Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Solens strålar kan lagras med hjälp av vätgas

Det görs allt större satsningar på solenergi och andra förnybara energikällor, men en svaghet har länge varit svårigheten att lagra energin som produceras. Nu tittar allt fler på möjligheterna med vätgas för energilagring. Från att ha varit en teknik som andats science fiction börjar vätgas nu att ses som en av de stora möjligheterna i övergången till ett förnybart energisystem. Forskare tittar bland annat på hur man skulle kunna lagra en hel stads energiförbrukning under sommar och vinter i vätgaslager.

Idag är det tekniskt möjligt att helt koppla bort sig från elnätet och producera sin egen solenergi som lagras i batterier och med hjälp av vätgas. En person som visat att det går att skapa ett eget energisystem på det sättet är entreprenören Hans Olof-Nilsson i Göteborg. RISE har stöttat honom med teknisk kompetens när han byggt sin anläggning med solceller, batterier och vätgastank. Men för att detta ska bli ett realistiskt alternativ för fler krävs utveckling av både affärsmodeller och teknik.

Sedan en tid tillbaka har forskarna inom RISE som sysslar med vätgas blivit nedringda, och har svårt att hinna med alla förfrågningar. I och med omställningen till ett fossilfritt samhälle har allt fler fått upp ögonen för vätgas som teknik för att lagra energi och driva fordon. Maria Rovik är avdelningschef inom Elektrifiering och pålitlighet och tf enhetschef på området Energiomvandling på RISE.

– Det är ett stort skifte. Nu inser många att det också behövs bränsleceller och vätgaslagring, om vi ska ha ett elektrifierat transportsystem. Det har varit mycket fokus på elbilar och biogas men i framtiden behöver vi också bränslecellsfordon och vätgaslagring av all förnybar energi som kommer att byggas. Allt för att kunna byta ut våra fossilbränslen bensin, diesel, olja och kol.

Sommarens sol kan sparas till den mörka vintern

En anledning till det uppvaknade intresset för vätgas är att solceller har blivit billiga, och även bränsleceller har gått ner i pris. Men en öm punkt för förnybara energikällor som sol och vind är svårigheten att lagra energin som produceras. Solenergi kan lagras i batterier under kortare tid, men för att kunna spara energin som produceras under sommarens många soltimmar till den mörka och kalla årstiden krävs en helt annan lagringsteknik. Här kommer vätgasen in. Med hjälp av en teknik som kallas elektrolys splittras vatten i vätgas och syrgas med hjälp av el. Vätgasen lagras för senare användning och syrgasen släpps ut eller används till olika ändamål. För att sedan omvandla vätgasen till el igen används en bränslecell. En kemisk reaktion gör att man får el, vattenånga och värme.

Tekniken med vätgaslagring har en stor potential när det gäller exempelvis lagring av solenergi. Inom RISE jobbar man med flera olika projekt som handlar om hur fastigheter kan gå off-grid, alltså stå utanför elnätet och vara självförsörjande med hjälp av solenergi och energilagring. Här är vätgaslagring en del, men ofta kombineras det med lagring i batterier.

– En fastighet med eget energisystem, som inte är beroende av elnätet bidrar till ett mer motståndskraftigt samhälle och är inte beroende av omvärlden lika mycket. Det ger också möjligheter för företag att etablera sig utan att behöva tänka på effekten i elnätet, säger Maria Rovik.

Det finns potential för vätgas inom så många områden

Vätgas kan jämna ut energiproduktionen

All typ av förnybar elproduktion är intermittent, vilket innebär att produktionen går upp och ner och behöver jämnas ut. I Sverige har vi ännu inte så mycket lagringskapacitet, och i dagsläget är det vattenkraften som används för att balansera nordens elnät.

– Det kommer snart behövas andra sätt att balansera. När tex vindkraften inte klarar att ta emot allt som produceras när det blåser mycket så kan man, istället för att stänga ner vindkraften, ta hand om den med vätgas. Kopplar man in en elektrolysör så blir energin gratis eller i alla fall väldigt billig, säger Maria Rovik.

Vätgasmackar med närproducerad energi

Ett område det tittas på nu är möjligheterna till lagring och distribution av vätgas. I exempelvis Nederländerna finns det gasledningar för vätgas och i Aberdeen tittar man på hur man kan använda gama oljeledningar för distribution av vätgas. I Sverige är RISE involverat i flera projekt med vätgasmackar där vätgasen produceras lokalt. Vätgasinfrastrukturen behöver byggas ut, men frågan är om det räcker med vätgasmackar för lagring, eller om det skulle behövas större lagringsplatser. I Tyskland tittar man på möjligheterna att använda gamla saltgruvor för lagring av vätgas.

– Det finns potential för vätgas inom så många områden. Vi jobbar nu med att räkna på vilken nytta vätgaslager kan leverera till vårt stora elnät där ett scenario är att vi lägger ned kärnkraften. För att klara ett stabilt elnät kommer det att krävas vätgas, säger Maria Rovik.

Published: 2019-12-20
Maria Rovik

Kontaktperson

Maria Rovik

Avdelningschef

Läs mer om Maria

Kontakta Maria
CAPTCHA This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.