Framtidens fordon kör på elvägar

2045 ska transportsektorn i Sverige vara klimatneutral. För att nå dit kommer många olika lösningar att behövas. En lösning som kommit långt tekniskt är elvägar eller ERS (Electric Road Systems). Nyligen hölls den andra internationella konferensen Electric Road System Conference där 120 deltagare från 12 olika länder diskuterade lösningar.

– Det märks att diskussionen mognar. Nu när man lyssnar så är det på en annan nivå än för något år sedan. Om det tidigare pratats om olika tekniska lösningar så är det viktiga nu hur det ska finansieras, hur olika system kan passa olika marknader och vilken nytta det ger på kort och på lång sikt, säger Håkan Sundelin.

RISE leder sedan 2016 en plattform om elvägar. Med sig har man bland andra flera regioner, KTH, Chalmers, Lund, VTI, Swedish Electromobility Centre och Trafikverket från det offentliga och AB Volvo, Scania, Vattenfall, Fortum och Profu som industripartners. Målet med "Forsknings- och innovationsplattform för elvägar” är att svara på de frågor som återstår. ”Hur kan man hitta ett fungerande affärsekosystem kring elvägar? Vem vill betala för investeringen? Hur mycket vill kunder betala för att nyttja? Hur ska underhållet skötas? Hur kan elnätet balanseras?” för att bara nämna några frågeställningar.

– Vi har gjort ekonomiska kalkyler på ett komplett elvägssystem och kalkylerna visar att elvägar är långsiktigt lönsamma. Och kan vi visa att det håller i Sverige med våra förhållandevis låga transportflöden – då kan man få lönsamhet nästan var som helst.

Luftledningar ger lastbilar el

I dag finns det i huvudsak tre typer av system. Luftledningar över vägen eller genom skena eller trådlöst från vägen. Luftledningar är en mognare teknik och passar bra för lastbilar med sina högre fordon. De markburna lösningarna är möjliga att använda även för personbilar. I ett första skede är det främst lastbilar och tyngre transporter som har ett behov av elvägar – då personbilar inte har samma behov av energiöverföring under färd, men det finns absolut möjligheter för personbilar på elväg.

En sak som Conny Börjesson och Martin Gustavsson tittat på inom projektet är elvägens olika aktörer. Och där har det framkommit med tydlighet att det inte får bli dyrare för den enskilde åkaren eller transportföretaget – då är risken stor att användandet aldrig tar fart.

– En svårighet då är den stora kapitalinvesteringen. Vem kommer kunna stå för den investeringen? Där tittar vi på hur olika modeller kan se ut, säger Håkan Sundelin.

Sverige i framkant inom elvägar

Sverige ligger i framkant när det kommer till elvägar. Världens första demoanläggning för luftburen elväg öppnades i Sandviken år 2016, och världens första demoanläggning för en elväg med skena i vägbanan  invigdes i år vid Arlanda. När regeringens infrastrukturplan presenterades i våras fanns där också en satsning på 300 miljoner för en elvägspilot. 

RISE leder även ett samarbete med Tyskland. Efter Stefan Löfvens toppmöte med Angela Merkel pekades elvägar ut som ett av tre innovationssamarbeten. Inom forskningssamarbetet CollERS  samarbetar länderna nu för att hitta harmonisera kunskap – och titta på lösningar för internationella elvägar och framtida standardisering.

– Det är tidigt i utvecklingen. Det gäller att hitta gränssnitt så att systemen klarar av att samarbeta med varandra. Som ett konkret resultat undersöker vi hur en elvägskorridor mellan Sverige och Tyskland skulle kunna se ut för att fungera.

Hur framtidens vägar än ser ut kommer kunskapen som nu samlas in vara värdefull.

– Elvägar är heller inte den enda lösningen. Men det är en lösning bland många för att klara av att nå målen – och det är väldigt spännande att utforska hur alla lösningar ska samarbeta, säger Håkan Sundelin.