Ekobalans, Ragn-Sells, Svenskt Vatten, IVL

Lästips

Einarsson, R., Henriksson, M., Hoffmann, M., & Cederberg, C. (2022). The nitrogen footprint of Swedish food consumption. Environmental Research Letters, 17(10), 104030. https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ac9246/meta

Food security portal. Tool: Food and Fertilizer Export Restrictions Tracker. https://www.foodsecurityportal.org

Jönsson, H., 2019. Fosfor, kväve, kalium och svavel–tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp, Rapport nr 105. SLU https://pub.epsilon.slu.se/16407/27/jonsson_h_191210.pdf

Sveriges nationella beredskapsplan för foder- och livsmedelskedjan. https://jordbruksverket.se/download/18.57753f8f16f143204d046858/1635857390425/Sveriges-nationella-beredskapsplan-for-foder-och-livsmedelskedjan-TGA.pdf

Livskraft – mätt och frisk. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/om-oss/redovisade-reguppdrag/oppen-sammanfattning-livskraft-matt-och-frisk.pdf

Kommittédirektiv 2022:33. En ny livsmedelsberedskap. https://www.regeringen.se/contentassets/420126e0060141278a5dfa39d8a73b95/en-ny-livsmedelsberedskap-dir.-202233.pdf