Klimatsäkrade städer

Med växande städer som förtätas ersätts den naturliga markytan med hårda och mindre vattengenomsläppliga material. Det ökar risken för överbelastade dagvattensystem, översvämningar och att stadsträd dör. I projektet Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor har flera städer hittat nya sätt att arbeta.

Allé med 100-åriga lindar

Växjö har som många andra städer sina låga stråk med punkter som blir översvämmade vid kraftig nederbörd. Staden var i färd med att renovera en träd-allé med 100-åriga lindar på Västra Esplanaden i de centrala delarna, när de kom med i klimatprojektet. Trädallén används som promenadstråk och ger även plats för cykelparkeringar, men med åren har grusytan blivit kompakt. Vatten från ytan har svårt att tränga ner till trädens rotsystem och gasutbytet i marken har försämrats. Vid kraftig nederbörd rinner dessutom vatten ut på de omgivande vägarna och belastar dagvattenbrunnar.

Med den försämrade livsmiljön för träden hade kommunen börjat undersöka alternativ för att slippa genomföra en återplantering. Situationen påverkade även andra delar av staden.

– På en parallellgata till Västra Esplanaden har vi haft översvämningar i nästan alla år så fort det regnar mycket. Området ligger i en svacka. Problemen uppstår när dagvattenledningarna inte hinner med och blir fulla. Vi har satt in åtgärder i omgångar sedan 90-talet. Det har blivit lite bättre, berättar Malin Engström, avdelningschef vid tekniska förvaltningen i Växjö kommun.

Nya material har använts

Omgörningen av området kring trädallén genomfördes i etapper. Markbeläggning och överbyggnad av alléns mittremsa byttes ut mot ett mer vattengenomträngligt material. Halva vägbanan väster om allén grävdes upp och den traditionella överbyggnaden ersattes med ett luftigt lager. 

Under arbetets gång såg Växjö kommuns tekniska förvaltning en möjlighet till att infiltrera större mängder dagvatten i vägkroppen. Som lösning kunde gångbanan i trädallén byggas om som en kombinerad yta för vägbeläggning, dagvattenlagring/infiltration och samtidigt ge rotutrymme för de gamla lindarna. De genomförda åtgärderna avlastar nu dagvattensystemet. Genom att förbättra livsmiljön för träden räknar man med att lindarna kan växa kvar på platsen i minst 30-40 år.

Projektet har haft strategisk betydelse för Växjö kommun.

– De gröna ytorna blir färre och färre och vi slåss om utrymmet i stan. Projektet har inneburit att vi vågar börja testa nya lösningar där vi utnyttjar gröna ytor och gator bättre, säger Malin Engström. I en senare insats har kommunen kopplat dagvattenbrunnar till en anlagd så kallad trädgrop, som kan svälja stora mängder vatten samtidigt som träden får en naturlig bevattning. Detta nytänkande har projektet bidragit med.