Projekt inom byggd miljö

Projektet DIG utvecklar ett digitalt ekosystem för sömlös samordning och automatiserade dataflöden inom bygg- och anläggningsbranschen. Genom att koppla samman oberoende system, aktörer och datakällor skapas förutsättningar för effektivare arbetsflöden, bättre beslutstöd och en mer hållbar, transparent och datadriven anläggningsprocess.

Fönster är resurskrävande att nytillverka men ofta svåra att återbruka. Projektet tar fram ett praktiskt beslutsstöd som kombinerar inventering, laboratorieprovning och livscykelanalys för att avgöra när fönster kan renoveras, återbrukas eller bör bytas ur ett resurs- och klimatperspektiv.

Projektet utvecklar kunskap, metoder och utrustning för mer precis och resurseffektiv sågning genom realtidsstyrning baserad på CT-data och skärkrafter, med mål att skapa prototyputrustning, nya verktyg för tunnare snitt och påvisa minst 0,2 mm minskad sågspårbredd – vilket stärker industriell precision, kvalitet och hållbarhet.

MOUSERS är ett fyraårigt forskningsprojekt som undersöker hur invånare i svenska flerfamiljshus använder gemensamma utrymmen och lokaler. Målet är att vägleda framtida byggnads gestaltning till mer cirkulär och optimal användning av plats och rum genom delning.

Krav på lägre klimatpåverkan och energianvändning kommer att påverka badanläggningar i framtiden men det är inte väl studerat hur dessa förändringar påverkar luftkvalitet och arbetsmiljö.

RISE Research Institutes of Sweden har återigen fått förtroendet från LF Forskningsstiftelse att genomföra ett forskningsprojekt om funktionen hos tätskiktsystem avsedda för användning bakom keramiska plattor i våtutrymmen. Detta forskningsprojekt är en upprepning av tidigare genomförda projekt som sträcker sig över en lång tidsperiod på 15 år.

Projektet Hållbar Interiör var ett UDI-projekt (Utmaningsdriven innovation) steg 3, med mål att ta fram en marknadsredo certifiering för hållbara interiörer.

Den praktiknära forskarskolan ASSURE - Adaptation of urban Space through SUstainable Regeneration -kommer att utveckla nya kunskap om hållbar renovering och omställning av byggnader, kvarter och stadsdelar.

Bättre tätskikt! I det nyligen avslutade forskningsprojekt är resultaten betydligt bättre är i de tidigare projekt. Projektet är det senaste i en lång rad projekt som spänner över en lång tidsperiod, 12 år. Resultaten har blivit bättre under senare tid.

Att regn- och vindskyddet på fastigheters fasader fungerar på ett bra sätt är viktigt ur energisynpunkt, eftersom otäta fasader läcker energi. I många vedertagna metoder för provning av produkter för regn- och vindskyddssystem görs tester under gynnsamma förhållanden.

Detta projekt är första delen i ett tänkt större projekt för att verifiera metoder för delreparationer och metoder för kvalitetssäkring av dessa reparationer. Denna del av projektet genomförs för att nästa del av projektet, del 2 Fältstudie, skall bli trovärdig och vederhäftig.

Farliga ämnen, t.ex. asbest och PCB, utgör en hälsorisk för byggpersonal, gör renoveringskostnader högre och ledtider mycket längre om de påträffas i renoverings- eller rivningsprocesser. I detta projekt skall information om farliga ämnen som påträffats i byggnader registreras, systematiseras och samköras med omfattande register om byggnadsbestånde

Renobuild är en beslutsmetod som aktörer i fastighetsbranschen kan använda för att utvärdera renoveringars miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhet. Renobuild finns i två versioner, en för renoveringar av bostadsområden och en för skolor.

Projektet tog fram underlag till myndigheter och andra intressenter om Sveriges bostadsbestånd genom att register (Energideklarationerna, SCB data, fastighetsregistret, årsredovisningarna) samkörs från både 2008 och 2018 för att förklara utvecklingen i bostadsbeståndet, kopplat till styrmedel. Projektet följeforskas av 1 doktorand och 3 postdocs.

Detta projekt är en fortsättning av forskningsprojekt ”Funktionsprovning av tätskiktsystem för våtutrymmen” som tidigare har utförts 2014 och 2016, se SP-rapport 2014:45 respektive SP-rapport 2016:60. Forskningsprojekt avser tätskiktsystem som är avsedda att användas som tätskikt bakom keramiska plattor i våtutrymmen.

Projektet ”Luftutbyte genom karuselldörrar” syftar till att ta fram ny kunskap om hur karuselldörrar påverkar en byggnads uppvärmningsbehov. Idag saknas enkla och användbara, samt tillförlitliga, modeller för att beräkna karuselldörrars inverkan på byggnadens uppvärmningsbehov.

LCA och LCC av byggnader kräver mycket tid och resurser. Det är dock viktigt att förenklingar inte medför missvisande resultat så att beslut tas på felaktiga grunder. Projektet kommer ta fram en procedur för få högre tillförlitlighet på resultat från LCA och LCC, oavsett om en avancerad eller förenklad metod tillämpas.

Effektiva marknadsmodeller för återbruk och regelverk som främjar dessa, är avgörande faktorer för omställningen till en cirkulär samhällsbyggnadssektor - från planering via utförande till förvaltning och vid behov konvertering eller demontering och återbruk.

I projektet URSOILL kommer fem Living Lab etableras i olika klimatzoner och socioekonomiska sammanhang i Europa. Varje lab kommer att fungera som ett samarbetscentrum där forskare, kommuner, företag och medborgare tillsammans utvecklar och testar innovativa metoder för restaurering av urbana jordar.

Genom att tillämpa banbrytande värmepumpsteknik i en av de mest energiintensiva torkprocesserna kan industrier drastiskt minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen. Denna innovation banar väg för grönare tillverkningsmetoder, vilket gör det möjligt för företag att anpassa sig till klimatmålen samtidigt som de uppnår större driftseffektivitet

SmartPV-projektet kommer att utveckla och demonstrera nya energieffektiva fönster med resurseffektiva smarta glas som kombinerar solcells-teknik (PV) med dynamisk ljusgenomsläpplighet för både lokal elproduktion och förbättrat inneklimat.

Projektet ska stärka arkitekters förmåga att använda och utveckla designteknologier för en mer effektiv, hållbar och affärsinriktad arkitekturpraktik.

Denna syntesstudie kartlägger kunskapsläget kring batterienergilagringssystem (BESS) och elfordon (EV) i energigemenskaper, med särskilt fokus på svensk relevans.

För att öka medvetenheten om de risker som klimatförändringarna innebär för byggnadsbeståndet föreslås en standardiserad bedömning av klimatrisker: klimatresiliensdeklaration (KRD). Tanken är att på sikt ta fram en modell med klassificering av byggnader. Ett första steg är utvecklandet av ett screeningverktyg som detta projekt lägger grunden till.

I FaSaKlim har vi arbetat för en systemförändring snarare än att genomföra enskilda insatser. Detta har åstadkommits genom att etablera en plattform för klimatanpassning där fastighetsägare står i centrum. Tillsammans har vi tagit fram en färdplan för klimatanpassning.

Hur kan framsynsmetoder utveckla kunskap och kapacitet för att bredda arbetssättet med att blicka långt fram och skapa handlingsberedskap i samhällsbyggnadsprocessen? Detta tränade närmare 100 personer från olika grupper på med två platser i Varberg och ett i Halmstad för att skapa visioner mot 2049.

I projektet ThumbsUP utvecklas och demonstreras innovativa termiska energilager. Dessa ska enkelt kunna integreras i byggnader för att öka deras energieffektivitet men också för att öka flexibiliteten i el-och fjärrvärmenäten.

Stora låglutande tak utgör en attraktiv yta för installation av solelanläggningar. För att effektivt kunna utnyttja denna typ av tak på nordliga breddgrader finns det ett behov av att praktiskt testa och utvärdera nya utformningar av solelanläggningar som kan öka solelproduktionen genom minskad snöskuggning jämfört med dagens konventionella lågluta

RISE ledde det svenska deltagandet i IEA PVPS Task 15, ett internationellt samarbets- och kompetensutbytesprojekt som arbetar för att förbättra förutsättningarna för byggnadsintegrerad solel (BIPV). 

I HS30 (Hållbart Stockholm 2030) samlas aktörer från bostadsutvecklingssektorn i Mälardalen, som tillsammans arbetar för att kraftfullt minska det ekologiska avtrycket från branschen och för att ta social hållbarhet på än större allvar. RISE koordinerar forumet.

Projektets mål är att förbättra förundersökning för undervattenspassager (tunnlar) genom att visa möjligheten att använda fiberoptiska mätmetoder som tex distribuerade akustiska sensorer (DAS) för seismiska mätningar istället för konventionella hydrofonkablar.

Många svenska bostadsområden är planerade för bilen med överdimensionerade trafikytor och parkeringsanläggningar. I detta projekt gör vi fallstudier i Gränby och Tensta och undersöker hur dagens garage kan byggas om till trygga och inbjudande mobilitetshus som stödjer hållbara resvanor för olika befolkningsgrupper.