Funktionstest för sulfatbeständighet hos betong

Sulfatangrepp är en stor beständighetsutmaning för betongkonstruktioner som exponeras för havsvatten eller sulfat­rika grundvatten, vilket leder till sprickbildning, förlust av integritet och förkortad livslängd. Trots mer än hundra års forskning saknas fortfarande en standardiserad, prestandabaserad provningsmetod som på ett tillförlitligt sätt karakteriserar sulfatbeständighet hos moderna betonger inom exponerings‑ och beständighetsklasser (ERC).

Befintliga provningsmetoder bygger huvudsakligen på expansion och misslyckas ofta med att representera nedbrytningsmekanismer samt beteendet hos lågkolhaltiga och blandade bindemedelssystem. Detta begränsar deras användbarhet vid både dimensionering och standardisering, särskilt i samband med Eurocode 2 och den ökande användningen av alternativa bindemedel.

Projektet adresserar dessa brister genom att utveckla mekanism‑medvetna accelererade provningsmetoder för sulfatbeständighet som bättre återspeglar verkliga exponeringsförhållanden. Arbetet kombinerar flerskalig provning (betong, cementpasta) med multiparametrisk utvärdering, inklusive expansion, massförändring, ultraljudshastighet samt mikrostrukturella analyser (XRD, TGA och selektiv SEM). Metodiken separerar transportprocesser och kemiska nedbrytningsmekanismer för att förbättra tolkningen och möjliggöra förutsägelse av långtidsprestanda inom kortare tidsramar.

Projektet kommer att jämföra de utvecklade metoderna med etablerade standarder och omsätta resultaten till praktiska riktlinjer för industriell användning. Resultaten förväntas underlätta materialval, möjliggöra snabbare kvalificering av lågkoldioxidbetonger, minska provningstid och kostnader samt öka beständigheten hos betonginfrastruktur. De slutliga resultaten kommer att bidra till implementeringen av ERC för sulfatbeständighet i svenska standarder och stödja hållbarhetsmålen i Agenda 2030.