Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo
Pappmugg

Pilotstudie för pant på engångsmuggar

Engångsartiklar behöver bli mer resurseffektiva för att vi ska kunna hantera den ökade mängden avfall som följer med vårt moderna levnadssätt med mat och dryck i farten. För att få en hållbar lösning som innebär ökad källsortering på allmänna platser startade RISE ett projekt tillsammans med Bower och Örnsköldsviks kommun.

I projektet, Ett digitalt system för ökad källsortering och engagemang i offentlig miljö (sk Panta på stan!), utfördes en studie i verklig stadsmiljö under sommaren 2021 i Örnsköldsvik för att se hur pant på engångsmuggar upplevdes av befolkningen. Pantsystemets påverkan på insamlingsnivåer utvärderades, likaså kvaliteten på det insamlade materialet. Konsumenternas och försäljningsställenas acceptans var också en viktig variabel som följdes.

Mål

Övergripande syftet med projektet var att testa och utvärdera pant på on-the-go förpackningar (begränsat till kaffemuggar av papp) i kombination med tydlig information om hur förpackningarna ska källsorteras samt ett rimligt avstånd till närmaste källsorteringsstation i verklig miljö. Detta med avseende på: pantningsnivåer, källsorteringsnivåer, renheten på insamlat material samt acceptansen bland konsumenter och försäljningsställen. Målen är baserade på en tidigare studie utförd 2019 i samma stad, Cirkulära on-the-go-förpackningar.

Utförande:

Mellan 1 juni till och med 31 augusti 2021, fick konsumenter betala en pant på 2 kronor när man köpte en take-away kaffe hos någon av medverkande caféer. Denna pant fick konsumenten tillbaka när man pantade sin kaffemugg med hjälp av en app vid någon av de åtta källsorteringsstationerna som sattes ut i Örnsköldsviks stadskärna. Det gick även att panta muggen vid de konventionella återvinningsstationerna för förpackningar och tidningar i kommunen. 

Reslutat:

Totalt uppnåddes en pantnivå på omkring 10 procent varav majoriteten av de pantade förpackningarna pantades vid de konventionella återvinningsstationerna dit hushållen lämnar sina uttjänta förpackningar.  

Av de kaffemuggar som hamnade i de åtta källsorteringsstationerna var det omkring 90 procent som källsorterades i rätt fraktion (pappersförpackningar) jämfört med exempelvis övriga dryckesmuggar i papper för vilka källsorteringsnivån uppgick till 70 procent. När hänsyn tas till avfallet som osorterat hamnar i papperskorgarna, vilka var betydligt fler till antalet än källsorteringsstationerna, erhölls en källsorteringsnivå för de pantbara kaffemuggarna på 56 procent. Detta tillsammans med den låga pantnivån indikerar att närheten till att enkelt kunna göra sig av med muggen varit viktigare än att ta sig till källsorteringsstationen. 

Renhetsgraden för de tre förpackningsfraktionerna varierade. För pappersförpackningarna var renhetsgraden 68 procent och för plastförpackningar var den 53 procent. Det felsorterade avfallet (32 % för pappersförpackningar och 47 procent för plastförpackningar) bestod främst av felsorterade förpackningar men också matavfall som borde ha kastats i restavfallet. För glasförpackningar var renhetsgraden hög, 98 procent.  

Pant på on-the-go förpackningar är inte avgörande för konsumenter för en ökad källsortering i offentlig miljö. Konsumenterna som besvarade enkäten och deltog i intervjuerna var positiva till projektets syfte att öka källsorteringen av on-the-go-förpackningar, de uppskattade dock inte upplägget med appen som testades i projektet. Caféägarna varierade mest i uppfattning av det digitala pantsystemet.  

Den största slutsatsen i projektet utifrån erhållna resultat är att pant på on-the-go förpackningar inte är avgörande för en ökad källsortering i offentlig miljö. 

Ovanstående resultat och slutsatser ska dock ses i ljuset av ett litet dataunderlag. Detta gäller både antalet pantade och källsorterade kaffemuggar men även antalet respondenter vid intervjuer och enkäter som låg till grund för pantens acceptans bland konsumenter och försäljningsställen. Därutöver var testperioden på tre månader i det kortaste laget när det gäller beteendeförändringar där konsumenter i Örnsköldsvik gick från att ha papperskorgar utan möjlighet till källsortering till källsorteringsstationer i offentlig miljö med möjlighet att panta kaffemuggar. 

DIVA

Tidigare projekt

Maria Edblad

Kontaktperson

Maria Edblad

Läs mer om Maria

Kontakta Maria
CAPTCHA This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.

Relaterat

Projekt

Cirkulära "on the go"-förpackningar genom ökad återvinning och återbruk

För att på sikt verkliggöra en ”nollvision” vad gäller nedskräpning från on-the-go förpackningar siktar projektet på en ökad insamling och en minskad nedskräpning genom att ta fram lösningar för ökad insamling och materialåtervinn…
Berättelse

PantaPå ska skapa den första skräpfria generationen

Svenskarna är bland de bästa i världen på att panta burkar och flaskor. Förra året pantades över två miljarder burkar och PET-flaskor. Med appen PantaPå kan man panta även andra förpackningar. Appen lanserades under sommaren 2019 …
Expertis

Matsvinn

RISE breda kompetens och etablerade samarbeten ger en effektiv verktygslåda för nå målet SDG12.3 – att halvera matsvinnet till 2030.
Projekt

Källsortering av plastavfall inom tillverkningsindustrin

Idag uppstår betydande mängder plastavfall från den svenska tillverkningsindustrin som inte källsorteras för materialåtervinning. Istället hamnar det i brännbara avfallsfraktioner som går till energiåtervinning. Det innebär ett be…
Expertis

Återvinning av matavfall

Det matavfall som uppstår ska enligt nationella miljömål, och för bästa nytta, sorteras ut och hanteras separat. Enligt EUs paket för Cirkulär ekonomi ska källsortering av matavfall dessutom vara obligatoriskt och erbjudas alla me…
Område

Cirkulär omställning

Sedan industrialiseringen har vår ekonomiska framgång vilat på en linjär modell; vi tillverkar saker som vi använder och därefter slänger. Omställning till cirkulär ekonomi innebär övergången till ett system där förbrukningen av n…
Område

Förpackning

Varför använder vi förpackningar? Förutom att vara snygga på hyllan och attrahera köpare ska de också skydda både innehåll och omgivning. En förpackning ska klara distribution, lagring och försäljning utan att gå sönder eller bli …
Berättelse

Nu blir det lättare att välja klimatsmarta förpackningar

Allt fler ställer krav på att maten vi äter ska vara hållbar och klimatsmart. För restauranger och krogar som ställt om till att servera ekologisk och vegetarisk mat blir nästa steg att även ställa krav på emballaget. För att hjäl…