Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Solens strålar kan lagras med hjälp av vätgas

Det görs allt större satsningar på solenergi och andra förnybara energikällor, men en svaghet har länge varit svårigheten att lagra energin som produceras. Nu tittar allt fler på möjligheterna med vätgas för energilagring. Från att ha varit en teknik som andats science fiction börjar vätgas nu att ses som en av de stora möjligheterna i övergången till ett förnybart energisystem. Forskare tittar bland annat på hur man skulle kunna lagra en hel stads energiförbrukning under sommar och vinter i vätgaslager.

Idag är det tekniskt möjligt att helt koppla bort sig från elnätet och producera sin egen solenergi som lagras i batterier och med hjälp av vätgas. En person som visat att det går att skapa ett eget energisystem på det sättet är entreprenören Hans Olof-Nilsson i Göteborg. RISE har stöttat honom med teknisk kompetens när han byggt sin anläggning med solceller, batterier och vätgastank. Men för att detta ska bli ett realistiskt alternativ för fler krävs utveckling av både affärsmodeller och teknik.

Sedan en tid tillbaka har forskarna inom RISE som sysslar med vätgas blivit nedringda, och har svårt att hinna med alla förfrågningar. I och med omställningen till ett fossilfritt samhälle har allt fler fått upp ögonen för vätgas som teknik för att lagra energi och driva fordon. Anna Alexandersson är verksamhetsledare för vätgasteknologi inom RISE.

– Det har verkligen hänt något. Nu inser många att om vi ska ha ett elektrifierat transportsystem behövs det också både bränsleceller och vätgaslagring. Det har varit mycket fokus på elbilar och biogas men i framtiden behöver vi också bränslecellsfordon och vätgaslagring av all förnybar energi som kommer att byggas. Allt för att kunna byta ut bensin, diesel, olja och kol.

Sommarens sol kan sparas till den mörka vintern

En anledning till det uppvaknade intresset för vätgas är att solceller har blivit billiga, och även bränsleceller har gått ner i pris. Men en öm punkt för förnybara energikällor som sol och vind är svårigheten att lagra energin som produceras. Solenergi kan lagras i batterier under kortare tid, men för att kunna spara energin som produceras under sommarens många soltimmar till den mörka och kalla årstiden krävs en helt annan lagringsteknik. Här kommer vätgasen in. Med hjälp av en teknik som kallas elektrolys splittras vatten i vätgas och syrgas med hjälp av el. Vätgasen lagras för senare användning och syrgasen släpps ut eller används till olika ändamål. För att sedan omvandla vätgasen till el igen används en bränslecell. En kemisk reaktion gör att man får el, vattenånga och värme.

Tekniken med vätgaslagring har en stor potential när det gäller exempelvis lagring av solenergi. Inom RISE jobbar man med flera olika projekt som handlar om hur fastigheter kan gå off-grid, alltså stå utanför elnätet och vara självförsörjande med hjälp av solenergi och energilagring. Här är vätgaslagring en del, men ofta kombineras det med lagring i batterier.

– Fastigheter med egna energisystem som inte är beroende av elnätet bidrar till ett mer motståndskraftigt samhälle då de klarar strömavbrott och inte är beroende av omvärlden. Det ger också möjligheter för företag att etablera sig utan att behöva tänka på effekten i elnätet, säger Anna Alexandersson.


Det finns potential för vätgas inom så många områden

Vätgas kan jämna ut energiproduktionen

All typ av förnybar elproduktion är intermittent, vilket innebär att produktionen går upp och ner och behöver jämnas ut. I Sverige har vi ännu inte så mycket lagringskapacitet, och i dagsläget är det vattenkraften som används för att balansera nordens elnät.

– Det kommer snart behövas andra sätt att balansera. I Danmark reglerar man bort en hel del vindkraft för att elnätet inte klarar att ta emot allt som produceras när det blåser mycket. Istället för att stänga ner vindkraften skulle man kunna ta hand om den med vätgas om man kopplar in en elektrolysör. Det skulle göra att den energin blir gratis eller i alla fall väldigt billig, säger Anna Alexandersson.

Vätgasmackar med närproducerad energi

Ett område det tittas på nu är möjligheterna till lagring och distribution av vätgas. I exempelvis Nederländerna finns det gasledningar för vätgas och i Aberdeen tittar man på hur man kan använda gama oljeledningar för distribution av vätgas. I Sverige är RISE involverat i flera projekt med vätgasmackar där vätgasen produceras lokalt. Vätgasinfrastrukturen behöver byggas ut, men frågan är om det räcker med vätgasmackar för lagring, eller om det skulle behövas större lagringsplatser. I Tyskland tittar man på möjligheterna att använda gamla saltgruvor för lagring av vätgas.

– Det finns potential för vätgas inom så många områden. Vi jobbar nu med att räkna på vilken nytta vätgaslager kan leverera till vårt stora elnät där ett scenario är att vi lägger ned kärnkraften. För att klara ett stabilt elnät kommer det att krävas vätgas, säger Anna Alexandersson.


Lyssna på Anna Alexandersson om vätgaslagring i Klotet i Sverige Radio P1

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1421896?start=1130

Anna Alexandersson

Kontaktperson

Anna Alexandersson

Enhetschef

+46 10 516 55 78
anna.alexandersson@ri.se

Läs mer om Anna