Hamnarnas roll i energiomställningen

För att minska koldioxidutsläppen från transporter krävs samarbete mellan lastägare, speditörer, hamnar, transportörer, fordons- och motortillverkare, energiproducenter, beslutsfattare osv. Hamnarna kan ta vara på möjligheten och spela en viktig roll i skärningspunkten mellan marint bränsle, skeppsbyggnad (inklusive fartygsleveranser) och operativa värdekedjor som möjliggör en koldioxidminskning inom transportsektorn.

Detta bidrag som bygger på en större svensk studie, Hamnen som energinod, ger ett ramverk för att vägleda hamnarna i att bygga upp kapacitet för energinoder. Ramverkets grund är en hamns energistrategi (nivå 1) som tar hänsyn till hamnens egna energibehov (nivå 2), grön energi till hamnbesökare (nivå 3) och dess roll som en del av transport- och energiekosystemet (nivå 4).

Hamnarnas roll i koldioxidminskningen

Hamnarna i Antwerpen-Bruges, Hamburg, Rotterdam och Singapore strävar efter att positionera sig som knutpunkter för bunkring med flera bränslen. Undertecknandet av samförståndsavtalet för den gröna korridoren Singapore-Rotterdam i Singapore den 2 augusti 2022 är ett tecken på denna trend.

Som hyresvärd och investerare kan hamnarna optimera den fysiska planeringen (som t.ex. i Hamburg och Antwerpen-Bruges) för att se till att mark och infrastruktur finns tillgänglig för att underlätta energiprojekt med låga eller inga koldioxidutsläpp, samtidigt som de (sam)investerar i hållbara energilösningar.  I egenskap av "tillsynsmyndigheter" kan hamnmyndigheterna utnyttja tariffer och incitament för att stödja åtgärder med låga eller inga koldioxidutsläpp och uppgradera miljö- och säkerhetsnormerna för att stödja värdekedjan för alternativa bränslen. Hamnarna kan skapa (digitalt stödda) processer som hjälper andra intressenter att bli mer (energi-)effektiva utan att nödvändigtvis övergå till energikällor med låga eller inga koldioxidutsläpp. Hamnarna kan som "möjliggörare" inleda samarbete, partnerskap och konsortier för att anpassa klimatmålen, förutse efterfrågan på energi och driva projekt för bränslen med låga eller inga koldioxidutsläpp tillsammans. Hamnar med energimedverkan kan utvidga hamngemenskapen genom att bjuda in energiaktörer och spåra energiflöden med hjälp av intelligenta stora data, blockkedjeteknik osv.

Hamnarna kan skapa nya intäktsströmmar genom att klättra uppåt i de fyra stegen i mognadsramen. Ramverket ska inte ses som en enkelriktad ram utan som ett självförbättrande cirkulärt system där hamnarna vidtar åtgärder som går fram och tillbaka mellan nivåerna.

Nivå 1: Behovet av en energistrategi

Hamnmyndigheterna bör börja med att utarbeta en energistrategi för sina egna energibehov och sin energiförsörjningskapacitet. En sådan energistrategi bör omfatta all hamnverksamhet och vägleda hela hamngemenskapen när det gäller att fatta investeringsbeslut. Detta innebär att strategin inte bara är en kompass för hamnmyndigheterna utan även påverkar aktörer i hamnarna eller som besöker hamnarna. Hamnarna måste stimulera nivåerna 2-4 i ramverket genom dialoger med intressenter, samarbeten osv.

Nivå 2: Hållbar verksamhet i hamnen

Ett fokusområde för hamnarna är att förbättra energieffektiviteten och se till att deras egna behov för verksamheten inom hamnområdet tillgodoses på ett hållbart sätt. Detta kan uppnås genom el från källor med låga eller inga koldioxidutsläpp som driver t.ex. kranar, reach-stackers, prime-movers, bogserbåtar, gaffeltruckar och hamnens fordonsflotta samt genom användning av LED- och smart belysning i hamnområdet. Vissa hamnar producerar energi själva, t.ex. genom sol- och vindkraft. Hamnmyndigheterna måste skapa samarbetsplattformar, regleringsincitament och partnerskap för att uppnå effektiva utsläppsminskningar, t.ex. genom färdplaner för flera intressenter, investeringar i nätkapacitet och gemensamma hamnprocesser för effektiv trafikledning mellan terminaler.

Nivå 3: Tillhandahållande av hållbar energi till hamnbesökare

Hamnar förväntas i allt högre grad tillhandahålla och underlätta hållbar energiförbrukning hos transportörer som betjänar olika transportsätt. Hamnarna kan underlätta bunkring av bränslen med låga eller inga koldioxidutsläpp (t.ex. e-ammoniak och e-metanol) och erbjuda landström till fartyg när de ligger vid kaj samt laddningsstationer och stationer för alternativa bränslen för tunga fordon och tåg. Just-in-time-anlöp och program för slot management i Rotterdam och Singapore resulterade i besparingar på mellan 4 och 7 % när det gäller bunkring och utsläpp.

Nivå 4: En bredare roll för industrin i energiomställningen

EU:s Green Deal, EU:s mål för förbättrad energieffektivitet på minst 32,5 % till 2030 och REPowerEU-planen öppnar möjligheter för hamnarna. Hamnarna kan stödja utvecklingen av produktionsanläggningar genom att tillhandahålla mark och (sam)investera i nybyggnationer. Hamnarna kan också påverka vilken typ av gods som hanteras genom att ingå partnerskap och strategiskt planera terminaler som stöder regionala övergångar till nettonoll. Hamnarna kan också fungera som testbäddar för ny teknik, t.ex. för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS).

Katalysator för energiomställningen

Hamnar kan vara en katalysator för energiomställningen och samtidigt generera nya hyresintäkter eller inkomster genom försäljning av energi. Det finns flera kompletterande verktyg för minskade koldioxidutsläpp som medför en mängd möjligheter.

I denna artikel framförs fyra nyckelbudskap:

• Hamnar kan spela en viktig roll i energiomställningen.
• Hamnarna kommer att dra nytta av att förutse trycket från dekarbonisering och efterfrågan på gröna bränslen/energi.
• Omvandlingen till en nod i energimodellen kräver att nya intressenter engagerar sig.
• Samarbete över värdekedjan är avgörande.

Hamnen kan spela en förebildlig roll när det gäller att anpassa utbud och efterfrågan på energikällor med låga/inga koldioxidutsläpp genom att engagera aktörer längs energivärdekedjan. Detta innebär ett behov av olika beteenden för att stödja samarbete, men också bredare kunskaper och nya färdigheter och, viktigast av allt, ett tankesätt som sträcker sig bortom det egna reviret.

En längre version av artikeln publicerad av UNCTAD finns att läsa på https://unctad.org/news/transport-newsletter-article-no-103-future-ener…

Författare

Mikael Lind | Research Institutes of Sweden (RISE) & Chalmers University of Technology | Mikael.Lind@ri.se
Sandra Haraldson | Research Institutes of Sweden (RISE)| Sandra.Haraldson@ri.se
Wolfgang Lehmacher | Anchor Group & Topan AG | w.lehmacher@gmail.com
Zeeshan Raza | Research Institutes of Sweden (RISE)| zeeshan.raza@ri.se
Ellinor Forsström | Research Institutes of Sweden (RISE)| ellinor.forsstrom@ri.se
Linda Astner | Port of Gävle | linda.astner@gavlehamn.se
Jeremy Bentham | World Energy Council | jbentham@live.com
Xiuju Fu | Agency for Science Technology and Research (A*STAR) | fuxj@ihpc.a-star.edu.sg
Jimmy Suroto | PSA International Pte Ltd | sjimmy@globalpsa.com
Dr. Phanthian Zuesongdham | Hamburg Port Authority (HPA) | Phanthian.Zuesongdham@hpa.hamburg.de