Projekt inom träteknik

Projektet utvecklar kunskap, metoder och utrustning för mer precis och resurseffektiv sågning genom realtidsstyrning baserad på CT-data och skärkrafter, med mål att skapa prototyputrustning, nya verktyg för tunnare snitt och påvisa minst 0,2 mm minskad sågspårbredd – vilket stärker industriell precision, kvalitet och hållbarhet.

Vi tar ett steg mot en framtida med nettonollutsläpp genom att skapa högvärdiga konstruktionselement med industriella trärester och underutnyttjad skogsråvara med okänd klassificering - för en hållbar morgondag.

Tillsammans minskar vi klimatavtrycket för träullskivor genom att helt eller delvis ersätta cement med alternativa hållbara råvaror.

Det finns ett stort behov av att öka kunskap och grundläggande förståelse av biogena kolflöden och var det finns potential till en ökad resurseffektivitet. Syftet med områdesanalysen är att beskriva de biogena kolflödena från svensk primärproduktion till industri, samhälle inklusive återanvändning, återvinning, export och import.

Andelen björk i sydsvensk skog ökar i snabbare takt än andra trädslag. Användningen är idag begränsad till nästan uteslutande massaproduktion och brännved. För att förbättra skogsägarnas incitament för att sköta björken för långsiktigt livskraftiga skogar och optimalt fiberutbyte från skogen behöver mer högvärdiga produkter skapas.

Projektet ENTER tar ett avgörande steg mot ökad spårbarhet och transparens i skogsindustrins värdekedja genom att undersöka möjligheterna med digitala produktpass (DPP) för träprodukter. Genom att samla och standardisera data om produkternas ursprung, egenskaper och miljöpåverkan möjliggör DPP en cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion.

Den 15-17 oktober anordandes konferensen Nordic Wood Biorefinery Conference (NWBC), där de senaste upptäckterna och innovationerna inom biobaserade material, kemikalier och produkter från bioraffinaderier presenterades.

Att återbruka är viktigt för transformering till hållbar samhällsutveckling. Projektet ska undersöka processen att förädla återvunnet material till ett högvärdigt fasadmaterial som delkomponent i ett industriellt tillverkat träfasadsystem.

Projektet ska öka intresset för att optimera samman olika på marknaden befintliga träbyggsystem för ökad resurseffektivitet och möjlighet till större valfrihet i design och arkitektur. Drivkraften ligger i att accelerera byggbranschens omställning till lägre klimatpåverkan utifrån utmaningen att bygga delar av sjukhus med trä som bas.

Traditionell grundläggning av betong, stål och isolering står för 15-40% av CO2 utsläppen vid uppförande av nya byggnader med trästomme. Genom att använda alternativa material och innovativa konstruktionslösningar finns det potential att minska klimatpåverkan och ändra tekniken till att vara mer anpassad till dagens industrialiserade husbyggande.

Projektet ”Förenklad och hållbar cykelbanedesign utanför stadskärnor” syftar till att möta några av de utmaningar många kommuner ger uttryck för när det gäller utbyggnad av cykelinfrastruktur. Hög kravställning, svårigheter med marktillgång samt en ofördelaktig ansvarsfördelning ger upphov till höga kostnader och långa ledtider. 

Syftet med projektet var att utvärdera den tekniska, praktiska och kommersiella genomförbarheten av en innovativ idé och metod för fukt- och läckagemätning med distribuerad fiberoptisk sensorteknik. Tekniken har potential att kunna övervaka över stora ytor och längder i byggnader och konstruktioner på ett mycket kostnadseffektivt sätt.

How are our oldest wooden roof structures affected by climate change and by energy efficiency measures? And how can measures be balanced to cultural values in the management of the churches hosting these structures? This project aims at providing guidance and showing good examples.

Höga byggnader är känsliga för vindlaster som kan orsaka stora rörelser, speciellt för de övre våningsplanen. För träbyggnader, vilka är lätta byggnader, kommer detta fenomen att vara dimensionerande för byggnader över ca 15 våningar.

Hur påverkas våra allra äldsta takkonstruktioner av trä av klimatförändringar och energibesparingsåtgärder? Och hur kan man tänka vid förvaltning för att väga åtgärder mot kulturvärden? Det här projektet har tagit fram en vägledning för förvaltning av medeltida kyrktak.

I projektet Reflows - Cirkulära, biobaserade produkter av proteinrika restströmmar från bryggerier, använder vi oss av den underutnyttjade strömmen uttjänt jäst från bryggerier för att tillverka lim anpassat för trä- och pappersapplikationer.