Från labb mot industriell skala
Varje år uppstår stora mängder slipmull när stål slipas och bearbetas. Det järnrika restmaterialet är svårt att återvinna och går därför ofta till förbränning eller deponi. Svenska Anferra har utvecklat en process som i stället kan omvandla slipmullen till nya råvaror. Tillsammans med RISE tar bolaget nu tekniken från labbet mot industriell skala.
Ur slipmullen kan Anferra utvinna järnklorid för vattenrening, vätgas och en fast fraktion med legeringsmetaller. På så sätt kan material som annars går förlorade tas till vara och bli råvaror i nya industriella processer. Ett tydligt exempel på industriell symbios.
För att ta tekniken vidare inledde Anferra 2024 ett samarbete med RISE, som sedan dess har vuxit och involverat flera olika kompetenser.
– När samarbetet började hade vi visat att processen fungerade i labbskala, men behövde ta steget från en fungerande kemi till en robust och skalbar process. Där blev RISE viktigt både genom sin tekniska kompetens och genom tillgången till utrustning och miljöer där vi kan testa processen i större skala, säger Ebba Adolfsson, medgrundare och vd på Anferra.
Samarbetet har också lett till flera utvecklingsprojekt med finansiering från bland annat Vinnova och Energimyndigheten.
– RISE har hjälpt oss att gå från enskilda labbförsök till ett mer industriellt utvecklingsarbete, bland annat kring uppskalning, filtrering, materialval och processanalys. De har också varit ett viktigt stöd när det gäller mjuk finansiering, både genom att guida oss till relevanta utlysningar och genom att gå in som projektpart med den kompetens och infrastruktur som behövs för att genomföra projekten, säger Ebba Adolfsson.
Från kemi till en fysisk anläggning
David Blomberg Saitton, affärsutvecklare på RISE, är en av dem som arbetar nära Anferra i den tekniska utvecklingen. Arbetet har efter hand gått från att undersöka enskilda delar till att förbereda en containerbaserad pilotanläggning hos RISE Processum i Örnsköldsvik. När tekniken lämnar labbänken tillkommer också frågor om arbetsmiljö och säkerhet.
– Vi har satt oss in i deras process och testat några av de ingående stegen. Vidare har vi tagit fram underlag inför byggnationen av pilotskaleprocessen och jobbat med underlag för arbetsmiljö och ATEX klassning av processen, säger David Blomberg Saitton.
ATEX klassning används för att bedöma explosionsrisker i miljöer där brandfarliga gaser, ångor eller damm kan förekomma. Klassningen påverkar bland annat vilka krav som ställs på utrustning och arbetsmiljö.
Förberedelserna går nu in i nästa fas när själva piloten ska börja byggas. Under pilotkörningarna ska data samlas in och analyseras för att ge mer kunskap om processen och underlag för fortsatt utveckling och kommersialisering.
Vad blir viktigt när piloten väl är på plats?
– Det viktigaste just nu är att visa att processen fungerar stabilt och reproducerbart även i pilotskala. Vi vill kunna verifiera hög järnåtervinning, rätt kvalitet på järnkloriden och få bra data på exempelvis cykeltider, energi och vattenanvändning. Det blir grunden för nästa steg, en industriell demonstrationsanläggning, säger Ebba Adolfsson.
På drygt två år har arbetet gått från försök i liten skala till förberedelser för en fysisk pilot. Nästa prövning blir att se hur tekniken fungerar när volymerna ökar och förutsättningarna närmar sig industrins. Resultaten från piloten ska ge Anferra underlag för nästa steg mot en
