Slutseminarium

Den 17 juni höll vi i ett seminarium där vi presenterade projektet och dess slutsatser. Här kan du se seminariet i efterhand:

>> Slutseminarium: När är det bäst att renovera, återbruka eller byta fönster? (Youtube)

Syfte och mål

Projektets syfte är att ta fram ett praktiskt och tillförlitligt beslutsstöd för renovering, återbruk eller utbyte av befintliga fönster. Målet är att ge fastighetsägare, konsulter och entreprenörer bättre underlag för att fatta resurseffektiva och klimatmedvetna beslut genom strukturerad inventering, kvalitetsbedömning och livscykelanalys (LCA).

Utmaning

Fönster är resurs- och energikrävande att nytillverka, samtidigt som de är komplexa att återbruka eftersom de måste uppfylla höga krav på bland annat energiprestanda, täthet, säkerhet och inomhusmiljö. Idag saknas standardiserade metoder för att bedöma kvarvarande teknisk livslängd och faktisk prestanda, vilket gör att fungerande fönster ofta byts ut i onödan. Detta leder till ökad klimatpåverkan, mer avfall och förlorade resurser.

Lösning

Projektet adresserar frågan: När är det bäst att renovera, återbruka eller byta fönster? Lösningen är en metodik som kombinerar systematisk inventering, laboratorieprovning och livscykelanalys. Genom att verifiera inventeringsresultat mot labbprovningar skapas ett robust underlag som samlas i en vägledande guide med praktiska verktyg. Metodiken kan användas i såväl underhålls- och ombyggnadsprojekt som i nyproduktion där återbrukade byggprodukter efterfrågas.

Effekt

Projektet förväntas leda till minskad klimatpåverkan, lägre resursförbrukning och ökat återbruk av fönster i byggsektorn. För fastighetsägare innebär det minskad osäkerhet, bättre beslutsunderlag och potential till kostnadsbesparingar. Samhällsnyttan kopplas till de globala hållbarhetsmålen, särskilt mål 11 (Hållbara städer och samhällen), mål 12 (Hållbar konsumtion och produktion) och mål 13 (Bekämpa klimatförändringarna), genom ett mer cirkulärt och kunskapsbaserat byggande.

Bakgrund

Problem och potential: Sågning av timmer genererar 10–15 % sågspån som oftast förbränns, vilket innebär förlust av ekonomiskt värde och CO₂-lagring. En minskning av sågsnittsbredden med 1 mm kan reducera Sveriges CO₂-utsläpp med upp till 0,4 %.

Forskningslösning: Projektet utvecklar modeller för skärförlopp och verktygsinteraktion med stöd av CT-teknik, höghastighetsfilmning och numerisk simulering för att optimera sågningen och möjliggöra tunnare verktyg.

Effekt och finansiering: Målet är att öka utbytet, minska energiåtgången och stärka klimatnyttan i hela värdekedjan. Projektet finansierar Frank Schleichers forskarutbildning vid LTU, med handledning från LTU och finansiering via Energimyndigheten.

Effektmål

Projektet ökar resurseffektivitet och klimatnytta i svensk sågverksindustri genom realtidsstyrd sågning med CT-data och skärkraftmätning, vilket möjliggör smalare sågsnitt (−1 mm), ger +2,5 mdr kr/år i värde, minskar CO₂-utsläpp med 225 000 ton och lägger grunden för framtida högprecisionssågning.

Projektmål

Projektet utvecklar kunskap, metoder och utrustning för mer precis och resurseffektiv sågning genom realtidsstyrning baserad på CT-data och skärkrafter, med mål att skapa prototyputrustning, nya verktyg för tunnare snitt och påvisa minst 0,2 mm minskad sågspånsbredd – vilket stärker industriell precision, kvalitet och hållbarhet.

Målgrupp

•Svenska sågverk och träindustri kan implementera tekniken för ökad utbyte och minskad energiåtgång.

•Verktygs- och maskintillverkare utvecklar sågverktyg och utrustning för tunnare snitt och smart styrning.

•Forskning och innovationsaktörer arbetar med processmodellering, mätteknik och hållbar produktion.

Arbetet utförs/utförts med finansiellt stöd från Impact Innovation-programmet Net Zero Industry - ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova